Motivation till skrivandet En kvalitativ studie om elevers och lärares syn på motivation

Motivation till skrivandet

En kvalitativ studie om elevers och lärares syn på motivation

Kristina Skogastierna

Examensarbete 15 högskolepoäng

Inom VAL Johan Bäcklund

Lärarutbildningen Examinator

Vårterminen 2021

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE Examensarbete 15hp

OCH KOMMUNIKATION (HLK) Inom VAL

Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen

Vårterminen 2021

Sammanfattning

___________________________________________________________________________

Kristina Skogastierna

Motivation till skrivandet

En kvalitativ studie om elevers och lärares syn på motivation

Syftet med studien är att uppmärksamma elever, i ålder 15 – 16 år, uppfattning om vad som stimulerar motivationen till skrivandet och hur lärare bemöter elevers behov av att bli motiverade.

Studien grundar sig på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med både elever och lärare. Ett bekvämlighetsval utfördes med sex elever och tre lärare som studerar och undervisar på samma skola. Lärare och elever möts inte i undervisningen men känner till varandra. Resultatet i studien visar att elever har ett behov av att bli motiverade till varierade skrivuppdrag. I studien framkommer det att olika faktorer påverkar elevers motivation. Osäkerhet om uppdraget i skrivuppgifter, skrivprocesser i olika gener, struktur i texten och krav på elevers egen fantasi påverkar graden av motivation till skrivuppdraget. Strukturen på undervisningen och hur arbetet utförs ligger också till grund för bristen på motivation. Undervisningen som planeras att ge eleverna motivation påverkas av tidsbrist, möjligheter att anpassa undervisningen till varje elev och kravet på att tillgodose det stöd som eftersöks av elever. En mer utvecklad dialog mellan elever och lärare eftersträvas. Resultatet i studien styrks av tidigare forskning och ligger till grund för vidare forskning om elevers motivation.

___________________________________________________________________________

Nyckelord: motivation, skrivutveckling, anpassning, skrivprocess

___________________________________________________________________________

Postadress Gatuadress Telefon Fax

Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036162585 och Kommunikation (HLK)

Box 1026

551 11 JÖNKÖPING

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Bakgrund

2.1 Definitioner... 2

2.2. Olika former av motivation ... 3

2.4. Vad säger styrdokumenten? ... 5

2.5. Teoretiskt ramverk ... 5

3. Syfte

4. Metod

4.1. Val av metod... 8

4.2. Urval ... 8

4.3.Genomförande ... 9

4.4. Dataanalys ... 10

4.5. Etiska överväganden ... 10

5. Resultat

5.1 Elevernas uppfattning om vad som lockar elevers motivation i en skrivprocess. . 11

5.1.1 Svårigheter i skrivprocesser ... 11

5.1.2 Olika skrivuppgifter ... 13

5.1.3 Förändringar i undervisningen för att öka motivationen ... 13

5.2 Lärares uppfattning om elevers motivation i en skrivprocess ... 15

5.2.1 Hur uppfattar lärare elevers motivation till att skriva ... 16

5.2.2 Strategier i undervisningen för att väcka elevers motivation ... 17

5.2.3 Lärarnas strategier för att eleverna ska bibehålla sin motivation i skrivprocessen ... 18

5.3 Resultatsammanfattning ... 19

6. Diskussion

6.1 Diskussion om metod ... 22

6.2 Diskussion om resultat ... 23

6.3 Diskussion om vidare forskning ... 25

7. Referenser

1

1. Inledning

Att kunna skriva en text, löpande i ett sammanhang, exempelvis ett referat, en novell eller helt enkelt en berättelse ses i skolans värld som en självklarhet. Eleverna möter ständigt situationer där skrivuppdraget blir en del av arbetet de ska utföra och bli bedömda i. I studien har jag lagt fokus på elevers motivation till att skriva. Det tycks ha skett en förändring i elevers uppfattning av skrivandet under det senaste decenniet och jag har också uppmärksammat i min profession som lärare att motivationen till att skriva har minskat hos elever jag möter i min undervisning.

Under mina 20 år som lärare i åk 7 – 9 har jag mött elever som har haft varierade svårigheter i skrivprocessen och jag har noterat en märkbar försämring i elevers motivation till att skriva.

Ahl (2004) uppmärksammar i sin studie om motivation och vuxnas lärande de klassiska teorierna om vad som påverkar motivationen hos den enskilde individen. Ahl jämför de klassiska teorierna och det samspel som råder mellan dem bland vuxna. Jag upplever att barn i de högre åldrarna, tonåringar, kan sättas i samma kategori i bristen på motivation som vuxna, dock ur ett annat perspektiv. Jag upplever att elever, som jag har mött i undervisningen, har svårigheter att komma i gång i en skrivprocess och att de inte vet vad de ska skriva om trots tydliga instruktioner. Jag har fått förklaringar som ”- Jag har ingen fantasi” eller ”- Jag tycker det är tråkigt att skriva”. Likaså har jag stöttat elever som inte vet hur de ska börja sin text trots tydliga instruktioner och då snabbt ger upp innan de har gett sig själva en chans.

Hugo (2018) påtalar, i sin studie om hur motstånd leder till framgång, vikten av att eleverna skall se arbetet som meningsfullt för att få motivation till att utföra uppdraget. I min studie vill jag uppmärksamma alternativa arbetssätt som kan upplevas meningsfulla och stimulerar eleverna att öka motivationen till skrivandet. I studien har jag också noterat hur de arbetssätten kan introduceras i undervisningen.

