Lärares uppfattning om elevers motivation i en skrivprocess

I avsnittet redogörs vad de tillfrågade, tre ämneslärare i svenska, har för uppfattning om hur de kan locka elevers motivation till skrivandet. I avsnittet presenteras också hur de tre respondenterna anpassar sin undervisning för att väcka elevers motivation samt en redogörelse om hur de arbetar för att eleverna ska bibehålla motivationen. Respondenterna arbetar som ämneslärare i svenska och benämns i studien som Bertil, Linnea och Sofia.

16

5.2.1 Hur uppfattar lärare elevers motivation till att skriva

Samtliga respondenter ansåg att det är en stor spridning på elevers motivation till skrivuppgifter.

Tankar lyftes om hur stor påverkan är av digitala hjälpmedel, om det fungerar som en tillgång i skrivprocessen eller inte. I två av intervjuerna framkom det att man upplever en brist på arbetslust i klassrummet och att allt fler elever har sämre självförtroende i skrivprocesser. Den tredje respondenten hade ett annat resonemang:

Jag tycker att motivationen är ändå ganska bra, om man jämför med vad som skrivs i media.

Naturligtvis har jag elever som man får ”sparka” på för att de ska producera men jag tycker nog att över lag har eleverna intresse och är motiverade. Jag vet inte om det beror på min undervisning. (Bertil).

Bertil, som har varit lärare i femton år, funderade en stund och hänvisade sedan till de diagnostester som utförs i svenska i början av varje läsår i grundskolan. Han berättade att testerna rör elevers stavning, ordkunskap, läsförståelse och läshastighet. Bertil påtalade dock att dessa tester inte visar hur elevernas motivation är men att det kan utläsas om eleverna brister i någon av kunskapsområdena vilket då skulle kunna påverka motivationen.

Linnea, som ansåg att det brister i motivation i klassrummet, har arbetat på två olika skolor under sina tio år som lärare i svenska. Hon jämförde sina första år med hur hon arbetar idag och konstaterade att elever hellre använder sig av digitala hjälpmedel i skrivprocessen än att hantera penna och papper. Hon ser inte det som ett problem men reflekterade över att eleverna lätt tappar motivationen till skrivuppgiften och lägger sitt fokus på något annat i stället för att skriva.

Linnea gav följande förklaring:

Jag tycker att eleverna i mitt klassrum visar mer motivation när de får använda sina Ipads.

Det är klart att jag ser när de är inne på annat… passar på menar jag, men det brukar inte vara så farligt. Däremot när vi har en uppgift där de ska använda sina skrivhäften är det en del knorrande… det tar längre tid innan de kommer i gång. (Linnea).

Linnea nämnde att det kan vara en något sämre variant av undervisningen när eleverna får skriva på sina Ipads men att hon upplever att produktionen av text ändå blir mer. Hon resonerade dock om att hon är för snäll som tillåter eleverna använda Ipads i så hög grad som de gör.

17

Sofia, som tog sin lärarexamen för fyra år sedan, har inte så mycket erfarenhet av hur utvecklingen ser ut inom elevers motivation men hon upplever att hon får tjata på sina elever när de ska genomföra ett skrivarbete. Hon uttryckte sig att ” då blir jag som en extra morsa som gnäller”. Sofia upplever att många elevers motivation kanske finns där men de är slöa och vill inte prestera.

5.2.2 Strategier i undervisningen för att väcka elevers motivation

Sofia har inte så mycket att jämföra med men menade att hon har, från sin lärarutbildning, många idéer om hur hon kan bedriva undervisningen. Sofia uppmärksammade att det inte finns någon handbok som man kan ta hjälp av utan man får skaffa sig erfarenheter och ta hjälp av kollegor när man blir osäker på hur man ska göra. Hon berättade om ett tillfälle då hon fick tänka om:

Vi arbetade med sagor i en 7:a. En av mina elever ville inte skriva en saga utan envisades med att rita en teckning i stället. Eftersom eleven, en pojke, då satt lugnt och tyst vid sin bänk lät jag honom hållas. När han var färdig med sin bild, frågade jag om han kunde berätta om den. Han berättade då en hel historia om bilden och när han var klar frågade jag om han kunde skriva ner vad han hade berättat. Han undrade då om han fick ha med bilden till sin text, vilket jag sa var en utmärkt idé. Pojkens motivation väcktes för att jag ändrade på arbetssättet. Resultatet blev riktigt bra. (Sofia).

Variation i undervisningen framkom som en viktig strategi i de deltagande lärarnas undervisning. Under intervjuerna framkom det att man försöker variera arbetsmomenten för att det inte ska bli tråkigt. Svårigheter är att komma ifrån de rutiner som har byggts upp och ändra på de strategier som är väl inarbetade. Linnea utryckte sig att den trygghet man har byggt upp kring ett arbete kan vara svår att gå ifrån:

Jo, det är klart att man får anpassa undervisningen efter elevunderlaget men jag kommer på mig själv ibland att jag har valt samma strategi som tidigare av ren bekvämlighet. Ibland beror det på tidsbrist eller så vet man att det har fungerat vid tidigare tillfällen. Jag försöker ändå att lyssna på eleverna, de har ibland riktigt bra idéer om hur vi kan förändra undervisningen. Jag tror att om de får vara delaktiga i planeringen så ökar deras motivation till att göra något bra. Så upplever jag det i alla fall. (Linnea).

