Examensarbete
Patientinformationens betydelse: En kvalitativ studie om information vid hjärtinfarkt
The importance of patient information: A qualitative study on information in
myocardial infarction
Examensarbete för sjuksköterskeexamen och kandidatexamen med huvudområdet
omvårdnad
Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2022
Student: Annica Ericsson & Charlotta Lundberg Handledare: Karin Bergman
Examinator: Elisabeth Hertfelt Wahn
SAMMANFATTNING
Titel: Patientinformationens betydelse: En kvalitativ studie om information vid hjärtinfarkt.
Författare: Ericsson, Annica; Lundberg, Charlotta
Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Bergman, Karin
Examinator: Hertfelt Wahn, Elisabeth Sidor: 29 sidor.
Nyckelord: Erfarenhet, Hjärtinfarkt, Information, Lidande, Patient.
___________________________________________________________
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna i världen, i Sverige drabbas ungefär 40 000 personer varje år. En av orsakerna är åderförkalkning.
Behandlingsmetoderna Percutan coronar intervention (PCI) och Coronary artery bypass grafting (CABG) är de vanligaste. Hjärtinfarkt förändrar patientens livsvärld och skapar lidande. Via information blir patienten delaktig i vården. Att tillgodose patientens behov av information är en del av sjuksköterskans profession.
Syfte: Att ur ett patientperspektiv undersöka upplevelser av informationens betydelse i samband med hjärtinfarkt.
Metod: Litteraturstudie baserad på elva kvalitativa artiklar
Resultat: Det framkom tre teman; Akuta fasen - känslan av kontrollförlust, Sjukhusvistelsen/Utskrivningen- trygghet blir till en osäkerhet och Rehabiliteringsfasen- oro inför framtiden.
Konklusion: Information är viktigt i alla faserna av en hjärtinfarkt. I början bör informationen vara kortfattad då mottagligheten är begränsad. Ges information redan från början leder det till att patienten får en högre compliance, blir mer delaktig och utför bättre egenvård. Den givna informationen anses vara tillräcklig, dock finns en önskan om mer individanpassning. Sjuksköterskans förmåga att ge information är väsentlig för patientens välbefinnande och livskvalité.
ABSTRACT
Title: The importance of patient information: A qualitative study of information in myocardial infraction.
Author: Ericsson, Annica; Lundberg, Charlotta
Department: School of Health sciences, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS
Supervisor: Bergman, Karin
Examiner: Hertfelt Wahn, Elisabeth Pages: 29 pages.
Keywords: Experience, Information, Myocardial Infraction, Patient, Suffering
___________________________________________________________
Background: Myocardial infarction (MI) is one of the most common cardiovascular diseases in the world, in Sweden approximately 40,000 people are affected every year.
One of the causes is atherosclerosis. Treatment like PCI and CABG are the most common.
MI changes the patient's life and creates suffering. Through information, the patient becomes involved in the care. Meeting the patient's need for information is part of the nurse's profession.
Aim: To examine from a patient perspective experience of the importance of information in relation to a myocardial infraction.
Method: Literature study based on eleven qualitative articles.
Findings: Three themes emerged; The acute phase - the feeling of loss of control, the hospital stay / discharge - security becomes an uncertainty and the rehabilitation phase - worries about the future.
Conclusion: Information is important in all phases of a MI. In the beginning, the information should be concise as the susceptibility is limited. Early given information leads to a higher level of trust, more involvement and better self-care. The given information is considered sufficient, however, there is a desire for more individualization. Nurse's ability to provide information is essential for the patient's well- being and quality of life.
Ordlista - definition av ord i bakgrunden.
EKG Elektrokardiografi, registrerar elektrisk aktivitet från hjärtmuskelcellerna uppe på huden (“EKG,” 2022).
Ischemi För låg syretillförsel till vävnaden (“Ischemi”, 2022).
Mediastinum Bröstskiljeväggen, område mellan bröstbenet och ryggraden (Sand et al., 2006/2007).
Myokardceller Specifika celler i hjärtat som är en del av hjärtats kontrahering (Ericsson & Ericsson, 2013).
Myokardiet Hjärtmuskulatur (“Myokard”, 2022).
Nekrotiseras Vävnad som har dött på grund av yttre påverkan, till exempel ischemi (“Nekros,” 2022).
Plackruptur Förkalkning i en artär som brister och bildar en propp (Ericsson
& Ericsson, 2013).
Septum Skiljevägg i hjärtat som ett tunt membran mellan hjärtats två förmak och som en muskelvävnad mellan hjärtats två kamrar (“Septum”, 2022).
Trombos Blodpropp (“Trombos,” 2022).
INNEHÅLL
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 3
1 INLEDNING ... 1
2 Bakgrund ... 1
2.1 Hjärtats struktur och anatomi ... 1
2.2 Definition hjärtinfarkt ... 1
2.3 Bakomliggande faktorer som kan orsaka hjärtinfarkt ... 2
2.4 Behandlingsmetoder vid hjärtinfarkt ... 2
2.4.1 PCI ... 3
2.4.2 CABG ... 3
2.5 Förekomst och prevalens ... 3
2.6 Sjuksköterskans betydelse ... 3
2.7 Information och riktlinjer ... 4
2.8 Egenvård ... 5
2.9 Compliance ... 6
2.10 Livskvalité och minskat lidande ... 6
3 Problemformulering ... 7
4 Syfte ... 7
5 Metod ...8
5.1 Urval ...8
5.2 Datainsamling ...8
5.3 Analys ... 9
5.4 Etiska överväganden... 9
6 RESULTAT ... 11
6.1 Akuta fasen – Känslan av kontrollförlust ... 11
6.2 Sjukhusvistelsen/Utskrivningen -Trygghet blir till osäkerhet ... 12
6.3 Rehabiliteringsfasen – Oro inför framtiden ... 13
6.4 Resultatsammanfattning ... 14
7 Diskussion ... 15
7.1 Metoddiskussion ... 15
7.2 Resultatdiskussion... 16
7.3 Konklusion ... 19
7.4 Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ... 19
8 Referenser ... 21
BILAGOR
Bilaga 1: Resultat artikelsökning
Bilaga 2: Granskningsmall (Friberg, 2017) Bilaga 3: Översiktstabell analyserat material
1 INLEDNING
När en person går från att vara frisk till att bli en patient blir det en påfallande förändring av personens liv (Ekebergh, 2015). Det är därför viktigt att vara noga med informationen som ges, samt att informationen som givits har blivit förstådd av mottagaren (Kneck, 2018). Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och det drabbar kvinnor och män i varierande åldrar.
Många som drabbas upplever ångest, depression och en förändrad vardag. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka hur och på vilket sätt informationen gällande diagnos och behandling som ges har för betydelse för patienter som drabbats av hjärtinfarkt.
2 Bakgrund
2.1 Hjärtats struktur och anatomi
Hjärtat är ett muskulärt organ hos människan som ingår i cirkulationssystemet vilket innefattar lungkretsloppet och systemkretsloppet (Byrne, 2021). Hjärtat ombesörjer att organ och vävnader får syre och näring och är placerat i mediastinum i bröstkorgen. Muskeln är uppbyggd av två halvor som binds ihop av septum och halvorna i sin tur består av två hålrum vardera; höger och vänster förmak samt höger och vänster kammare. Hjärtmuskeln innehar förmågan att kunna kontrahera spontant och kontinuerligt genom elektriska impulser som utgår från sinusknutan som är lokaliserad uppe vid höger förmak, vilket leder till att hjärtmuskeln fungerar som en pump för blodet (Persson & Stagmo, 2017). Unikt för hjärtat är att det innehar ett slutet kärlsystem, höger och vänster koronarkärl-kranskärl. Kranskärlens funktion är att enbart tillgodose hjärtat med blod (Persson & Stagmo, 2017).
2.2 Definition hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt definieras som en akut skada på myokardiet orsakat av ischemi (Dworeck, 2021). Denna definition av hjärtinfarkt är framtagen av European Society of Cardiology (2021) vilket består av experter inom kardiologi.
