Elevernas uppfattning om vad som lockar elevers motivation i en skrivprocess

I avsnittet redogörs vad de tillfrågade, sex eleverna, har för uppfattning om sin egen motivation i ett skrivuppdrag. Eleverna beskriver vad de upplever som skillnader och likheter i motivationen i förhållande till skrivuppdrag. Eleverna uttrycker också egna resonemang kring vad som kan stimulera till en högre grad av motivation och vad undervisande lärare kan stötta med när motivationen minskar.

5.1.1 Svårigheter i skrivprocesser

Samtliga sex elever lyfte svårigheten med att påbörja ett skrivarbete. Tre av dem, Diana, Lisa och Anja berättade att inledning på en löpande text är svårast eftersom de upplever en osäkerhet i hur de ska formulera sig. Diana gav följande kommentar:

Vet inte vad det är, asså egentligen, jag vet ju va jag ska skriva. Men de e början som blir svårt liksom. Det får inte va tråkigt eller bli konstigt. Jag menar... min text måste in i sammanhanget. Passa in menar jag. Det blir stressigt för mig. Jag har svårt med starten, eller… Äh, det är inte att liksom bara börja. (Diana).

Anja påtalade att hon upplever det lättare om läraren ger stödord, eller tips vad texten ska utgå ifrån. Hennes förklaring var att stödorden eller förslag till texten gör så att hon kan lägga fokus på skrivuppdraget. En av eleverna, Carl, som har en diagnostiserad skrivsvårighet, påtalade rädslan att texten inte blir lång nog. Carl tillade dock att han brukar släppa rädslan när väl han börjar skriva. Två av eleverna, Anja och Erik, utryckte svårigheten med att komma på en idé.

Erik utryckte det så här:

12

För min del blir det liksom svart… eller, jag menar, hjärnan hamnar i ett nolläge. Min fantasi stannar liksom… får svårt att ha ett tema. Det är väl speciellt när vi ska skriva fritt.

Ibland tar det en hel lektion innan jag har kommit igång. Det är bra när vi får mycket tid men jag känner en stress… När vi skulle skriva en dikt fick jag läsa några först, tror författaren hette någonting Boya eller Boje i efternamn men det var bra. Blev som en inspiration. (Erik).

Anja efterlyste en starkare struktur i sina skrivuppdrag men att det inte får vara för strukturerat.

Hon poängterade vikten av att försöka själv först men vill ha en dialog med sin lärare, som respons.

Även om eleverna intervjuades två och två hade de olika åsikter som lyftes under samtalen.

Anja, som läser svenska som andraspråk, uppmärksammade svårigheten med att bibehålla ”den röda tråden”. Hon menade att en del i svårigheter gällande skrivprocessen, förutom uppstarten av arbetet, är att inte få texten att hänga ihop. Hon påtalade att hennes egen medvetenhet om problemet ibland skapade en form av förvirring och ökade hennes osäkerhet. Enligt Anja sänks hennes motivation till skrivuppdraget. Erik, som intervjuades tillsammans med henne, höll inte med utan menade att det är lättare att hålla ihop en text när man väl har kommit i gång. Erik hänvisade till ett skrivarbete som eleverna hade gjort under hösten. Processen i skrivarbetet hade varit uppdelad i olika delar och han upplevde att han då hade haft lättare att lägga fokus på en del åt gången. ”Det blev lättare att starta skrivningen när jag bara behövde tänka på en sak åt gången” uttryckte Erik under intervjun.

Två av de sex tillfrågade eleverna uttryckte samma åsikt om vad, som de uppfattar, ökar deras motivation i skrivandet. Båda eleverna lyfte vikten av att ha ett intresse i ämnet som skrivuppgifter handlar om. Lisa förklarade hur hon tänker:

Om jag skriver om något som jag kan är det mindre svårt. Jag menar, då kan jag ju lite...

Jag tror att jag blir säkrare på mig själv när jag vet mer om det jag skriver. Blir som ett ökat självförtroende tror jag, eller? Om jag ska skriva om hundar till exempel, då blir det lättare att börja… jag menar, jag vet ju hur hundar funkar. Min mamma har haft hund så länge jag kan minnas så det blir inte svårt att skriva om. Sen vet jag inte, jag menar, hundar var ju ett exempel. Jag tycker bara det är svårare när jag inte kan något om ämnet. (Lisa).

13 5.1.2 Olika skrivuppgifter

På frågan om det förekommer skillnader i motivationen beroende på vilken form av skrivuppgift eleverna får, svarade samtliga att det finns skillnader. Fyra av eleverna ansåg att det är lättare att skriva en faktatext än en löpande text där fantasin spelar en viktig roll. En av eleverna, Carl, utryckte att ”det är svart på vitt” och förklarade att det är mer konkret när man hittar information och kan hänvisa till den i sitt skrivarbete:

Jag vet inte om det är rätt fattat, jag tycker ändå att det blir roligare när jag vet vad jag ska leta efter. Det känns som en trygghet. Skrivningen får en ram, en gräns runt om. Jag behöver, eller vänta, jag har inga krav på att själv hitta på. (Carl).

Milo höll med om att det kan vara smidigare när en mall finns men ansåg däremot att det fria skrivandet, då den egna fantasin spelar roll, är lättare och skapar större motivation. Under intervjun utryckte han följande ”Jaaa, jag tycker också det men samtidigt kan jag använda det jag själv tänker, min fantasi när jag skapar egna texter. Jag bestämmer mer själv, eller?” (Milo).

