Bakgrund till modell

Syftet med modellen är att på ett enkelt och överskådligt sätt kunna se konsekvenserna av införandet av de nya linjerna vid Avesta Jernverk. De aspekter som är intressanta att titta på är bland annat hur lagernivåer och utnyttjandegrad av linjer kommer att påverkas, om någon linje blir överödig eller om ett lager blir överbelastat. Det är också intressant att undersöka potentialen med investeringen, hur mycket som egentligen kan produceras och vilka begränsningar som nns.

Fokus kommer att läggas på den nya AP-linjen som kommer att fungera som en systerlinje till Linje 76. Här kommer olika angreppssätt att användas vad gäller styrning av produkter till de båda linjerna för att se om det nns något sätt som genomgående förbättrar produktionen.

Simuleringen kommer att behandla ödet från det att slabsen lämnar Stålverket fram till och med Färdigställningen.

6.2.1 Begränsningar och detaljnivå

• Entiteten som representerar produkterna kommer att få följande attribut  Sort och yta (Special 2E, Special 1D, Standard 2E och Standard 2B)

6. Simulering 44

 Stålkod (en viss procent av entiteterna)

 Dagar som entiteten är försenad alternativt för tidig  Kund

 Tjocklek (olika för Varmbandverk och Linje 76)  Bredd

 Längd

• En del företeelser som kan kräva tid i verkligheten, såsom valsbyten, undantag varmbandverket där valsbyten tar mycket tid i anspråk, och tid mellan det att band sätts in i linjerna kommer inte att tas med. Dessa kommer förutsättas att de sker utan avbrott för själva produktionen • Vissa linjer är förenklade på så sätt att de i verkligheten innehåller era operationssteg men i

modellen enbart är representerade som en enda process

• Processtider och övriga värden är baserade på fördelningar från historiska data eller medelvärden när korrekta fördelningar inte kunnat erhållas

• Linje 76 och nya AP-linjen kommer inte att stoppas om lagret i Färdigställningen blir fullt, utan det kommer endast att konstateras att lagret blir överfullt

• Entiteterna delas inte upp i kollin utan räknas som hela entiteter oavsett om de blir plåt eller band

• Det mått som används för produktionen är antal hela entiteter som lämnar modellen multiplicerat med ett medelvärde för vikt på band

• Ingen hänsyn tas till om det nns era kunder på samma entitet då detta inte är något vi mäter • Dragändor kommer inte att behandlas i modellen då dessa är inräknade i produktionstidsfördel-

ningen för Linje 76 och nya AP-linjen

• Attributen Tjocklek och Bredd kommer att delas upp i vardera fyra intervall, se tabellerna A.1 och A.2 i bilaga A, detta för schemaläggningen i glödgning och betningslinjerna

6.2.2 Antaganden

• Stålverket kommer att producera enligt prognos trots att det i dagsläget ser ut att kräva en del åtgärder innan detta kan vara realistiskt. Detta antagandet görs för att stålverket inte ingår i det ödet simuleringen behandlar

• Ugnen i varmbandverket kan ta tio slabs samtidigt

• Linjernas pålitlighet baseras på första halvåret 2008 även för scenario 2015. Detta för att kunna se var trånga sektorer uppstår och vilka linjer man bör fokusera på vad gäller processutveckling • Pålitligheten i den nya AP-linjen är likvärdig med Linje 76

• Färdigställningen kommer att vara belägen på den plats den står idag även om planer på att ytta den nns

• Truckar och linjer kommer att köra respektive producera om det nns tillgängligt material. Allt slack beroende på mänsliga faktorer kommer därför inte att tas hänsyn till

6. Simulering 45

6.2.3 Modellens indata

• Processtider för varje enskild linje uppdelat i olika produktgrupper (om nödvändigt). Dessa beror på vilka attribut hos produkten som påverkar processtiden i den aktuella linjen

• Stopptider för varje enskild linje, både planerade stopp och oförutsägbara stopp • Kassationsandel i varje enskild linje

• Produktionstakt för Stålverket och hos externa leverantörer • Initiallager

6.2.4 Modellens utdata • Total tid i modellen för olika produkter

• Utnyttjandegrad av olika linjer • Lagerfyllnad för olika lager

• Kassations- och produktionsmängd över tidsperioden • Färdigdatum för de produkter som lämnar modellen

6.2.5 Databehov Insamlad data består av

• Processtider för allt producerat i de olika aktuella linjerna mellan 080101-080630 • Kassationsmängd för allt producerat i de olika aktuella linjerna mellan 080101-080630 • Stopptider och stopporsaker för de aktuella linjerna mellan 080101-080630

• Kapacitetsbegränsningar för alla linjer och lager • Schemaläggningsprinciper för alla linjer

• Lagernivåer vid start

• Fördelningar av stålsorter, tjocklekar, bredder och längder på producerat material • Reparationsstopp för de aktuella linjerna

6.2.6 Konceptuell modell

Den konceptuella modellen ser ut enligt g 6.1. Det är en förenklad bild av modellen, men beskriver de huvudsakliga dragen och den logik som nns i ödet.

6.2.7 Förklaring till konceptuell modell Beskrivning av den koncptuella modellen block för block.

6. Simulering 46

Fig. 6.1: Den konceptuella modellen

Produkterna anländer från Stålverket

Produkterna skapas och anländer till modellen med ett förutbestämt intervall som ska motsvara produktionstakten för Stålverket och den anländandefrekvens som nns för externt inköpta produk- ter.

Produkterna får sina attribut

Här blir produkterna tilldelade alla de attribut som är aktuella för modellen. Det är till exempel tjocklek, bredd, kund och stålkod. Denna del kommer att hanteras som en process med en submodell som sköter tilldelandet av attribut.

Produkter ligger i lager före linjerna

En sökfunktion i Arena eller en funktion i VBA kommer att hantera i vilken ordning olika produkter ska plockas ur lager för att processas i de olika linjerna. Lagren kommer således att hanteras som köer.

Produkterna körs i linjerna

Här passerar produkterna de olika processerna och detta kommer att ta olika lång tid beroende på vilka egenskaper som produkterna har. Här nns även funktioner för att kunna hantera stopp i linjen och produkter som kasseras på grund av fel.

Produkterna lämnar modellen

Efter att ha passerat alla processer som är knutna till produkten lämnar den modellen och data samlas in om exempelvis total genomloppstid.

6. Simulering 47