I denna studie användes en metod för en allmän litteraturstudie som enligt Friberg (2017b) innebär att det skapas en översikt på redan befintliga studier i hälso- och sjukvård inom sjuksköterskans kompetensområde, för att det sedan skall kunna användas i omvårdanden av patienter. Examenarbeten som är litteraturbaserade syftar till att öka, fördjupa och utveckla kunskaper inom omvårdnad för att öka den egna förståelsen (Dahlborg Lyckhage, 2017). I denna studie användes och analyserades kvalitativa artiklar som enligt Friberg (2017a) har sitt främsta mål i att öka den subjektiva förståelsen runt patienters erfarenheter och upplevelser i processerna av sina hälsotillstånd. Att studera kvalitativ forskning ger en ökad förståelse i hur livet kan formas för patienter och hur behoven kan mötas bästa sätt (Friberg, 2017a). Valet anses lämplig då syftet är att ur ett patientperspektiv undersöka upplevelser av informationens betydelse i samband med hjärtinfarkt. Artiklarna analyserades och de delar som innehöll patienters upplevelser av information markerades av författarna.
Dessa markerade delar i de olika artiklarna sammanställdes för att på så sätt nå nya helheter som svarar på arbetets syfte och leder till ett resultat för arbetet (Friberg, 2017a)
5.1 Urval
Artiklarna i urvalet var kvalitativ forskning som var inriktade på att svara på studiens syfte. För att göra sökningskriterierna så relevanta som möjligt valdes artiklar ut som var publicerade mellan åren 2010–2021, både manliga och kvinnliga patienter och alla åldersgrupper inkluderades. Artiklarna var skrivna på engelska och peer reviewed (Östlundh,2017) vilket innebar att de var publicerade i vetenskapliga tidningar, samt granskade etiskt och godkända. I denna litteraturstudie ingår det elva vetenskapliga artiklar. Vetenskapliga artiklar som inriktade sig enbart inom biomedicin exkluderades då dessa ej tog upp upplevelser kopplat till information. Artiklar ur enbart vårdgivarens perspektiv exkluderades. En artikel hade både patient och anhörig perspektiv, dock användes enbart delarna ur patientperspektivet.
5.2 Datainsamling
Insamlingen av artiklar till studien skedde via databaserna Cinahl och Medline.
De är inriktade på hälso- och vårdvetenskap och innehar många vetenskapliga artiklar som tar upp det subjektiva (Östlundh, 2017) Specifika sökord relevanta för syftet användes vid sökningen; patient, experience, information, myocardial infraction, patient perspective, patient attitude och patient satisfaction. För att få så många träffar som möjligt så använde författarna sig av Boolesk sökteknik.
Med Boolesk sökteknik kunde författarna kombinera sökorden relevanta för syftet med begreppen AND och OR. AND användes för att minska sökträffarna och OR användes för att öka sökträffarna och dessa kombinerades även tillsammans (Östlundh, 2017). Resultatet av sökningarna och de vetenskapliga artiklar som användes i resultat redovisas i bilaga 1 och markerades med prefix i referenslistan. De vetenskapliga artiklarna som valdes ut analyserades utifrån Fribergs (2017c) granskningsmall (Bilaga 2) som är utformad för att användas
vid kvalitativa forskningar. I mallen ingår 14 granskningsfrågor för kvalitativa studier (Friberg, 2017). Författarna ansåg att artiklar som svarade på 1–5 frågor ansågs ha låg kvalitet, artiklar som svarade på 6–9 frågor ansågs ha mellan kvalitet och de artiklar som svarade på 10–14 ansågs vara av hög kvalitet. En översikt över artiklarna sammanställdes sedan i en tabell (bilaga 3).
5.3 Analys
För att fördjupa förståelsen beträffande personers subjektiva upplevelser användes kvalitativ forskning i ämnet som var relevant för den specifika studien (Segesten, 2017). De utvalda artiklarna granskades enligt Fribergs (2017) granskningsmall. Först läste författarna artiklarna flertalet gånger var för sig för att skapa en djupare förståelse över innehållet. Nästa steg i analysen var att urskilja de olika huvudfynden i artiklarnas resultat, dessa färgmarkerades för att tydliggöras. Därefter gjorde författarna tillsammans en sammanställning över fynden för att skapa en bild över artiklarnas resultat (Friberg, 2017a).
Sedan diskuterades fyndens likheter och olikheter och utifrån detta skapades tre teman som redovisades i resultatet.
5.4 Etiska överväganden
Kjellström (2017) skriver att för att värna om alla människors rättigheter och lika värde är det viktigt med forskningsetik. Då de personer som ingår i studier skall mötas med respekt och skall tas på allvar samt bli informerade om studiens syfte. De som medverkar ska även själva avgöra hur länge de vill vara med i studien och därmed även kunna avbryta deltagandet i studien när helst de önskar. Etiska riktlinjer finns för att förebygga så att deltagarna inte kommer till skada, såras eller blir utnyttjade. Svaren som fås skall enbart användas som resultat i den aktuella studien. De vanligaste riktlinjerna som finns inom medicinsk klinisk forskning i dag är Helsingforsdeklarationen. Den senaste versionen av denna är från 2013, den har uppdaterats vid flertalet tillfällen sedan den kom till 1964 (Kjellström, 2017). I Helsingsforsdeklarationen (2013) framgår att ett av de främsta syftena med forskning inom medicin är att förstå orsaker till sjukdom och att förbättra preventiva åtgärder. I denna litteraturstudie kontrollerades alla artiklarna att de var etiskt granskade genom att de hade godkänts av etiska kommittéer.
Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra olika etiska principer som tydliggör hur individen skall skyddas vid forskning. Den första av dessa är informationskravet. Det innebär att alla som på något sätt ingår i forskningen skall bli informerade om vad forskningen kommer att gå ut på. Forskaren skall även informera om eventuella obehag och risker som forskningen kan medföra.
Vid valet av artiklar kontrollerades att deltagarna blivit informerade om studien. Den andra principen är samtyckeskravet vilket innebär att forskaren skall be om deltagarens samtycke till forskningen. Deltagarna har även rätt att dra sig ur pågående forskning. I alla de studier som valdes framkom det att deltagarna informerats om att de kunde avsluta deltagandet. Ångrar deltagaren sin medverkan kan det insamlade materialet om denne ändå användas, personen skall då helt anonymiseras. Den tredje principen är konfidentialitetskravet. Det innebär att ingen utomstående skall kunna
identifiera vilka personer det är som ingått i forskningen. Det är enbart de som bedriver forskningen som vet från vem av deltagarna materialet till forskningen kommer ifrån. Detta för att skydda de deltagande samt deras anhöriga från eventuellt obehag eller förhindra att de känner sig kränkta. Enbart forskning där patienterna som deltog var anonyma valdes ut. Den fjärde principen är nyttjandekravet. Den för forskningen insamlade individrelaterade data får endast användas i forskningsändamål. Den fakta som samlas in kan användas till annan forskning. Den nya forskningen måste dock beakta och följa de bestämmelser som gjorts mellan de första forskarna och de deltagande i forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). I och med att artiklarna som valdes ut till studien hade genomgått granskning av etiska kommittéer kan slutsatsen antas att de enbart använts i forskningens syfte och ej på ett felaktigt sätt.