I detta kapitel presenteras den metod som har använts i studien. I valet av metod lades fokus på både elevers uppfattning av motivation samt hur undervisande lärare ser på elevers motivation och form av stimulans som kan utgöra en progression i elevers motivation. Under urval presenteras valet av respondenter och därefter följer en beskrivning av genomförandet.
Slutligen presenteras bearbetning av data samt etiska överväganden.
4.1. Val av metod
Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning av vad som gör dem motiverade i skrivprocessen. I studien presenteras också lärares uppfattning av vad som kan motivera elever till att utveckla sitt skrivande. Nilholm (2016) uppmärksammar vikten av den subjektiva teorin, det vill säga att respondenterna ges möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter, beskrivningar och resonemang i intervjun. I studien uppmärksammas de variationer som förekom i respondenternas resonemang. De varierade resonemangen bidrog till att undersökningen gav ett rikare underlag till studien. Fokus lades på utförandet av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer där samma upplägg och snarlika frågeunderlag med utrymme för följdfrågor användes, (Dimenäs, 2007). Frågeunderlagen som användes under intervjuerna finns som bilaga 1 i studien. Målsättningen med de semistrukturerade intervjuerna var att deltagande elever och lärare skulle ges tid i ett samtal och ha möjlighet att förklara vad de upplever ur sina perspektiv i olika skrivprocesser. Möjligheten med intervjuerna ansågs fördelaktiga då möjlighet till följdfrågor kunde ställas. Följdfrågorna formulerades beroende på de svar som gavs vid inledande frågeställningar. Jag vill benämna valet av metod som ett
”bekvämlighetsval” ur mitt perspektiv. (Dimenäs, 2007).
4.2. Urval
Till studien valdes att göra ett bekvämlighetsurval där samtliga respondenter studerade eller arbetade på samma skola. Urvalet av respondenter resulterade i sex elever i åldern 15 – 16 år samt tre ämneslärare i svenska åk 7 – 9. De utvalda eleverna studerade i samma klass och kände varandra väl. Valet av ålderskategori på eleverna grundade sig i elevernas mognadsprocess.
9
Eleverna var alla medvetna om att deras studier var grunden till deras framtid och väl införstådda med vikten av intervjuerna. De intervjuade ämneslärarna arbetade på samma skola som deltagande elever. De deltagande lärarna mötte dock inte de deltagande eleverna i någon form av undervisning. Både deltagande elever och lärare benämns med fingerade namn i studien.
4.3.Genomförande
Samtliga intervjuer skedde i en lugn och avskild miljö i skolans lokaler. Eleverna intervjuades två och två. Eleverna hade angett, innan intervjuerna, önskemål om att genomföra samtalen tillsammans med någon av de övriga, deltagande eleverna med hänvisning till att de då skulle känna sig mindre utsatta (Dimenäs, 2018).
I studien genomfördes tre par-intervjuer med elever samt tre individuella intervjuer med lärare.
Varje intervju varade mellan 30 och 60 minuter och spelades in med hjälp av en ipad. Samtliga respondenter fick information om syftet med studien innan intervjun. Vårdnadshavare till de deltagande eleverna hade tidigare fått information via mejl om syftet med studien och att deras barn hade valts ut att deltaga till studien. De utvalda eleverna hade alla fyllt 15 år, en elev hade också passerat sin 16-årsdag, vilket innebar att vårdnadshavare inte kunde neka elevers deltagande i studien. Hänsyn togs dock om det fanns specifika skäl till att en elev inte skulle deltaga i en intervju. Samtliga intervjuer med lärare och elever transkriberades i efterhand för att ett resultat skulle kunna analyseras.
Den huvudsakliga frågeställningen i intervjuerna berörde hur elever, utifrån sina perspektiv, upplever motivationen till en skrivprocess i olika sammanhang i skolarbetet. Eleverna fick möjlighet att utveckla sina resonemang och ge exempel för att förstärka de reflektioner de hade om motivation De deltagande lärare vilka fick svara på liknande frågeställningar som eleverna hade fått, fick möjligheten att reflektera vad de upplever i klassrummen när det är en skrivprocess som ska genomföras. En följdfråga för de undervisande lärarna var om de har utvecklat alternativa metoder i undervisningen som har påverkat elevernas motivation för olika former av skrivuppgifter.
10 4.4. Dataanalys
Intervjuerna spelades in med hjälp av en ipad och transkriberades sedan som digitala dokument.
Samtliga underlag märktes noggrant med tidpunkt för intervjun, deltagande respondenter samt hur lång tid respektive intervju hade tagit. Det transkriberade materialet selekterades sedan efter vad som hade lyfts i de olika intervjuerna, elevernas och lärares svar, i två grupperingar. En jämförelse gjordes mellan de olika svaren som framkom och utifrån resultatet gjordes en analys av de resonemang som var framträdande hos respondenterna, både de svar som var liknande eller svar som skiljdes från övriga. Hänsyn har tagits till de olika resonemangen från både elever och lärare beroende på ur vilket perspektiv gemene man har yttrat sig och med vilken bakgrund som har påverkat variationen av svar. Svaren som framkom i intervjuerna presenteras i resultatet och sammanfattningen. I resultatet presenteras vad eleverna ansåg locka till motivation i skrivprocesser samt lärarnas uppfattning om elevers motivation till skrivandet.
4.5. Etiska överväganden
I studien har det tagits hänsyn till forskningsetiska krav såsom fri vilja att deltaga i studie, respektera integriteten samt hantering av integritetskänsligt material. (Vetenskapsrådet.
2021).Till studien har sex elever valts att deltaga i intervjuer. Vårdnadshavare till samtliga elever har fått information via mejl om vad intervjuerna innebär och att genomförandet av dem är etiskt korrekt. Vårdnadshavare har också fått möjlighet att neka genomförandet av intervjuer med respektive tonåring om specifika skäl kunde anges. Utöver valet av elever till intervjuer har också tre ämneslärare i svenska åk 7 – 9 deltagit som respondenter i studien.
Ingen av de tillfrågade ämneslärare undervisar de utvalda eleverna vilket medförde att resultaten av intervjuerna var oberoende av varandra.
Efter examinationen kommer samtliga ljudfiler att raderas. Den insamlade informationen från intervjuerna behandlas konfidentiellt. Elever i studien betecknas med fingerade namn, Anja, Erik, Carl, Milo, Diana och Lisa. I studien benämns också intervjuade lärare med fingerade namn, Bertil, Linnea och Sofia. Skolans namn och likaså var skolan är belägen anges inte i studien. Vårdnadshavare till de tillfrågade eleverna är informerade om studien och har gett sina samtycken till intervjuerna.
11