Vid en ST-höjningsinfarkt- ST-elevation myocardial infraction (STEMI) sker en trombos eller plackruptur i ett av de större kranskärlen i hjärtat. När det sker kommer kärlets blodflöde helt stanna av. I kärlet finns myokardceller, dessa kommer att ta skada och nekrotiseras till följd av att de är beroende av det syre som på grund av ocklusionen ej längre når ut i kärlet. När myokardceller nekrotiseras leder det till att hjärtats pumpförmåga försämras (Smit et al., 2020). Vid STEMI kommer det finnas avvikelser på elektrokardiografiet (EKG) (Ericsson & Ericsson, 2013). Vid en icke ST-höjningsinfarkt- non ST-elevation myocardial infraction (NSTEMI) finns det fortfarande passage i kranskärlen dock blir den begränsad. Det kan bero på ateroskleros (åderförkalkning). En annan orsak till NSTEMI är när det blir en total tromb i ett kranskärl men blodflödet kan fortgå eftersom det finns välutvecklad kollateralcirkulation.
Kollateralcirkulation innebär att mindre kärl ersätter det större kärlet i det
drabbade området där tromben har uppstått (Ericsson & Ericsson, 2013). Vid dessa infarkter ses ingen förändring på EKG. Även då det förekommer flertal kärlförändringar i kranskärlen men ingen total ocklusion kan NSTEMI uppstå, på grund av att hjärtats blodtillförsel ej helt kan tillgodoses. Detta kan inträffa vid exempelvis kärlförändringar tillsammans med en infektion eller ett blodtrycksfall (Ericsson & Ericsson, 2013).
2.3 Bakomliggande faktorer som kan orsaka hjärtinfarkt
Till viss del finns det ärftliga faktorer, såsom förhöjd produktion av dåliga blodfetter. Även risk för fetma eller högt blodtryck kan ses som ärftliga faktorer.
Blodsockeromsättningen är även den till viss del ärftlig och kan vara en riskfaktor för att drabbas av hjärtinfarkt (Folkhälsomyndigheten, 2021). Rökare löper en dubbelt så hög risk att drabbas av sjukdom i kranskärlen än vad en icke-rökare gör. Effekten av att sluta röka märks snabbt av i kroppen. Efter fem år är en före detta rökare nere på samma risknivåer som en icke-rökare (Folkhälsomyndigheten, 2021).
Ett normalt blocktryck definieras under 140/90 mmHg (”Blodtrycksmätning,”
2017) Vid ett blodtryck över referensvärdet kommer hjärtats pumpfunktion att försvåras och det kommer uppstå förändringar i hjärtats muskulatur. Vid en längre tids högt blodtryck kommer kärlväggarna att mista en del av sin elasticitet vilket gör dem stelare. Vid höga halter av kolesterol finns en ökad risk för ateroskleros, vilket leder till förträngningar i kärlen. Playford et al. (2021) skriver att vid obduktioner av tonåringar vid dödsfall som orsakats av olyckor, mord eller självmord i Australien finns ateroskleros hos över hälften av individerna. I samma kategori fast för de i åldrarna 30–34 år var det näst intill alla som hade ateroskleros. Detta visar att det inte bara är äldre som har ateroskleros utan det finns förkalkningar i kärlen även hos yngre individer.
Även vid diabetes är en av följderna ateroskleros.
2.4 Behandlingsmetoder vid hjärtinfarkt
Vid en hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt påbörja behandling, detta för att lösa upp den tromb som orsakat stoppet i kranskärlet. Ericsson & Ericsson (2013) skriver att det initialt är viktigt att även behandla smärta och ångest. När patienten upplever svår smärta och ångest aktiveras det sympatiska nervsystemet vilket ger en negativ stress för det redan hårt belastade hjärtat.
Morfin är den vanligaste medicineringen som inte bara hjälper mot smärta och ångest utan även reducerar aktiveringen av sympatikus samt minskar adrenalinfrisättningen. Morfin har en kärlvidgande effekt som underlättar hjärtats arbete. Nitroglycerin som ges sublingualt (under tungan) kan hjälpa mot ihållande bröstsmärta. Det har även en dilaterande effekt på kroppens vener vilket ger ett minskat venåterflöde vilket även leder till minskad belastning på hjärtat. Behandling med läkemedel med antitrombotisk effekt skall ges så tidigt som möjligt vid en hjärtinfarkt, läkemedlet hämmar blodplättarnas arbete med koagulationen. Vården av patienter som drabbats av hjärtinfarkt har effektiviserats genom snabbare diagnostiska och interventionella behandlingsstrategier vilket i sin tur har lett till att vårdtiderna
har förkortats, trots att patientgruppens ålder har ökat vilket statistiskt borde antyda på längre vårdtider (Stenestrand, 2010).
2.4.1 PCI
Den vanligaste behandlingen vid en hjärtinfarkt är perkutan coronar intervention (PCI). En PCI innebär en form av kateterinläggning (Ericsson &
Ericsson, 2013). Ofta i form av en ballongdilatation där en ballong gjord av stark plast blåses upp för att öppna upp där tromben har satt sig i kärlet. Oftast läggs en stent i form av ett metallnät för att stärka upp området i det drabbade kärlet.
Vid användning av stenten minskar risken för nya förträngningar och komplikationer (Fabris et al. 2021). Efter en genomgången PCI kommer patienten att behandlas med läkemedel i förebyggande syfte för att förebygga ytterligare hjärtinfarkter (Ericsson & Ericsson, 2013).
2.4.2 CABG
Coronary artery bypass grafting (CABG) är en annan behandlingsmetod som innebär kranskärlskirurgi. Vid detta ingrepp skapas en ny förbindelse i kranskärlet som går vid sidan om det partiet i kärlet som drabbats av förträngning. Den nya förbindelsen skapas av patientens egna vener (Oliveira et al. 2021). Denna behandling ges i de fall då PCI inte går att genomföra (Ericsson
& Ericsson, 2013).
2.5 Förekomst och prevalens
I Sverige är hjärt-kärlsjukdom den vanligaste orsaken till dödsfall. Hjärtinfarkt är en av de vanligaste diagnoserna inom hjärt-kärlsjukdom med sina 30%, dock har mortaliteten minskat betydligt de senaste decennierna för både kvinnor och män i alla åldersgrupper (Person & Stagmo, 2017). Cirka 40 000 infarkter inträffar varje år i Sverige och av dessa så avlider cirka 30% inom 28 dagar och de flesta av dessa dödsfall sker utanför sjukhus. Det finns en skillnad mellan könen. Innan 45 års ålder är dödligheten låg och förhållandevis ovanlig.
Förekomsten ökar sedan gradvis, de flesta hjärtinfarkter sker hos män när de är runt 70–80 år. För kvinnor är den vanligaste åldern att drabbas av hjärtinfarkt runt 75–85 år (Person & Stagmo, 2017. Ett okomplicerat förlopp vid en hjärtinfarkt har goda chanser inför framtiden och innebär en procentuellt liten mortalitetsrisk det första året i jämförelse med patienter som har en kranskärlssjukdom utan en fullbordad hjärtinfarkt (Persson & Stagmo, 2017).
Det är inte bara i Sverige som hjärt-kärlsjukdom är den främsta orsaken till dödsfall utan detta är ett globalt problem (World Health Organization, 2019).
2.6 Sjuksköterskans betydelse
Sjuksköterskans arbete idag är inom flera olika verksamhetsområden och olika vårdinrättningar med flertalet arbetsuppgifter som innefattar både unga som
gamla. Hälso- och sjukvårdens tillsynsenhet Socialstyrelsen (2019) har till uppgift att tillgodose hela befolkningens behov av god vård och omsorg genom att tillföra riktlinjer, metoder, rekommendationer och kompetensbeskrivningar; det sistnämnda för att tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning för att ge patienten så god, säker och evidensbaserad vård som möjligt (Klang Söderkvist & Thorell-Ekstrand,2014).
Udo (2020) skriver att sjuksköterskans roll vid bemötande av patienter med långvariga sjukdomar innebär att jobba sekundärpreventivt, att utbilda och påvisa de riskfaktorer som finns för ett eventuellt återinsjuknande. Det är också sjuksköterskans roll att få patienten delaktig i sin egenvård, vilket är grunden för god omvårdnad.
Eide och Eide (2017/2019) skriver:
”God professionell kommunikation är personcentrerad. Det betyder att man inte ser den andre endast som patient eller brukare, utan som en hel person. En person med inneboende resurser och möjligheter, egna värderingar, prioriteringar, individuella önskningar och mål när det gäller den egna hälsan och livssituationen för övrigt” (s. 24).
