2. Bakgrund
Kapitlet innehåller följande delar: Definitioner av följande begrepp; motivation, skrivutveckling, anpassning och skrivprocess. I kapitlet presenteras också olika former av motivation och behov av att vara motiverad. Avslutningsvis presenteras vad styrdokumenten säger om skolans ambition till att motivera elever samt vad tidigare forskning om elevers motivation i skolarbetet visar.
2.1 Definitioner
Centrala begrepp i studien är motivation, skrivutveckling, anpassning och skrivprocess. I studien presenteras elevers motivation till skrivandet och hur skrivutvecklingen bland elever påverkas motivationen. I studien lyfts förslag på anpassningar för att elevers motivation ska väckas. Studiens målsättning är att spegla förhållandet mellan elevers motivation och de skrivprocesser som elever möter i skolarbetet.
Motivation
Begreppet motivation används i många olika sammanhang. Enligt Nationalencyklopedin (NE) är motivation en psykologisk term för olika faktorer hos människan som både väcker och formar samt riktar beteendet mot olika målsättningar. I skollagen går att utläsa att skolans uppdrag är att främja elevers utveckling, lärande och en livslång lust, motivation, att lära (Skollagen, 2010:800). Enligt Ahl (2004) finns det en mängd olika, vetenskapliga, teorier om motivation. Hon poängterar dock att det huvudsakliga ändamålet med motivation är att individen upplever sig tillfredsställd.
Skrivutveckling
Eleverna utvecklar sina kunskaper i konsten att uttrycka sig skriftligt, Genom undervisningen ges eleverna kunskaper om hur egna åsikter formuleras och hur det svenska språket formas i text (Skolverket, 2019). Skrivandet sker under en progression och eleverna formar sina texter grundat på de erfarenheter som eleverna har med sig sen tidigare enligt Alatalo och Johansson (2019).
3 Anpassning
Elever som, av olika skäl, inte tillgodoser sig undervisningen erbjuds alternativa lösningar.
Enligt Skolverket är skolan ansvarig för att det sker anpassningar som kan kompensera elevers behov (Skolverket, 2014). Det förekommer olika former av anpassningar för elever. Placering i klassrummet, hjälpmedel i undervisningen eller undervisning i en mindre grupp är exempel på anpassningar. Digitala hjälpmedel såsom ipad eller dator främjar elevers intresse för att skriva enligt Dahlström (2019). Han menar att dagens elever upplever en trygghet i skrivandet när de använde digitala verktyg. Dahlström (2019) hävdar att när texters kvalitet blir bättre med hjälp av digitala funktioner ökar elevers intresse av att skapa mer text. I en artikel om elevers motivation uttrycker Lozic (Skolverket, 2015) att en individanpassad uppgift kan stärka självförtroendet och motivationen ökar hos elever.
Skrivprocess
Skrivprocessen är en viktig del i förmågan att kommunicera. Imsen (2010) menar att skriftspråket tar större plats än talspråket i skolans värld. Elever i klassrummet skriver i alla möjliga sammanhang, i övningsböcker, anteckningsböcker, individuella uppgifter, grupparbeten och så vidare. Skrivning följer eleverna under hela deras utbildningstid och i de flesta fall också resten av livet.
Nationalencyklopedin (NE) förklarar ordet skrivprocess att det är en process som gör att en text formas.
2.2. Olika former av motivation
Ahl (2004) berör de, som hon benämner, klassiska motivationsteorierna. Faktorer som formas av belöning, gemenskap eller egna uppsatta mål är en del av teorierna. Likaså vidhåller Ahl (2004) att det finns både en inre och en yttre motivation. Den inre motivationen menar Ahl är individens behov av kompetens och att klara sig själv. Den yttre motivationen är när andra individer bekräftar och belönar enligt Ahl (2004). Ahl menar dock att det inte går att skapa en gemensam modell där motivationsteorierna kan samlas. Hon poängterar att varje situation där motivation är ett inslag blir unik. Motivation skapas, enligt Ahl (2004), genom belöningar men också genom bestraffning. Hon utvecklar också former såsom grupptillhörighet, drifter eller självförverkligande vilka kan utgöra orsaken till att motivation väcks.
4
I undervisningen är grupptillhörighet en stark del men likaså det egna jaget, att lyckas och kunna utveckla sig. Individens behov att ta del av mer kunskap är vad skolan har som uppdrag att tillgodose (Skolverket, 2019). Alatalo och Johansson (2019) presenterar praktiker i elevers skrivande som bidrar till en ökad motivation i skrivutvecklingen. Målsättning är att elever ska uppleva en delaktighet i gruppen och kunna få och ge stöd i sitt och andras skrivande. Huhtala, Vesalainen, Hildén och Rautopuro (2019) uppmärksammar elevers behov att bli bekräftade av kamrater i skrivprocesser. Ett ömsesidigt arbete och engagemang i elevgrupper bidrar till en större motivation till att utföra ett bra arbete.
