Lager

Även om Lean production förespråkar lagerlös produktion så uppstår det alltid lager av olika an- ledningar och någon form av lagerhållning kommer alltid att vara nödvändig. Detta oavsett om man tillverkar mot lager eller mot kundorder. Huvudsyftet med lager är att utgöra en säkerhet för olika prob- lem och situationer som kan uppkomma i ödet. Det kan till exempel vara skillnader i kapacitet hos olika maskiner i ödet, osäkerhet i efterfrågan eller osäkerhet i ledtid. (Lumsden 2006, Olhager 2000)

3.2.1 Just In Time och lager

JIT-losons första mål om att angripa de fundamentala problemen innefattar bland annat lager på ett sådant sätt som illustreras i gur 3.2.

Här representeras lagernivån av vattennivån. De klippor som nns under vattenivån representerar de problem som nns i företaget vilket innebär att en hög vattennivå döljer många av problemen, till exempel stora variationer i efterfrågan. Höga lager, allstå hög vattennivå binder dock upp mycket kapital. Detta strider mot JIT-loson om att minska slöseri och att hålla låga lagernivåer. Det som händer när vattennivån, alltså lagernivån, sänks är att problemen blir exponerade och måste hanteras.

3. Teoretisk referensram 20

Fig. 3.2: Just In Time om lagernivåer, fritt efter

(Grady 1990)

Detta menar JIT-loson lönar sig på längre sikt än om man håller höga lager som en säkerhet mot problemen. En västerländsk lösning på problem med en otillförlitlig maskin skulle kunna vara att hålla ett buertlager före nästa maskin i ödet, för att på så sätt täcka upp för osäkerhet i leverans från den otillförlitliga maskinen, alltså höja vattennivån. JIT-loson hade hanterat ett sådant problem med att angripa problemet med den otillförlitliga maskinen och söka en lösning på hur man kan få den mer tillförlitligt. Det kan till exempel vara att systematiskt underhålla den eller att helt byta ut den. På så vis skulle buertlagret helt eller delvis kunna elimineras och PIA minskas. Efter att detta har gjorts skulle vattennivån sänkas ytterligare tills att nästa problem exponerats och sedan skulle detta problem hanterats det på samma sätt.(Grady 1990)

3.2.2 Typer av lager

Det nns många olika typer av lager. De lager som kommer att hanteras i den här rapporten Presenteras i det här avsnittet.

Mellanlager

Mellanlager, se gur 3.3, är lager före och efter produktionslinjer vars enda syfte är att fungera som en buert för de olika linjerna. Det kan till exempel behövas därför att produktionslinjerna schemaläggs olika och att de därför behöver en viss mängd produkter i lager före för att kunna göra en fungerande körplan. Det är med andra ord inte säkert att det som blivit processat i produktionslinjen kan köras direkt i efterföljande produktionslinje och därför är ett lager nödvändigt tills processning blir möjligt. Lager efter linje kan antingen fungera som nästa produktionslinjes inlager eller vara ett lager där produkter väntar på att bli transporterade till ett annat lager.(Olhager 2000)

Färdigvarulager

Färdigvarulager, se gur 3.4, är lager där de färdiga produkterna ligger och väntar på att bli utlever- erade mot bestämda kundorder. Detta är ett lager som generellt bör hållas så lågt som möjligt då det oftast enbart binder kapital och inte kommer att tillföra någon värdeökning för företaget.(Lumsden 2006, Olhager 2000)

3. Teoretisk referensram 21

Fig. 3.3: Mellanlager, fritt efter

(Aronsson m. 2004)

Fig. 3.4: Färdigvarulager, fritt efter

(Aronsson m. 2004) Styrda lager

Ett styrt lager, se gur 3.5, fungerar som ett lager där kunder själva kan gå in och köpa produkter med mycket kort leveranstid. Denna typ av lager kan fysiskt ligga överallt i kedjan där företaget vill skapa en kundorderpunkt. Detta kan vara motiverat om företaget vill korta sina ledtider och på så vis erbjuda en bättre leveransservice i form av kort leveranstid. Denna lösning innebär dock en hög kapitalbindning och kräver en övervägning från företagets sida om huruvida låga lager eller hög leveransservice ska prioriteras.(Enegren 2008)

En annan typ av styrt lager är leverantörsstyrt lager. Det innebär att leverantören är ansvarig för att kundens inlager ska hålla en önskad nivå. Leverantören äger lagret och står därför för alla lagerhåll- ningskostnader. Fördelen är att leverantören kan optimera sina leveranser vad gäller mängd och typ av produkt och kan då underlätta sin egen produktionsplanering och spara pengar på onödiga trans- porter. Detta kräver dock att kund och leverantör är villiga att utbyta information med varandra som

3. Teoretisk referensram 22

i vissa fall kan vara känslig. Detta är något som dessa får ta ställning till om huruvida det är viktigare att hålla information kondentiell eller att eektivisera lagren.(Valentini,Zavanella 2003)

Fig. 3.5: Styrt lager, fritt efter

(Aronsson m. 2004)

3.2.3 Kostnader förknippade med lager

Det nns en rad olika kostnader förknippade med lagerhållning. Följande är de som är främst förknip- pade med den typ av lager som behandlas i rapporten.

Lagerhållningskostnad

Det är de kostnader som direkt påförs en specik produkt för att hålla denna i lager. Det är framförallt kapitalbindning men även kostnader för kassation, hantering, hyra, försäkringar och så vidare. Lager- hållningskostnaden beräknas som värdet på produkten i det aktuella lagret multiplicerat med en lager- hållningsränta. Denna ränta sätts beroende på produktens storlek, värde och så vidare och kan variera mellan ungefär 15 och 40 procent. Vanligast är att den ligger runt 20-30 procent. (Olhager 2000)

Bristkostnad

Bristkostnad är svårt att deniera exakt men det är den kostnad eller de kostnader som uppstår när en produkt inte är på rätt plats vid rätt tid i rätt mängd och av rätt kvalitet. Det kan till exempel vara den kostnad som uppstår när en maskin måste stanna för materialbrist eller att man förlorar en kund på grund av leveransförseningar. (Olhager 2000)