18

Linnea poängterade att hon ofta har ett nära samarbete med sina elever vilket ger en känsla av samhörighet i klassrummet. Hennes mål med undervisningen är att eleverna ska känna sig nöjda med vad de har åstadkommit under lektionen. Linnea underströk dock att det inte alltid blir den progression som hon hade hoppats. I olika skrivprocesser ser hon att det är en märkbar skillnad mellan pojkar och flickor. Enligt Linnea är det fler pojkar som brister i motivation än flickor.

Hon upplever att pojkarna har större behov av uppstyrda skrivuppdrag vilket gör att hon emellanåt ger fler alternativ på uppgifter för att tillgodose alla i klassrummet.

Bertil gav ett liknande resonemang under intervjun. Han lyfte vikten av att kunna tillgodose samtliga elever i en skrivprocess eller i all form av övrig undervisning. I sin undervisning försöker Bertil hitta olika sätt att nå sina elever. Han berättade om ett alternativt sätt som han använde sig av när eleverna i årskurs 9 skulle skriva en novell:

Ja, vi hade tillsammans läst Att döda ett barn av Stig Dagerman och mina elever hade fått sitta i små grupper och tillsammans gjort en novellanalys. Deras resultat var varierande så jag funderade då på om jag skulle ändra min planering och byta strategi. Jag bad eleverna att lägga sina fokus på en av karaktärerna i novellen. Utifrån den karaktären som de hade valt fick de göra en gestaltning som de skrev ner. Jag använde metaforen ”Använda en pensel – man använder inte färg utan med bokstäver”. I stort sett alla eleverna blev väldigt motiverade och deras resultat var slående bra. (Bertil).

Bertil menade att han försöker ge eleverna det utrymme de behöver i sina arbeten. Han underströk vikten av att anpassa uppgifter till varje individ i den mån det går. Han berättade att det inte alltid är enkelt och att han många gånger får utgå från elevernas egna intressen. Bertil hävdade att hans arbete blir avsevärt mycket större men att han ser resultatet som mycket positivt. Det sker en progression i skrivprocessen hos varje individ berättade Bertil.

5.2.3 Lärarnas strategier för att eleverna ska bibehålla sin motivation i skrivprocessen

Under intervjuerna framkom det att det finns flera olika lösningar och strategier till att väcka elevers motivation till skrivprocesser. Alla tre respondenterna fick frågan om hur de gör för att bevara motivationen hos sina elever. Under samtalen presenterade respondenterna sina

19

strategier för att bibehålla elevers motivation. Större delen av respondenternas resonemang var snarlika varandras men det förekom också alternativa lösningar.

Sofia berättade att hon skriver ner allt hon gör i klassrummet. Hon hävdade att hon fortfarande upplever en osäkerhet i sin undervisning och försöker ha en väl genomtänkt planering. Det hon dokumenterar kan hon sedan använda igen som ett stöd. Sofia nämnde att hon skriver i marginalen på sina planeringar hur uppgifterna har fungerat. Hon berättade vidare att hon efter hand sållar bort det som inte har varit så bra och på så sätt utvecklar hon sin undervisning.

Bertil resonerade på ett liknande sätt. Han återkopplar till tidigare undervisning men uttryckte att han inte dokumenterar så mycket utan arbetar utifrån sin erfarenhet. ”Man lär sig genom åren” utryckte Bertil i intervjun. Han talade vidare om Vygotskijs teori, ”proximala utvecklingszoner” vilket, enligt Bertil, innebär att han ser till varje individ och skapar ett specifikt upplägg som passar den enskilde eleven. Enligt Bertil väcks då motivationen hos eleven.

Linnea hänvisade till de strategier som hon använder när hon känner att hon håller på att ”tappa”

elever. Hon berättade att hon gärna kopplar ett skrivarbete till ett annat som eleverna har gjort tidigare och försöker lyfta de positiva delarna som eleverna då har åstadkommit. Hon påtalade vikten av att inte bara variera själva skrivuppdraget utan också ändra på arbetsupplägget:

Jaa… jag är nog rätt duktig på att låta eleverna jobba i små grupper, två och två eller ibland enskilt. Ibland får de inte veta hur de ska jobba förrän jag har gått igenom uppdraget. Det är klart att det kan bli protester ibland men det verkar som att mina elever blir nyfikna och vill veta vem de ska jobba med. De får naturligtvis inte välja själva men jag tar hänsyn till vilka som fungerar bäst med vilka. (Linnea).