Svensk sjuksköterskeförenings (2010) definierar personcentrerad vård som en vårdform där vården runt patienten ska uppmärksammas och prioriteras på ett sätt så att sjuksköterskan strävar efter att tillgodose patientens alla behov. Detta innebär att patientens existentiella, psykiska, andliga och sociala behov är lika viktiga som de fysiska behoven. Svensk sjuksköterskeförening (2010) skriver vidare att personcentrerad vård innebär att patienten ska respekteras och bekräftas utifrån patientens egen tolkning och upplevelse av sjukdom och ohälsa för att på det viset främja den personliga tolkningen av hälsa. Vad innebär då personcentrerad vård i kombination med information och kommunikation? Öhlén (2017) skriver att det som är gemensamt för alla inom hälso- och sjukvård är den personcentrerade kommunikationen som har fokus på samtal som inkluderar berättandet om sjukdom, lidande och hälsa.
2.7 Information och riktlinjer
När en person går från att vara frisk till att bli patient blir det en påfallande förändring av personens liv (Ekebergh, 2015). Det är därför viktigt att vara noga med informationen som ges av sjuksköterskan, samt att informationen som givits har blivit förstådd av mottagaren. För att informationen som ges skall bli så givande som möjligt vill många patienter att den skall vara specifikt anpassad just för dem (Kneck, 2018). Ges informationen på detta sätt, där svar ges på eventuella frågor ifrån mottagaren så blir informationen mer betydelsefull och det underlättar för patientens lärande. Det finns forskning som visar på att patienter har svårt att komma ihåg information som ges av sjuksköterskan (Josephson, 2018). När en patient nyligen genomgått en större livsförändring som vid exempelvis besked om en allvarlig sjukdom kan det vara svårt för denne att ta till sig information. Här är det viktigt att sjuksköterskan känner av om patienten är redo för information. Är upplevelsen att patienten verkar vara okoncentrerad eller distraherad bör sjuksköterskan avvakta med att ge viktig information alternativt ge den vid fler tillfällen. Det är viktigt att anpassa det
språk som används, att använda sig av korta meningar med lätta ord för att underlätta för patienten (Kneck, 2018).
Det finns i Sverige riktlinjer för hur vård skall ges vid hjärt-kärlsjukdom. Dessa är framtagna av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. De innefattar riktlinjer både på regional och kommunal nivå och är framtagna för hälso-och sjukvårdspersonal. Här står vilken information som bör ges till patienterna, olika behandlingsinsatser som bör utföras samt när detta skall ske (Socialstyrelsen, 2019). Bland annat finns råd att ge för att stötta en patient som vill sluta röka. Genom att ge råd och arbeta med stöttning kan sjuksköterskan hjälpa patienten med att bedriva en god egenvård.
2.8 Egenvård
Hur patientens liv efter en hjärtinfarkt kommer att arta sig är till stor del upp till patienten själv. Genom att sjuksköterskan använder sig av utbildningsmetoder som har sitt ursprung i Orems omvårdnadsteorier (Orem et al., 2001) kan de främja patienternas egenvårds beteende. Orems definition om egenvård innebär att de flesta människor har goda förutsättningar till att bedriva en god egenvård (Mohammadpour et al., 2015). Via samtal med patienten kan sjuksköterskan få en förståelse för vilket behov den enskilde patienten har av information samt råd och stöd för att kunna bedriva god egenvård efter en hjärtinfarkt.
Begreppet egenvård kan ha olika betydelse beroende på vilket perspektiv det studeras från. Ur ett biomedicinskt perspektiv innebär egenvård att hantera de fysiska konsekvenser och medicinska behandlingar som en sjukdom för med sig (Kneck, 2018). Begreppet egenvård ur ett vårdvetenskapligt perspektiv innebär det hur det dagliga livet kan upprätthållas efter sjukdom. Hur livet ska kunna fortsätta så normalt som möjligt efter förändringen. Där innefattas också hur patienten kan uppleva en god hälsa trots sjukdomen. Genom att skapa rutiner och egna strategier för att hantera det som sjukdomen innebär för den enskilde patienten. Patienter med liknande diagnos och symtom kan ha vitt skilda upplevelser. Innebörden av egenvård är därför unik för varje enskild patient även om många delar kan se liknande ut. En stor del av egenvård innefattar att fatta beslut, där vissa val som kommer att göras leder till förändringar som kan ge konsekvenser längre fram. Detta kan leda till att den beslutsfattande delen upplevs som jobbig, eftersom det hela tiden behöver göras överväganden om vilka val som i längden blir de mest gynnsamma (Kneck, 2018). Jaarsma et al.
(2020) skriver att alla människor, friska som sjuka bedriver egenvård dagligen.
Dock ökar behovet av egenvård och specifik vägledning när sjukdom uppstår.
Det går att se ett tydligt samband mellan god egenvård och ett positivt resultat rörande hälsan. Trots detta har många svårt att följa de egenvårdsråd som ges.
Det är därför viktigt för sjuksköterskan att stötta och ge anpassad informationen. Detta kan leda till att patienten känner sig mer motiverad och kommer följa de råd som tagits fram. Insulander & Björvell (2018) skriver att om sjuksköterskan ses som en informationskälla blir patienterna mer verbalt öppna med hur sjukdomen påverkat livet i sin helhet. I Sverige erbjuds de personer som drabbas av hjärt-kärlsjukdom att få gå hjärtskola (”Hjärtskola”, 2020). Denna skola hålls oftast på sjukhusen i grupp där patienterna får tips och råd till egenvård. Uppslutningen på dessa har varit relativt låg därför
erbjuds numer även kurserna i digital form från vissa av landets sjukhus för att lättare kunna nå ut till fler. På hjärtskolan tas ämnen som kost, träning, läkemedel och psykiskt välbefinnande upp (Innovationsplattformen Västra Götalands Regionen, 2020).
2.9 Compliance
Definitionen av ordet compliance går att förklara med att patienten följer de rekommendationer som ges av vårdgivaren, samt hur patienten anpassar sig till de givna råden (Cramer, 2008). Compliance innebär att en person utför det som denne har ombetts att utföra, att de råd som blivit givna efterlevs. Personen besitter förmågan att göra förändringar för att följa givna råd (”Compliance”, 2022). Forskning visar att om patienten är delaktig i sin vård kommer det leda till ett positivt utfall i den behandling som ges (Faskunger, 2019). Vården har utvecklats, nu är patienterna mer delaktiga i de beslut som tas angående deras vård. Tidigare var det mer uppdelat där patienten förklarade sina symtom och sjuksköterskan svarade med information och vilka behandlingar som skulle utföras. I dagens vård i samband med hjärtinfarkt blir det mer en dialog mellan patient och sjuksköterskan vilket leder till att patienten blir mer delaktig i den egna vården. Nu läggs det även ökade resurser på att arbeta hälsofrämjande och preventivt för att förebygga ohälsa. (Faskunger, 2019). Kvalsund Bårdsgjerde et al. (2020) skriver att forskning visar att patienter som drabbas av sjukdom upplever svårigheter med att helt förstå hur råden om egenvård skall efterlevas.
De upplever att all information som ges om medicinerna blir svåra att ta in och att det känns övermäktigt. Sjuksköterskorna i samma studie upplevde att informationen de gav uppfattades och förstods av patienten. Detta belyser hur patient och sjuksköterskor kan ha olika uppfattning om hur den individanpassade informationen når fram.
2.10 Livskvalité och minskat lidande
Livskvalité har olika innebörd för varje individ. Det som gör livet gott, det som får personen att må bra. När en människa drabbas av sjukdom och blir patient är det inte ovanligt att det finns känslor av rädsla och vilsenhet (Ekebergh, 2015). Det kan också leda till en motivation att ta tag i och förverkliga de saker som tidigare bara stannat vid en tanke. Vad som ger kvalité för en person i livet varierar. För en del är det sociala livet absolut viktigast medan det för en annan kan vara en kopp kaffe och en bra bok som innebär livskvalité. Whalley et al.
