Denna bilaga är en sammanfattning av observationer om schemaläggningen i de olika linjerna och är inte avsedd att vara en sammanhängande text utan kan användas för att motivera vissa val i modellen.
B.1 Slipning
Då Varmslipen är normalbelagd slipas slabsen i den ordning som de kommer ut ur Stränggjutningen. Om lagret framför Varmslipen blir för stort så prioriteras material som ska till USA och Degerfors samt material som är försenat. Framför Kallslipen vill man inte ha ett större lager än 1200 ton men det händer att den gränsen överskrids.
Material som går till Kallslipen måste svalna 1,5 till 2 dygn innan det kan hanteras. Allt material synas först i Kallslipen och det är bara runt 40 procent av materialet som faktiskt slipas. Material som skickas till Kallslipen har alltid en avvikelse av något slag.
B.2 Varmband
I Varmbandverket schemaläggs materialet i kampanjer. Kampanj ett och tre är brett material och två och fyra är smalt material. Dessa kampanjer byggs upp av logistikplanerarna. Kampanjerna sätts ihop av material som kan köras ihop. Sekvenserna planeras sedan av skiftspersonalen enligt vissa regler. Varje körsekvens måste börja med ett tjock material.(Enegren 2008)
Eftersom man kör både smalt och brett material med samma valsar nns begränsningar på hur mycket smalt material man kan köra innan det blir spår i valsarna. Det innebär i praktiken att efter det att man har kört 4000 ton smalt material så kan man inte köra mer brett material utan att först byta valsar. Man kan dock fortsätta att köra smalt material om det nns sådant kvar att köra. (Enegren 2008)
Då vi inte ska gå in i detalj på just varmband ödet har vi valt att dela ödet i kategorier med avseende på bredd och tjocklek. Vi skiljer även på standard- och specialstål, dock betraktas inte duplex-material som specialstål i Varmbandverket eftersom det i verkligheten behandlas som standardstål. De andra typerna av specialstål (HR och HA) är hårdare och därmed svårare att valsa, dessa betraktas därför som en egen kategori och kan inte schemaläggas med vilket annat material som helst.(Enegren 2008)
B.3 Bredband
Linje 76 hämtar material från ett utomhuslager efter att det har svalnat. Lagret efter Linje 76 är enbart ett lager där banden väntar på att bli processade i Z-high eller bli utlastade till Färdigställningen och ska alltså i princip alltid vara tomt. Blir det lagret fullt innebär det att Linje 76 måste stanna.
B. Schemaläggning 71
Linje 76 har en kontinuerlig produktion och svetsar ihop banden med varandra. Bredder går man upp 1300-1500-1800-2000 millimeter och ner igen, alternativt 1500-2000 millimeter. Tjocklekar går man upp och ner successivt.
Man skiljer på sju olika grupper som man försöker hålla ihop: • Kallvalsat standard: 2B
• Kallvalsat special: 2E
• Råband standard med dragända • Varmvalsat standard: 1D • Varmvalsat special: 1D
• Råband special som ska bli kallvalsat med dragända • Band som måste omprocessas
Mängderna av de olika grupperna och paramterarna varierar. Linje 76 har en kapacitet på 12-13000 ton/vecka
Inplanerade repstopp: varannan torsdag 4-6 timmar och varannan torsdag 8-10 timmar.
Råbanden från Varmbandverket ska svalna 12 timmar innan de tas in i Linje 76. De svalnar först fyra timmar på gården och sedan fyra timmar i vattenkar, sedan ytterligare fyra timmar på gården för att kunna hanteras.
Linje 76 vill ha minst 50 band i lager för att det ska vara värt att köra. 500 band är max för lagret ute.
Processtiden i Linje 76 är cirka 20 minuter.
Idag fraktas banden en och en med truck till Färdigställningen.
B.4 Kallvalsning
Av det material som kommer ut från Linje 76 går cirka 25 procent genom Z-high.
Efter det att materialet passerad Z-high lagras det i samma lager som material från Linje 76 och skickas sedan tillbaka till utelagret före Linje 76:s inlopp.
B. Schemaläggning 72
Flöde: Varmband -> Linje 76 -> 75 procent Färdigställningen -> 25 procent Z-high -> Linje 76 -> Färdigställningen
Valsarna måste bytas efter 200 ton körning, detta tar dock inte speciellt mycket tid i anspråk. Efter valsbytet kör man 2B och 2000 millimeter brett för att köra in valsarna. Man måste i alla fall köra 600 ton sådant material innan man byter till annat.
Schemaläggningsprincipen är EDD, där rödmarkerade band är försenade och prioriteras först. Man försöker hålla ihop tjocklekar och bredder men det nns egentligen inga begränsningar.
Z-high kör cirka 2000 ton/vecka men när det går riktigt bra kan man köra 3500 ton/vecka. Man tror dock att man ska klara av ett tryck på 4000 ton/vecka till 2015.