Milo, förklarade att den berättande texten ger inspiration i skrivprocessen och hänvisade till en skrivuppgift, en novell, som de hade haft under hösten:

Jag tänker på den där novellskrivningen vi hade innan jul, du vet, (vänder sig till Carl) vad hette den? Jo Jonny och Jenny, det var ett roligt jobb. Vi fick veta en rubrik för varenda kapitel, alltså vi skrev ett kapitel varje lektion. Läraren brukade ibland beskriva något som hade hänt innan den händelsen i kapitlet som vi skulle skriva om. Det var kul, alla hade egna fantasier. Vi brukade få sitta i grupper och diskutera innan. Det var också bra. (Milo)

Ett skrivuppdrag som har en tydlig ram tyckte Milo är mer oinspirerat än det fria skrivandet.

Han hävdade att han lättare tappar sin motivation till arbetet när det är för styrt. ”Formativa texter är inte roliga” uttryckte sig Milo i intervjun.

5.1.3 Förändringar i undervisningen för att öka motivationen

Eleverna fick frågan om vad som skulle kunna gynna deras motivationsutveckling.

Förberedelse inför en större skrivuppgift var ett exempel som togs upp. Erik och Milo gav som exempel novellskrivning som klassen hade haft under hösten. De berättade under sina intervjuer

14

om att de hade läst olika noveller, gjort analyser av dem och lärt sig hur en novells struktur ser ut. Eleverna hade sedan fått skriva en övningsnovell som läraren rättade och gick igenom med varje elev i klassen. Eleverna fick sedan skriva ytterligare en novell som bedömdes enligt betygskriterier:

Jag sa ju nu innan… alltså i början när vi pratade om den där diktaren, du vet, när man kan få inspiration och så. Vi läste exempel, på noveller… Jag tror vi gjorde någon analys också, för att fatta liksom, innan vi fick skriva själva. Jo vi kollade på en film med, som var en novell menar jag. Det hjälpte mig sen när vi skrev, på noveller alltså. (Erik)

Erik talade om att de flesta i klassen hade tyckt att arbetet var roligt och intresset för skrivandet väcktes. Han menade att de fick en ökad förståelse för novellers struktur och hur de själva kunde skapa sina egna noveller. Erik påtalade att fler sådana arbetsupplägg skulle gynna mångas motivation.

Carl, som har svårigheter i skrivuppdrag, föreslog att man kan arbeta i små grupper där support och respons kan ges av klasskamrater i gruppen. Han förklarade att det känns tryggt när man kan diskutera med andra och få tips hur uppgiften kan lösas:

Ja tycker det är ok att låta andra kolla på vad ja har skrivit, i alla fall mina kompisar i klassen, dom vet ju att jag har svårt att stava och skriva rätt. Ja tror att det hjälper läraren också för att då kan man hjälpa varandra för läraren har inte alltid tid att komma… då ja behöver fråga om något. (Carl)

Carl förknippar sina svårigheter att hitta motivation med tidigare skolår, innan hans diagnos fastställdes. Han berättade att han idag upplever det lite lättare att hantera sin motvilja att skriva men ser fortfarande svårigheterna som en alltför stor utmaning. Han påtalade dock att målsättningar är viktigt för att väcka motivationen.

Lisa uttryckte vikten av att läraren ska visa eget intresse och engagemang i skrivuppgiften. Hon förtydligade sitt resonemang:

Det märks direkt om en lärare själv tycker att arbetsuppgiften är tråkig. Även om man inte säger det till sina elever så märks det, rätt tydligt faktiskt… alla kanske inte håller med men jag märker jämt när mina lärare låtsas. Många lärare säger att det är en bra uppgift… men det märks ändå. (Lisa).

15

Diana, som intervjuades tillsammans med Lisa höll med. Hon fortsatte resonemanget:

Just de… ja tycker också det. En gång frågade ja en lärare, engelska var det, tror ja, om hon gillade att göra det vi skulle göra. Hon, alltså min engelskalärare tyckte inte att de var så roligt men hon sa att vi måste öva i alla fall… fast det inte va så kul. Ibland känns de som att vi ska göra grejer som vi inte behöver liksom. (Diana).

Diana efterfrågade ett ökat engagemang från lärarens sida för att stimulera motivationen hos eleverna. Hon uppmärksammade vitsen med att elever ska få skrivuppgifter som berör dem och som eleverna känner en relevans till.

Erik ansåg att det blir lättare att ta sig an skrivuppgifter om de kan kopplas till honom och att han kan knyta sina erfarenheter till ett händelseförlopp i texten. Anja, satt i samma intervju som Erik höll inte med utan ansåg i stället att det är mer motiverande om hon inte ska utgå från sig själv:

Nej, jag tycker att det är lättare om jag inte skriver från mig själv. Men jag vill gärna ha tydliga instruktioner… som jag förstår från början. Sen tycker jag att vi måste få arbeta mer tillsammans, om vi jobbar med samma uppdrag menar jag. Respons hela tiden tycker jag är viktig, man vill ju bli bättre på det man gör. (Anja).

Under intervjuerna påtalade samtliga elever vikten av att få studiero under skrivarbetet.

Motivationen påverkas när det är oroligt i klassrummet eller då ordinarie lärare inte är på plats.

Likaså tappar eleverna intresset att skriva när informationen om skrivuppgifter är bristfälliga eller när det är för många olika faktorer som de ska ta hänsyn till i sitt arbete. Över lag var de överens om att lärarens engagemang spelar stor roll.