(2014) skriver att när någon drabbats av någon form av hjärtsjukdom är det vanligt att de upplever depression och ångest. Det är viktigt att patienten får stöttning och hjälp med sitt psykiska mående för att kunna uppleva ett minskat lidande. Efter en hjärtinfarkt kan både sjukdomslidande och livslidande uppstå.
Arman (2015) skriver om de olika typerna av lidande. Sjukdomslidande är det lidande en person upplever i form av sjukdom och ohälsa. Det kan innebära fysiska begränsningar i vardagen och obehag eller rädsla kopplat till sjukdomen.
Med livslidande menas att en person kan mista sin tidigare roll i livet efter sjukdom, att personen kanske måste byta arbetsuppgifter eller inte längre kan upprätthålla det sociala liv som tidigare fanns till följd av den sjukdom som personen drabbats av. Fredriksson-Larsson (2015) skriver att studier som utförts på patienter fyra månader efter genomgången hjärtinfarkt visar att
hälften lider av trötthet. Denna trötthet finns i de flesta fall även kvar efter ett år. Tröttheten är både fysisk och psykisk. Att uppleva denna trötthet leder till minskad livskvalité och att patienterna upplever begränsningar i det vardagliga livet. Här är det viktigt att se till helheten, vilken hjälp och vilka råd är patienterna i behov av samt när skall informationen ges.
3 Problemformulering
Hur en hjärtinfarkt upplevs är individuellt. Upplevelsen påverkas av informationen som tillhandahålls och hur individen tolkar information som blivit given av sjuksköterskan. Stödet från vårdpersonal, anhöriga och omgivningen har också stor betydelse på upplevelsen. Avsaknaden av relevant information eller om dialogen mellan den drabbade och sjuksköterskan brister leder ofta till ökat lidande för den drabbade. Personen som har drabbats av en hjärtinfarkt kommer att behöva göra förändringar i sin vardag för att i preventivt syfte hindra att det sker igen. I denna litteraturstudie är syftet att undersöka hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever informationen som givits vid insjuknandet och efterförloppet.
4 Syfte
Att ur ett patientperspektiv undersöka upplevelser av informationens betydelse i samband med hjärtinfarkt.
5 Metod
I denna studie användes en metod för en allmän litteraturstudie som enligt Friberg (2017b) innebär att det skapas en översikt på redan befintliga studier i hälso- och sjukvård inom sjuksköterskans kompetensområde, för att det sedan skall kunna användas i omvårdanden av patienter. Examenarbeten som är litteraturbaserade syftar till att öka, fördjupa och utveckla kunskaper inom omvårdnad för att öka den egna förståelsen (Dahlborg Lyckhage, 2017). I denna studie användes och analyserades kvalitativa artiklar som enligt Friberg (2017a) har sitt främsta mål i att öka den subjektiva förståelsen runt patienters erfarenheter och upplevelser i processerna av sina hälsotillstånd. Att studera kvalitativ forskning ger en ökad förståelse i hur livet kan formas för patienter och hur behoven kan mötas bästa sätt (Friberg, 2017a). Valet anses lämplig då syftet är att ur ett patientperspektiv undersöka upplevelser av informationens betydelse i samband med hjärtinfarkt. Artiklarna analyserades och de delar som innehöll patienters upplevelser av information markerades av författarna.
Dessa markerade delar i de olika artiklarna sammanställdes för att på så sätt nå nya helheter som svarar på arbetets syfte och leder till ett resultat för arbetet (Friberg, 2017a)
5.1 Urval
Artiklarna i urvalet var kvalitativ forskning som var inriktade på att svara på studiens syfte. För att göra sökningskriterierna så relevanta som möjligt valdes artiklar ut som var publicerade mellan åren 2010–2021, både manliga och kvinnliga patienter och alla åldersgrupper inkluderades. Artiklarna var skrivna på engelska och peer reviewed (Östlundh,2017) vilket innebar att de var publicerade i vetenskapliga tidningar, samt granskade etiskt och godkända. I denna litteraturstudie ingår det elva vetenskapliga artiklar. Vetenskapliga artiklar som inriktade sig enbart inom biomedicin exkluderades då dessa ej tog upp upplevelser kopplat till information. Artiklar ur enbart vårdgivarens perspektiv exkluderades. En artikel hade både patient och anhörig perspektiv, dock användes enbart delarna ur patientperspektivet.
5.2 Datainsamling
Insamlingen av artiklar till studien skedde via databaserna Cinahl och Medline.
De är inriktade på hälso- och vårdvetenskap och innehar många vetenskapliga artiklar som tar upp det subjektiva (Östlundh, 2017) Specifika sökord relevanta för syftet användes vid sökningen; patient, experience, information, myocardial infraction, patient perspective, patient attitude och patient satisfaction. För att få så många träffar som möjligt så använde författarna sig av Boolesk sökteknik.
Med Boolesk sökteknik kunde författarna kombinera sökorden relevanta för syftet med begreppen AND och OR. AND användes för att minska sökträffarna och OR användes för att öka sökträffarna och dessa kombinerades även tillsammans (Östlundh, 2017). Resultatet av sökningarna och de vetenskapliga artiklar som användes i resultat redovisas i bilaga 1 och markerades med prefix i referenslistan. De vetenskapliga artiklarna som valdes ut analyserades utifrån Fribergs (2017c) granskningsmall (Bilaga 2) som är utformad för att användas
vid kvalitativa forskningar. I mallen ingår 14 granskningsfrågor för kvalitativa studier (Friberg, 2017). Författarna ansåg att artiklar som svarade på 1–5 frågor ansågs ha låg kvalitet, artiklar som svarade på 6–9 frågor ansågs ha mellan kvalitet och de artiklar som svarade på 10–14 ansågs vara av hög kvalitet. En översikt över artiklarna sammanställdes sedan i en tabell (bilaga 3).
5.3 Analys
För att fördjupa förståelsen beträffande personers subjektiva upplevelser användes kvalitativ forskning i ämnet som var relevant för den specifika studien (Segesten, 2017). De utvalda artiklarna granskades enligt Fribergs (2017) granskningsmall. Först läste författarna artiklarna flertalet gånger var för sig för att skapa en djupare förståelse över innehållet. Nästa steg i analysen var att urskilja de olika huvudfynden i artiklarnas resultat, dessa färgmarkerades för att tydliggöras. Därefter gjorde författarna tillsammans en sammanställning över fynden för att skapa en bild över artiklarnas resultat (Friberg, 2017a).
Sedan diskuterades fyndens likheter och olikheter och utifrån detta skapades tre teman som redovisades i resultatet.
5.4 Etiska överväganden
Kjellström (2017) skriver att för att värna om alla människors rättigheter och lika värde är det viktigt med forskningsetik. Då de personer som ingår i studier skall mötas med respekt och skall tas på allvar samt bli informerade om studiens syfte. De som medverkar ska även själva avgöra hur länge de vill vara med i studien och därmed även kunna avbryta deltagandet i studien när helst de önskar. Etiska riktlinjer finns för att förebygga så att deltagarna inte kommer till skada, såras eller blir utnyttjade. Svaren som fås skall enbart användas som resultat i den aktuella studien. De vanligaste riktlinjerna som finns inom medicinsk klinisk forskning i dag är Helsingforsdeklarationen. Den senaste versionen av denna är från 2013, den har uppdaterats vid flertalet tillfällen sedan den kom till 1964 (Kjellström, 2017). I Helsingsforsdeklarationen (2013) framgår att ett av de främsta syftena med forskning inom medicin är att förstå orsaker till sjukdom och att förbättra preventiva åtgärder. I denna litteraturstudie kontrollerades alla artiklarna att de var etiskt granskade genom att de hade godkänts av etiska kommittéer.
Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra olika etiska principer som tydliggör hur individen skall skyddas vid forskning. Den första av dessa är informationskravet. Det innebär att alla som på något sätt ingår i forskningen skall bli informerade om vad forskningen kommer att gå ut på. Forskaren skall även informera om eventuella obehag och risker som forskningen kan medföra.