Processtiden är cirka 1 timme oberoende på vilken typ av material det är. Av det är 50 procent aktiv tid i maskinen. Övrig tid är påhaspling, transport och dylikt.
Cirka ett band i månaden blir skrot.
Maskinen kör band för band, alltså ett band i maskinen i taget
För närvarande har man inga planerade repstopp utan man reparerar vid materialbrist. Man tror dock att ett repstopp i veckan om cirka 6-8 timmar kommer att vara nödvändigt år 2015.
Materialet går genom Z-high för att kunna valsas ner från 4 millimeter, som är det tunnaste Varm- bandverket klarar av att köra, ner till 2 millimeter. Fina valsar gör även att ytan blir väldigt jämn och n.
Kallvalsning kallas all valsning som inte värmer upp materialet till över 600◦C. Z-high värmer upp
materialet till cirka 80◦C och detta enbart på grund av friktion.
B.5 Färdigställningen
Tjockare material går genom Linje 13 tunnare går genom Linje 2000. Linje 13 och Linje 2000 delar på packningslinje för plåt och begränsar därför varandra.
Då banden har en innediameter när de går in i maskinerna och en annan när de går ur planeras material som måste köras om för sig. Detta eftersom man måste byta haspel för att kunna köra om material, vilket tar cirka en timme. Bandproduktionen begränsas av att banden hämtas manuellt till Bandpackningslinjen som följer efter Linje 2000 och som även är en trång sektor.
Linjerna i Färdigställningen är gjorda för att vara exibla. De kan köra enstaka band lagren är lå- ga.
C. VERKSKARTA
Kartan (se g C.1) syftar till att ge en övergripande syn på verket och beskriver ett huvudsakligt öde för produkterna. I korthet är ödet som följer:
C.1 Dagens öde
Efter att ha blivit gjutna slabs i Stränggjutningen går cirka två tredjedelar slabsen till lager (1) före Varmslipen (2) där de slipas, resten säljs eller fortsätter processas oslipade. Material som inte blir tillfredsställande i Varmslipen går till lager (3) före Kallslipen (4) där de slipas ytterligare en gång. Här hamnar också det mesta material som innehåller titan och material som behöver synas extra. Efter sliphallarna lägg slabsen på ett lager utomhus, Slabslagret (5). Härifrån plockar Varmbandverket (6) in slabs efter en bestämd körordning och valsar slabsen till band som hasplas upp till band. Dessa placeras i ett utomhuslager (7) efter Varmbandverket. Här får de svalna i 12 timmar innan de förs in till Linje 76 (8) för ytterligare valsning och betning. Dessa läggs i ett lager efter linjen (9) som fungerar som ett genomströmningslager. Det material som ska kallvalsas plockas ut ur detta lager och körs genom Z-high (10) och läggs sedan tillbaka före Linje 76. Efter Linje 76 körs banden upp till Färdigställningen där tunnare material hamnar i lager (11) före Linje 2000 (12) och tjockare material hamnar i lager (13) före Slittern (14). Linje 2000 klipper upp banden i färdig formatplåt som packas på plats, eller till mindre band som skickas för packning i coilpacklinjerna. Material som behöver klippas ytterligare eller behöver extra syning hamnar i lager (15) före Precisionsklipplinjen (16) och material med avvikelse hamnar lager (17) före Bockkranen (18). Material från Slittern kantklipps banden och kan skickas för packning i Coilpacklinjena eller till lager (19) före Linje 13 (20) som klipper upp banden till formatplåt. Här kan sedan materialet följa samma vägar som efter Linje 2000. I lagret före Linje 13 nns också Eurolagret där kunder själva kan gå in och beställa material med kort leveranstid. Efter det att materialet passerat Färdigställningen körs de ner till Terminalen och läggs där i Terminallagret (21), Färdigvarulagret (22) eller Plåtlagret (23) i väntan på utleverans.
Lagren före och efter linjerna (framförallt de belägna inomhus) har olika maxnivåer och varje lager har en budgeterad nivå som är önskvärd. Ett fåtal linjer har en miniminivå för att kunna skapa en körplan som är möjlig att köra.
C.2 Framtida öde
Flödet år 2015 kommer att se ut som dagens öde men med två skillnader. Den första är en ny slipmaskin (25) som ska avlasta Varmslipen (2) och helst ersätta Kallslipen (4). Den andra skillnaden är den nya AP-linjen (24) som är en systerlinje till Linje 76 (8). Detta gör att ödet efter Varmbandverket (6) delar upp sig på dessa två linjer beroende på hur man väljer att styra produktionen. Efter den nya AP-linjen kan banden antingen fraktas direkt ut till kund eller köras upp till Färdigställningen för vidare processning.
C. Verkskarta 74