2.3. Behov att vara motiverad
Bristen på motivation att skriva hämmar elever inom alla ämnesområden. Det medför att skolarbeten inte utförs i den utsträckningen som förväntas. En ond cirkel kan skapas med både prestationsångest och sämre självförtroende hos elever som följd. Hugo (2018) uppmärksammar förhållandet mellan elevers motivation och de förutsättningar som elever har med sig sen tidigare i livet. Motivationen är ett måste om elever ska nå framgång enligt Hugo (2018). Elevers självförtroende avgör hur mycket motivation som kommer att väckas. Lozic (2015) presenterar forskningsresultat gällande elevers motivation. Hennes uppgifter baseras på den forskning som utbildningsforskarna Thomson och Wery (2013) har uppmärksammat i sin studie om inlärningsstrategier för motivation. I resultatet av Thomson och Werys forskning går att utläsa att faktorer såsom bekräftelse och belöning påverkar motivationsgraden hos elever.
Thomson och Werys teori bygger på att det föreligger både inre och yttre faktorer som påverkar graden av motivation. Lozic (2015) hänvisar till Thomson och Werys (2013) teori om att den inre motivationen är elevens egen drivkraft och nyfikenhet. Eleven får tillförlit till sig själv och vågar prova nya alternativ. Den yttre motivationen handlar om en belöningsprocess där andra personer ger eleven respons och bekräftelse. Lozic (2015) lyfter de mest väsentliga faktorerna till låg motivation såsom förväntningar på eleven, känslor som väcks vid framgång eller misslyckande samt elevens egna eller andras uppfattningar om kunskaper, kompetens och färdigheter. Vidare hänvisar Lozic (2015) till teorin om att motivationsgraden hos eleven kan påverkas av lärarens bedömningssätt eller återkoppling till eleven. Thomson och Wery (2013).
Elevens motivation i en lärandeprocess ökar då eleven ser möjligheten att bekräfta sin egen förmåga alternativt att andra ger den bekräftelsen.
5
Upplever elever en delaktighet i lärprocessen utmynnar det i ett större engagemang och elevens behov av bekräftelse tillfredsställs (Ellmin, 2011). Upplevelsen av en kamratgemenskap är ytterligare en faktor som kan främja elevers ökade motivation till att utveckla sitt lärande enligt Ellmin (2011). Timperley (2013) hänvisar till de behov av att förändra lärandemiljöer som kan uppkomma då elevers engagemang, välbefinnande och lärande ska kunna utvecklas och förbättras.
2.4. Vad säger styrdokumenten?
I skolans uppdrag ligger, förutom att erbjuda elever kunskap, också att förmå elever att vilja lära. Skolan är, enligt lag, skyldig att skapa förutsättningar för den enskilde individen att vilja deltaga och lära (Skollagen, 2010:800). Genom att förebygga missförhållanden och skapa bra förhållanden i inlärningsprocesser för gemene elev formas gynnsamma förhållanden för elevers ökade motivationsgrad (Skolverket, 2014). I den reviderade läroplanen från 2019 står att
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.” (Lgr 11, 2019, s.7). Styrdokumenten ger en klar bild av vad som förväntas av skolans uppdrag.
2.5. Teoretiskt ramverk
Hansson och Schjölberg–Gamnes (2005) skriver om skrivprocesser bland skolelever och hur kreativa arbetsmetoder inspirerar eleverna i skrivandet. Dessa utgör olika moment som lockar elever till att skapa text men också att de öppnar sin medvetenhet i skrivandet. Skolverket har gett ut flertalet forskningsunderlag där elevers förmåga i skrivprocessen och läsprocesser har granskats. Liberg (2013), i samarbete med Skolverket, uppmärksammar barns förmåga att knäcka skriftkoden (Skolverket 2013). Liberg noterar att en, av de mest märkbara momenten i skrivutvecklingen, är att elever lär sig utveckla texter inom de ramar som förekommer i olika gener. Processen är nödvändigt för att kunna utvecklas i skrivandet enligt Liberg (Skolverket, 2013). Nilholm (2018) lyfter de viktigaste aspekterna i läraruppdraget, både hur lärare ska hantera undervisningen och hur lärare verkligen bedriver undervisningen.
6
Gibbons (2008) hänvisar till Vygotskijs teori om explicit undervisning, det vill säga lärarens fokus på elevens individuella behov i lärprocessen (1978). Elevens förmåga att kunna använda sina kunskaper i verkliga sammanhang utvecklas genom det stöd som läraren ger. Ur det sociokulturella perspektivet ses den proximala utvecklingszonen som en viktig del i elevers utveckling. Imsen (2010) uppmärksammar Vygotskijs teori om elevers utvecklingsområde, steget mellan vad elever klarar på egen hand och vad elever klarar med stöd av lärare och kamrater, kallad den proximala utvecklingszonen. I samarbete med andra elever sker ett utbyte av kunskap vilket bidrar till en större vidd i elevens egen förmåga och kunskapsutveckling.
7