Vid valet av artiklar kontrollerades att deltagarna blivit informerade om studien. Den andra principen är samtyckeskravet vilket innebär att forskaren skall be om deltagarens samtycke till forskningen. Deltagarna har även rätt att dra sig ur pågående forskning. I alla de studier som valdes framkom det att deltagarna informerats om att de kunde avsluta deltagandet. Ångrar deltagaren sin medverkan kan det insamlade materialet om denne ändå användas, personen skall då helt anonymiseras. Den tredje principen är konfidentialitetskravet. Det innebär att ingen utomstående skall kunna
identifiera vilka personer det är som ingått i forskningen. Det är enbart de som bedriver forskningen som vet från vem av deltagarna materialet till forskningen kommer ifrån. Detta för att skydda de deltagande samt deras anhöriga från eventuellt obehag eller förhindra att de känner sig kränkta. Enbart forskning där patienterna som deltog var anonyma valdes ut. Den fjärde principen är nyttjandekravet. Den för forskningen insamlade individrelaterade data får endast användas i forskningsändamål. Den fakta som samlas in kan användas till annan forskning. Den nya forskningen måste dock beakta och följa de bestämmelser som gjorts mellan de första forskarna och de deltagande i forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). I och med att artiklarna som valdes ut till studien hade genomgått granskning av etiska kommittéer kan slutsatsen antas att de enbart använts i forskningens syfte och ej på ett felaktigt sätt.
6 RESULTAT
Efter att ha läst och analyserat elva artiklar som belyser vilken effekt informationen har vid och efter en hjärtinfarkt valdes tre teman dessa presenteras i tabell 1. Dessa valdes ut då näst intill alla lästa artiklar påvisar hur upplevelsen av den givna informationen kan variera beroende på i vilken fas av sjukdomsförloppet patienten befinner sig.
Tabell 1. Teman
Den akuta fasen - Känslan av kontrollförlust
Sjukhusvistelsen/Utskrivningen – Trygghet blir till osäkerhet Rehabiliteringsfasen – Oro inför framtiden
6.1 Akuta fasen – Känslan av kontrollförlust
Akuta fasen definieras från det att patienten upplevde symtom till dess att patienten inkommer till sjukhus och genomgår behandling vilket kan vara allt från några timmar vid STEMI upp vid till tre dygn vid NSTEMI (Kvalslund Bårdsgjerde et al., 2018). Den kännetecknas också som en period där patienten inte har full kontroll av situationen på grund av det akuta läget. Där informationens betydelse är väsentlig för att patienten ska känna trygghet, men även för att patienten ska känna sig mer delaktig i vad som händer och sker precis där och då.
Hjärtinfarkt upplevdes av patienterna i den akuta fasen oftast som ett livshotande tillstånd som kom plötsligt och oväntat (Bäck et al. 2020; Salminen- Tuomaala, 2013). I denna fas prioriteras att diagnosen fastställs snarast så att behandling kan sättas in på patienten. I en studie om PCI behandling framkom det att patienterna upplevde utmaningar i involveringen kring sin sjukdom beroende på hur informationen framställdes (Kvalsund Bårdsgjerde et al., 2018). Många patienter upplevde smärta i den akuta fasen och detta ledde ofta till känsla av stress både fysiskt och psykiskt (Junehag et al., 2013; Olsson et al., 2020). Genom att vårdpersonalen agerade lugnt, kunnigt och informativt kände patienterna ändå att situationen var under kontroll (Kvalsund Bårdsgjerde et al., 2018). Behandling sätts snabbt in på dessa patienter vilket resulterade i att patienterna upplevde en känsla av smärtlindring och allmän förbättring i måendet. Patienterna upplevde då en känsla av välbefinnande trots den allvarliga situationen (Iles-Smith et al., 2017). Förstår patienten sin diagnos i den akuta fasen kommer de bli mer involverade i de efterföljande behandlingar, de kommer få en bättre compliance. Ökar kunskapen om diagnosen så ökar patienten självförtroende och blir då mer deltagande i beslutsfattande angående behandlingar (Frohmader et al., 2018). Forskning visar på att många patienter har svårt att ta till sig den givna informationen i det akuta skedet. Patienterna uppgav att de upplevde information given i den akuta fasen som positiv, speciellt om den hölls tydlig och kortfattad, trots detta så delgav patienterna att
de saknade information som var specifikt anpassad för dem (Kvalslund Bårdsjerde et al., 2018; Olsson et al., 2020). Patienterna önskade att bli mer involverade i vården genom att få mer information för att kunna ge sitt godkännande till de behandlingsstrategier som föreslogs i det akuta skedet. De flesta uppgav att de ville få informationen muntligt. Patienterna ratade oftast den skriftliga informationen vid den akuta fasen och de allra flesta ansågs sig vara kapabla till att vara involverade i beslut (Olsson et al. 2020). Att som person drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora effekter på livet, därför är det viktigt att redan i den akuta fasen engagera patienten genom information.
Patienter uppgav en högre grad av tillfredställelse på rehabiliteringen när de blev delaktiga redan i det akuta skedet (Nunes et al. 2015). Iles-Smith et al.
(2017) belyser att patienter upplevde vården i den akuta fasen effektiv och snabb. Dock så upplevde patienterna samtidigt en viss förvirring på grund av bristen av information kring deras diagnos vilket ledde till funderingar och traumatiska upplevelser (Kvalslund Bårdsjerde et al., 2018). Ges patienten information redan från start kan det hjälpa till att minska den upplevda stressen i det akuta skedet (Salminen-Tuomaala, 2013).
6.2 Sjukhusvistelsen/Utskrivningen -Trygghet blir till osäkerhet
Definitionen av denna fas innefattar tiden efter behandlingen till utskrivningen från sjukhuset (Kvalsund Bårdsgjerde et al., 2018). Denna fas kännetecknas också av period där patienterna beskriver en känsla av lugn och trygghet när de befinner sig i på sjukhus i direkt anslutning efter den akuta situationen. Dock skiftar tryggheten till en osäkerhet när utskrivningen är nästa steg i vårdplanen.
Vid tiden för utskrivning upplever många patienter en känsla av oro och rädsla inför framtiden (Junehag et al., 2013; Kvalslund Bårdsjerde et al., 2018). Här visar forskning på att om informationen som ges av vårdpersonalen är ärlig, lätt att förstå, metodisk och skräddarsydd så uppskattades detta av patienten, dessutom så uppskattades enbart närvaron av vårdpersonal högt (Kvalslund Bårdsjerde et al., 2018). De som erhåller adekvat information om sin diagnos upplever viss minskning av oroskänslor. Forskning visar dock på brister i information i detta skede (Nunes et al., 2016). Enligt Iles-Smith et al. (2017) och Kvalslund Bårdsjerde et al. (2018) beror det på att patienterna känslotillstånd, korta sjukhusvistelse och den snabba genomströmningen av patienter idag kan påverka patientens förmåga att absorbera och ta in information. I samband med sjukhusvistelsen delgav patienterna att de fick omväxlande allmän information om bland annat fortsatt rehabilitering. Detta togs emot på ett positivt sätt och speciellt om informationen hade givits både verbalt och via ett informationsformulär. Dock så infann sig en önskan om att vilja få informationen mer skräddarsydd för att undvika frågetecken om till exempel medicinering och dess biverkningar eller angående fysisk aktivitet på hemmaplan (Kvalslund Bårdsjerde et al., 2018). Nunes et al. (2016) belyser att det måste spenderas mer tid och ges mer information till patienterna i samband med utskrivningen. Hilt et al. (2020) skriver att patienterna hade en önskan om mer kunskap om vad de upplevt samt deras aktuella hälsotillstånd. Den trygghet som patienterna upplevt på sjukhuset omgiven av vårdpersonalen byts i samband med utskrivningen till en osäkerhet och ett tvivel på vad kroppen
klarar av (Bäck et al., 2020). Bristen på information visar på att patienterna upplevde mer oro, rädsla, ökat lidande och sämre livskvalité om de inte fick tillräckligt med undervisade information kopplat till den nya diagnosen.
Merparten av patienterna ansåg dock att informationen som givits i samband med utskrivningen var tillräcklig, men att bristen på information gällande utskrivningsplanen och dess innehåll som till exempel hjärtats anatomi, riskfaktorer, livsstil, samliv och fysiologi kunde undvikits med hjälp av sedvanlig kommunikation (Kvalslund Bårdsjerde et al., 2018; Nunes et al 2016).
López-Medina et al. (2016) belyser att informationen om det sexuella samlivet inte lyfts i utskrivningssamtalet. Den enda information som gavs om ämnet gjordes då patienten själv efterfrågade det. Hilt et al. (2020) uppmärksammar att patienterna ibland upplever att informationen vid utskrivningen är för omfattande, de har svårt att ta till sig all information. Vidare belyser Hilt et al.
(2020) att patienter berättar om en ökad förståelse för sin diagnos samt behandlingar om de informerats med hjälp av komplettering till den verbala informationen med exempelvis bilder eller anatomiska modeller.
6.3 Rehabiliteringsfasen – Oro inför framtiden
Fasen definieras från utskrivningen till flera månader efter hjärtinfarkten (Kvalslund Bårdsjerde et al., 2018). Rehabiliteringsfasen innebär för patienterna tiden hemma efter sin hjärtinfarkt och innefattar både frågetecken kring sin diagnos, och klarheter hur livet ska te sig i relation beroende på hur mycket och hur lite information patienterna fick innan utskrivningen.
Patienter som upplevde oklar information delger att det har lett till en rädsla för döden, svårigheter i livsstilsförändringar, sociala – och kognitiva stressfaktorer och störningar i det dagliga livet, vilket har lett till depression, tvivel, ångest och psykosomatiska symtom (Bäck et al., 2020; Salminen-Tuomaala, 2013). Iles- Smith et al., (2017) belyser att patienter som inte får tillräckligt med information relaterat till sin nya diagnos upplever förvirring, speciellt om informationen kommer från flera olika instanser inom sjukvården. Generellt delgav patienterna att de fick väldigt lite eller ingen utbildning eller information om sin nya sjukdom.
Patienterna upplevde att de levde ett mer hälsosammare liv sex månader efter sin hjärtinfarkt, trots detta uppger cirka tre fjärdedelar att de känner oro för sin hälsa (Nunes et al., 2016). De flesta kände oro och rädsla att drabbas igen. Vissa försökte undvika att vara ensamma, för när de blev ensamma kom tankarna på vad som kunde ske och då ökade oron (Iles-Smith et al., 2017; Junehag et al., 2014). Många hade ett minskat sexuellt samliv efter sin hjärtinfarkt, det förklarades med rädsla för fysisk aktivitet (López-Medina et al., 2016). Detta skapade ångest och oro en lång tid efter hjärtinfarkten (Junehag et al., 2014).
Bristen på information ledde till att patienterna inte blev införstådda i sin sjukdom och vad som behövdes förändras hemma trots de uppenbara riskfaktorerna i deras livsstil (Nunes et al., 2016). En stor del av patienterna upplevde en rädsla för fysisk aktivitet i direkt anknytning till hjärtinfarkten, rädslan fanns även kvar hos patienterna en längre tid efteråt. Patienterna upplevde begränsningar i det dagliga livet, vilket kopplades till att patienterna inte ville anstränga hjärtat genom fysisk aktivitet för risken för att få en ny
hjärtinfarkt (Bäck et al., 2020; Junehag et al., 2014). Mycket av denna oro skulle ha undvikits om patienterna hade fått mer undervisande information kopplat till hjärtinfarkten (Junehag et al., 2014). Patienterna berättade att de kom ihåg mer av informationen de fick efter ett halvår än den information de fick strax efter den genomgångna hjärtinfarkten (Doyle et al., 2011). Frohmader et al.
(2018) skriver att om patienterna i rehab fasen blir uppringda av en sjuksköterska som ger information och råd samt svarar på eventuella frågor patienten har bidrog detta till en ökad livskvalité och minskad oro.
Information har visat sig vara en nyckelfaktor i rehabiliteringsfasen. Kvalslund Bårdsjerde et al., (2018) och Nunes et al., (2016) visar på att en ökad patientdelaktighet under rehabiliteringen ger en ökad förståelse för deras diagnos vilket ledde till en högre motivation för livsstilsförändringar.
Patienterna hade ibland svårt att ta till sig informationen och helt förstå varför det var viktig att göra livsstilsförändringar (Doyle et al., 2011) I västvärlden erbjuder de flesta sjukhus ett hjärtrehabiliteringsprogram. Att delta i en hjärtskola, samt att träffa andra som är i liknande situationer var uppskattat då det kan lindra ångesten och lidandet (Junehag et al.,2013; Kvalslund Bårdsgjerde et al., 2018). Patienter uppgav att under dessa träffar så lärde de sig mer om sambandet mellan sin sjukdom och levnadssätt. Informationen under träffarna hade varit mer innehållsrika vilket resulterade i att kunskapen ökade i jämförelse med vad den gjort om patienterna enbart hade levt efter den information som vårdpersonalen på sjukhuset delgav vid utskrivningen; det var lättare att få relevant information på rehab (Kvalslund Bårdsjerde et al., 2018).
De positiva reflektionerna angående hjärtrehabiliteringen kan vara en effekt av att vårdpersonal från rehabiliteringsavdelningen redan på avdelningen besökte patienterna och informerade om denna möjlighet att deltaga (Kvalslund Bårdsjerde et al., 2018). Junehag et al. (2014) har utfört forskning i hur information upplevdes när den gavs av en person som befunnit sig i en likvärdig situation som den de informerar befann sig i. De patienter som fick prata med en person som hade egna erfarenheter av hjärtinfarkt uttryckte att de hade lättare att återgå till vardagen. De tyckte det var skönt att få prata med någon som varit med om liknande upplevelser och känslor (Junehag et al. 2014).
6.4 Resultatsammanfattning
Att drabbas av en hjärtinfarkt får en stor inverkan på den drabbades liv. Rädsla och oro som många gånger leder till depression blir en del av vardagen. Behovet efter väsentlig information är stor även om den ofta kan upplevas som skrämmande och svår att ta in. Hur mycket och hur ingående information som bör förmedlas beror på i vilket stadie av hjärtinfarkten patienten befinner sig och hur mottaglig personen är. Forskning visar tydliga fördelar att få patienten införstådd i vad som sker redan i den akuta fasen.
7 Diskussion
7.1 Metoddiskussion
För att undersöka informationens betydelse för patienten valdes metoden litteraturstudie. Att valet hamnade på information i samband med hjärtinfarkt var dels egna erfarenheter inom det kliniska arbetet, dels då hjärt-kärlsjukdom är en av de största folksjukdomarna runt om i världen. Artiklarna som valdes ut var kvalitativa eftersom kvalitativa artiklar svarar på det subjektiva, patienternas känslor och upplevelser. Segesten (2017) skriver att kvalitativa studier ger en tydligare bild över patienters behov, förväntningar, erfarenheter och upplevelser inom det område som studien utförs. Eftersom syftet med denna studie är att ur ett patientperspektiv undersöka upplevelser av information i samband med hjärtinfarkt så ansågs därför kvalitativa studier vara mest lämpade för denna litteraturstudie. De kvalitativa artiklarna gav en uppfattning om hur patienter kände för den information de blivit givna angående hjärtinfarkt och dess inverkan på livet. Genom att göra en litteraturstudie bildas en uppfattning om hur kunskapen ser ut inom det valda området (Friberg, 2017). Från början var tanken med studien att studera hur utformningen av given information uppfattades av patienterna. När sökningar började göras upptäcktes dock att det syftet var för smalt, svårigheter uppstod med att hitta artiklar där olika informationstekniker redovisades. Det blev dock tydligt att informationen som gavs upplevades olika beroende på i vilken fas av livet med eller efter en hjärtinfarkt som patienten befann sig. Det upplevdes som intressant och syftet skrevs om. Syftet blev i stället att undersöka upplevelser av informationens betydelse i samband med hjärtinfarkt. Studien avgränsade sig inom en specifik diagnos. Sökningar gjordes sedan inom denna diagnos i kombination med information. Endast artiklar som genomgått en vetenskaplig granskning och blivit publicerade i vetenskapliga tidskrifter valdes då de ansågs vara av god kvalitet (Mårtensson & Fridlund, 2017). För att fastställa god vetenskaplig kvalitet i ett arbete som bygger på kvalitativa artiklar finns det begrepp som bör beaktas. Trovärdigheten för arbetet ökar om pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarheten styrks. Pålitlighet är ett av dessa begrepp, som kunde påverkas av författarnas förförståelse (Mårtensson &
Fridlund, 2017). Författarna har tidigare skrivit om olika informationstekniker och en författare är hjärtopererad vilket resulterade i viss förförståelse. Det fanns ingen tidigare erfarenhet till specifikt hjärtinfarkt vilket gjorde det enklare för författarna att förhålla sig neutrala till studien.
Vidare beskriver Mårtensson och Fridlund (2017) begreppet bekräftelsebarhet.
Begreppet innebär att författarna under arbetet kan kunna styrka sina ställningstagande, vilket gjordes genom en grundligt framtagen och bearbetad analysprocess. Under arbetes gång blev studien vid flertalet tillfällen granskad av handledare och studiekamrater. Granskningarna bidrog till att studien inte
präglades av författarnas förförståelse utan förhöll sig neutral. Vilket ökade bekräftelsebarheten och trovärdigheten (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Det sista begreppet är överförbarhet. Det var viktigt att resultatet i arbetet var beskrivet med tydlighet. Pålitligheten och bekräftelsebarheten skulle vara säkerställda för att arbetets resultat skulle vara överförbart. Slutligen var således överförbarheten till andra grupper eller situationer beroende på tydligheten i resultatet och hur pass styrkt pålitligheten och bekräftelsebarheten var (Mårtensson & Fridlund, 2017). Författarna ansåg därför att överförbarhet om informationens betydelse för patienter är av nytta för alla sjuksköterskor inom andra liknande grupper och situationer. För att hitta artiklar som var aktuella för studien användes inklusions- och exklusitionskriterier. Artiklarna var skrivna på engelska. Det var ett språk som författarna behärskade och engelska ses som det officiellt vetenskapliga språket (Segersten, 2017), dock användes engelsk-svenskt lexikon när behovet fanns. Databaserna var dessutom ofta grundade i det engelska språket (Östlundh, 2017). Alla åldrar och alla kön inkluderades samt alla delar av världen. En nackdel med det breda urvalet var att författarna inte tog hänsyn till vare sig kulturella, religiösa eller psykosociala olikheter som kunde ha påverkat resultatet. Hjärtinfarkt är ett globalt problem och behovet av information finns, oberoende på hur gammal, vilket kön eller var i världen patienten befann sig. Artiklarna skulle blivit publicerade någon gång mellan åren 2010 och 2021. Studier bedrivna de senaste åren ger aktuella forskningresultat vilket stärkte trovärdigheten. Att begränsa åldersspannet för forskningen inom de senaste elva åren gjorde att äldre forskning och kunskap inom ämnet relevant för syftet gick förlorat. Hjärtinfarkt var en diagnos som det förekom stora mängder forskning om och rekommendationer om information ändras över tid. Artiklar som exkluderades hade enbart inriktning på biomedicinsk kunskap och de svarade inte på syftet.
Hade valet att göra en empirisk studie gjorts så kunde mer utförliga svar angående patienternas upplevelse av given information inhämtats. Frågorna hade kunnat anpassats efter syftet för studien. Dock upplevdes tiden för given uppgift för kort. När sökningarna sedan genomfördes upptäcktes det att det redan fanns många studier inom information inriktat på patienten under och efter hjärtinfarkt. Även om syftet var olika i de artiklar som granskades sågs liknande resultat i vad informationen betyder för patienterna. Vilket föranledde till att valet av syfte i denna litteraturstudie kändes adekvat. Samt en vilja att fördjupa kunskapen om patienters upplevelser av information, eller brist på information i samband med en hjärtinfarkt.
7.2 Resultatdiskussion
Det som framkommit i resultatet är att patientens behov av information varierar beroende på i vilken fas i sjukdomsförloppet patienten befinner sig i.
I temat Akuta fasen framkommer det i resultatet att patienter vill ha informationen trots att situationen är skrämmande och traumatisk. Det framkom också att patienter uppskattar att de gjordes delaktiga i behandlingen redan från start, trots att de i den akuta fasen oftast inte ger uttryck för behov
av information. Det är viktigt att anpassa informationen som ges, så att patienten har möjlighet att förstå det som sägs (Eide & Eide, 1997/2019). I resultatet framkom också att vid denna fas är det bara den mest väsentliga informationen som skall ges. Hsu et al. (2014) belyser att kontinuerlig simulerad kommunikationsträning stärker sjuksköterskans kompetens i kommunikationen med patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Resultatet visar på att det kan vara svårt att få patienten delaktig i den akuta fasen då patienten ofta upplever oro och smärta, samtidigt som det finns en tidspress då behandlingen bör inledas så snart som möjligt. Ågård et al. (2001) styrker att många patienter uttrycker att de uppfattar informationen och frågor angående beslutsfattande om behandling som något som leder till ökad stress, vilket leder till ett ökat lidande. De anser att de har för lite kunskap om diagnosen och känner att besluten måste ske snabbt. Ekdahl et al. (2010) styrker att det finns evidens som talar för att tidsbrist är en bidragande orsak till att patienten upplever en minskad delaktighet. Vahdat et al. (2014) tydliggör att det finns indikationer på att om patienten görs mer delaktig så kommer det leda till en fördjupad kunskap om diagnosen. Höglund et al. (2010) bekräftar att patienter som ges information upplever sig mer delaktiga i sin vård, vilket leder till en känsla av trygghet. Vidare leder det även till en högre grad av compliance, de patienter som görs mer delaktiga visar ett ökat engagemang för sitt tillfrisknande.
Resultatet påvisar att patienterna uppskattar om informationen begränsas och ges på ett lättförståeligt vis och anpassat för individen. Det framkom att vissa patienter uppgav att de ej ville få information under den akuta fasen, forskning påvisar dock att patienter som informeras redan i den här fasen har lättare att förstå information och råd som ges i de efterföljande faserna vilket även styrks av Höglund et al., (2010). Resultatet påvisar att tack vare att vårdpersonalen agerar effektiv och informativt uppger de flesta patienter att den rädsla och stress de initialt upplevt minskar i takt med att behandlingar sätts in.
I nästa tema, sjukhusvistelsen/utskrivningen uppger de deltagande patienterna i resultatet att de under sjukhusvistelsen erhåller mycket allmän information, dels om diagnosen, dels om den fortsatta rehabiliteringen. Patienter föredrar information som ges både verbalt och med hjälp av informationsformulär (Aghakhani et al., 2014), vilket även framkommer i resultatet; det finns en önskan om mer skräddarsydd information, exempelvis angående oklarhet om eventuella medicinska biverkningar och undran om fysisk aktivitet vilket styrks av McIntosh och Shaw, (2003); Ringdal et al., (2017). Med hjälp av information som ges påbörjar patienter ofta livsstilsförändringar redan under sjukhusvistelsen (Fålun et al., 2016). Boyde et al. (2015) skriver att de patienter som förstår sin diagnos utför en bättre egenvård och följer de råd som ges angående sekundär prevention. Detta styrks av Piepoli et al. (2017) som även påvisar en förhöjd livskvalité och minskat lidande för dess patienter. Den informationen som ges i samband med utskrivningen från sjukhuset upplevs av de flesta patienter som någorlunda tillräcklig (Hanssen et al., 2005), vilket belyses i resultatet. Merparten av patienterna i resultatet uttrycker en önskan om att de vid utskrivningen ska ha fått tillräckligt med information för att förstå vad de drabbats av och hur deras hälsotillstånd är vid den tidpunkten vilket styrks av Hanssen et al. (2005). Informationen som ges under sjukhusvistelsen skall vara lätt för patienten att ta till sig, med fördel på ett sätt anpassat för
individen (Boyde et al., 2015), vilket också framkommer i resultatet. De som får för dem relevant information påvisar en minskad oroskänsla (Aghakhani et al., 2014). I resultat framkommer det att trots att de flesta upplever att de får information om deras diagnos så upplevs ofta en osäkerhet inför att bli utskriven, vilket styrks av Fålun et al. (2016) som belyser att det finns svårigheter för patienterna att ta emot all information angående den nya diagnosen. Resultatet belyser att vårdtiden på sjukhus efter en hjärtinfarkt är relativt kort och patientens påverkade känslotillstånd leder till att information ibland blir svår för patienten att anamma, vilket styrks av Hanssen et al. (2005).
I resultatet framkom att information ibland kan vara bristfällig, vilket även Hanssen et al (2005) påvisar i sin studie. Boyde et al. (2015); Arnetz och Zhadanova (2014) bekräftar att merparten av patienterna har brister i kunskapen angående sin diagnos vid utskrivningen, vilket stärker teorin att informationen som ges vid sjukhusvistelsen/utskrivningen stundtals brister.
Ringdal et al. (2017) belyser att om sjuksköterskor ger information fortlöpande under sjukhusvistelsen bidrar det till att patienten blir mer delaktig, vilket även framkommer i resultatet och styrks av Ekebergh (2015) som menar på att om sjuksköterskan ser varje patient som unik för sin situation leder det till att patienten är mer öppen gällande sin livsvärld. Patienten ges då tid för att reflektera över given information och får då möjlighet till att be om kompletterande information under sjukhusvistelsen. I Sverige stärks patientens deltagande via lagstiftning, där det står att läsa att all vårdpersonal skall främja patientens delaktighet (SFS 2014:821). Resultatet belyser att genom att visa sin närvaro kan vårdpersonalen bidra till minskade oroskänslor hos patienten och majoriteten uppgav att de ska delta i ytterligare utbildningar om diagnosen efter utskrivningen.
I det sista temat, rehabiliteringsfasen uppger fler än hälften en upplevelse av oro för sin hälsa. I resultatet framkommer det att i de fall där patienter upplever att de ej fått tillräcklig eller otydlig information angående diagnos förekommer ofta en ökad rädsla för döden; många har tankar på att de kan drabbas igen vilket även styrks av Fålun et al. (2016). De uppger att de haft svårt med livsstilsförändringar och svårt med det sociala livet, vilket i många fall har resulterat i depression hos patienten (Hanssen et al., 2005). I resultatet framkommer det att när patienten befinner sig i rehabiliteringsfasen så upplevs en viss förvirring angående sjukdomen hos många. De anser att de fått för lite information och utbildning för att helt kunna förstå sin diagnos vilket även Connolly et al. (2009) belyser. Detta stärker teorin om att brist på information gör det svårare för patienten att förstå varför och hur livsstilsförändringarna skall ske. Hanssen et al. (2005) belyser att om patienten görs mer delaktig i omvårdnadsplanen så kommer en högre förståelse för diagnosen att förekomma. Vilket leder till ett ökat intresse i att göra förändringar i preventivt syfte (Taylor et al.,2014), detta styrks även i resultatet. Moulaert et al. (2015) styrker påståendet att en individanpassad information ger patienten en högre livskvalitet än de som enbart får en allmän information. Ses det till Orems omvårdnadsteori tydliggörs det att de allra flesta människor är kapabla till att bedriva god egenvård, dock finns ett varierat behov av stöd (Mohammadpour et al., 2015). Att drabbas av hjärtinfarkt kan leda till en känsla av otillräcklighet gällande egenvården vilket framkommer i resultatet. Det framkommer även i resultatet att det finns en rädsla för att vara fysiskt aktiv; Rädsla för att anstränga hjärtat leder till en stor begränsning i det vardagliga livet.
Slutligen framkommer det i resultatet att många sjukhus erbjuder hjärtskola för de patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Här ges information om olika orsaker som kan leda till hjärtinfarkt, tips angående livsstilsförändringar och annan väsentlig information vilket McMahon et al. (2017) även belyser i sin studie.
Hjärtskolan ges i grupp, vilket innebär att patienterna även får möjlighet att dela med sig av sina upplevelser och tankar. Flertalet av de som går på hjärtskolan upplever att i och med dessa träffar har de nu en större förståelse för sambandet mellan diagnos och levnadssätt. Information som fås ifrån andra som även de genomgått en hjärtinfarkt i form av ett mentorskap värderas högt (Hanssen et al., 2005; Melberg et al., 2015; Wright et al., 2001), vilket även styrks i resultatet. I resultatet framkom det att den information som gavs vid återbesök och vid hjärtskolan kom patienterna ihåg en lång tid. Medan den information de fick under de första faserna var svår att komma ihåg. Där hjärtskola ej erbjuds finns andra former av stöd och återkoppling från vården och sjuksköterskor. I resultatet framkom att patienter som befinner sig i rehab fasen och blir uppringda av en sjuksköterska som kan svara på de frågor som patienten har och vid behov ger ytterligare information angående diagnosen leder till att patienten upplever ett ökat välbefinnande, vilket även styrks av Inglis et al (2015). Slutligen framkom det i resultatet att merparten önskar få mer uppföljning av vården, samt att informationen skall vara mer individanpassad.
7.3 Konklusion
Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Forskning visar på att information är viktigt i alla faser av en hjärtinfarkt. Initialt uttrycker många drabbade att de ej vill ha information emellertid har det framkommit att de som erhåller information redan från start visar en högre följsamhet i det rehabiliterande skedet. Får patienten information sker ökad delaktighet i egenvården och livslidandet minskar. Trots att patienter relativt ofta erfar att de fått tillräckligt med information så framkommer det en önskan om att den ges mer individanpassad. Med detta tydliggörs hur viktig det är att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal säkerställer att patienter får tillräckligt med information och att de blir engagerade i sin diagnos.
7.4 Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
Efter att ha analyserat artiklarna som ligger till grund för denna litteraturstudie är författarna ense om betydelsen av att väsentlig information ges till patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Görs detta kan det leda till ett ökat välbefinnande för patienten. Samt ökar sannolikheten för att patienten kommer att följa de råd om förändringar som ger en sekundär prevention.
Ytterligare forskning med en kvantitativ ansats på patienters erfarenheter rörande information som de får i de olika skedena av hjärtinfarkt skulle möjligen kunna bidra till att kunna ta fram hjälpmedel exempelvis styrdokument. Dessa kan fungera som vägledning för sjuksköterskan om när
och i vilken omfattning information bäst lämpar sig att ges, beroende på i vilken fas patienten befinner sig i.
8 Referenser
*Markerar artiklar som ingår i resultatet.
Aghakhani, N., Khademvatan, K. & Reza Dehghani, M. (2014). The effect of written material and verbal method education on anxiety and depression in patients with myocardial infraction i selected hospitals in Iran. Journal Advances in Medical Education and Professionalism, 2(4), 165–169.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4235563/
Arman, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. (s.27–60). Liber Arnetz, J., E. & Zhadanova, L. (2014). Patient involvement climate: views and behaviours among registered nurses in myocardial infraction care. Journal of
Clinical Nursing, 24(3–4). 475–485.
http://doi.org.libraryproxy.his.se/10.1111/jocn.12629
Blodtrycksmätning. (2017, 9 november). I Å. Schelin (Red.), 1177 Vårdguiden.
Hämtad 6 mars, 2022, från https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling- -hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-
matningar/matningar/blodtrycksmatning/
Boyde, M., Grenfell, K., Brown, R., Bannear, S., Lollback, N., Witt, J., Jiggins, L.
& Aitken, L. (2015). What have our patients learnt after being hospitalised for an acute myocardial infraction? Australian Critical Care, 28(3), 134–139.
http://dx.doi.org/10.1016/j.aucc.2014.05.003
Byrne, Jill. (2021). Consultation and clinical assessment of the heart and cardiovascular system. British Journal of Nursing, 30(18), 1066–1072.
http://doi.org/10.12968/bjon.2021.30.18.1066
*Bäck, M., Caldenius, V., Svensson, L. & Lundberg, M. (2020). Perceptions of kinesiophobia in relation to physical activity and exercise after myocardial infraction: A qualitative study. Physical Therapy, 100(12), 2110–2119.
http://doi.org/10.1093/ptj/pzaa159
Compliance. (2022) I Merriam-Webster. Hämtad 6 februari, 2022, från https://www.merriam-webster.com/dictionary/compliance
Connolly, M., Grimshax, J., Dodd, M., Cawthrone, J., Holmu, T., Everett, s., Tierney, S. & Deaton, C. (2009). Systems and people under pressure: the discharge process in an acute hospital. Journal of Clinical Nursing 19(4), 549–
558. http://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2008.02551.x
Cramer, J. A., Roy, A., Burrell, A., Fairchild, C. J., Fuldeore, M. J., Ollendorf, D.A. & Wong, P.K. (2008). Medication compliance and persistence:
terminology and defenitions. Value Health, 11(1) 44–47.
http://doi.org/10.1111/j.1524-4733.2007.00213.x