2

2. Bakgrund

Kapitlet innehåller följande delar: Definitioner av följande begrepp; motivation, skrivutveckling, anpassning och skrivprocess. I kapitlet presenteras också olika former av motivation och behov av att vara motiverad. Avslutningsvis presenteras vad styrdokumenten säger om skolans ambition till att motivera elever samt vad tidigare forskning om elevers motivation i skolarbetet visar.

2.1 Definitioner

Centrala begrepp i studien är motivation, skrivutveckling, anpassning och skrivprocess. I studien presenteras elevers motivation till skrivandet och hur skrivutvecklingen bland elever påverkas motivationen. I studien lyfts förslag på anpassningar för att elevers motivation ska väckas. Studiens målsättning är att spegla förhållandet mellan elevers motivation och de skrivprocesser som elever möter i skolarbetet.

Motivation

Begreppet motivation används i många olika sammanhang. Enligt Nationalencyklopedin (NE) är motivation en psykologisk term för olika faktorer hos människan som både väcker och formar samt riktar beteendet mot olika målsättningar. I skollagen går att utläsa att skolans uppdrag är att främja elevers utveckling, lärande och en livslång lust, motivation, att lära (Skollagen, 2010:800). Enligt Ahl (2004) finns det en mängd olika, vetenskapliga, teorier om motivation. Hon poängterar dock att det huvudsakliga ändamålet med motivation är att individen upplever sig tillfredsställd.

Skrivutveckling

Eleverna utvecklar sina kunskaper i konsten att uttrycka sig skriftligt, Genom undervisningen ges eleverna kunskaper om hur egna åsikter formuleras och hur det svenska språket formas i text (Skolverket, 2019). Skrivandet sker under en progression och eleverna formar sina texter grundat på de erfarenheter som eleverna har med sig sen tidigare enligt Alatalo och Johansson (2019).

3 Anpassning

Elever som, av olika skäl, inte tillgodoser sig undervisningen erbjuds alternativa lösningar.

Enligt Skolverket är skolan ansvarig för att det sker anpassningar som kan kompensera elevers behov (Skolverket, 2014). Det förekommer olika former av anpassningar för elever. Placering i klassrummet, hjälpmedel i undervisningen eller undervisning i en mindre grupp är exempel på anpassningar. Digitala hjälpmedel såsom ipad eller dator främjar elevers intresse för att skriva enligt Dahlström (2019). Han menar att dagens elever upplever en trygghet i skrivandet när de använde digitala verktyg. Dahlström (2019) hävdar att när texters kvalitet blir bättre med hjälp av digitala funktioner ökar elevers intresse av att skapa mer text. I en artikel om elevers motivation uttrycker Lozic (Skolverket, 2015) att en individanpassad uppgift kan stärka självförtroendet och motivationen ökar hos elever.

Skrivprocess

Skrivprocessen är en viktig del i förmågan att kommunicera. Imsen (2010) menar att skriftspråket tar större plats än talspråket i skolans värld. Elever i klassrummet skriver i alla möjliga sammanhang, i övningsböcker, anteckningsböcker, individuella uppgifter, grupparbeten och så vidare. Skrivning följer eleverna under hela deras utbildningstid och i de flesta fall också resten av livet.

Nationalencyklopedin (NE) förklarar ordet skrivprocess att det är en process som gör att en text formas.

2.2. Olika former av motivation

Ahl (2004) berör de, som hon benämner, klassiska motivationsteorierna. Faktorer som formas av belöning, gemenskap eller egna uppsatta mål är en del av teorierna. Likaså vidhåller Ahl (2004) att det finns både en inre och en yttre motivation. Den inre motivationen menar Ahl är individens behov av kompetens och att klara sig själv. Den yttre motivationen är när andra individer bekräftar och belönar enligt Ahl (2004). Ahl menar dock att det inte går att skapa en gemensam modell där motivationsteorierna kan samlas. Hon poängterar att varje situation där motivation är ett inslag blir unik. Motivation skapas, enligt Ahl (2004), genom belöningar men också genom bestraffning. Hon utvecklar också former såsom grupptillhörighet, drifter eller självförverkligande vilka kan utgöra orsaken till att motivation väcks.

4

I undervisningen är grupptillhörighet en stark del men likaså det egna jaget, att lyckas och kunna utveckla sig. Individens behov att ta del av mer kunskap är vad skolan har som uppdrag att tillgodose (Skolverket, 2019). Alatalo och Johansson (2019) presenterar praktiker i elevers skrivande som bidrar till en ökad motivation i skrivutvecklingen. Målsättning är att elever ska uppleva en delaktighet i gruppen och kunna få och ge stöd i sitt och andras skrivande. Huhtala, Vesalainen, Hildén och Rautopuro (2019) uppmärksammar elevers behov att bli bekräftade av kamrater i skrivprocesser. Ett ömsesidigt arbete och engagemang i elevgrupper bidrar till en större motivation till att utföra ett bra arbete.

2.3. Behov att vara motiverad

Bristen på motivation att skriva hämmar elever inom alla ämnesområden. Det medför att skolarbeten inte utförs i den utsträckningen som förväntas. En ond cirkel kan skapas med både prestationsångest och sämre självförtroende hos elever som följd. Hugo (2018) uppmärksammar förhållandet mellan elevers motivation och de förutsättningar som elever har med sig sen tidigare i livet. Motivationen är ett måste om elever ska nå framgång enligt Hugo (2018). Elevers självförtroende avgör hur mycket motivation som kommer att väckas. Lozic (2015) presenterar forskningsresultat gällande elevers motivation. Hennes uppgifter baseras på den forskning som utbildningsforskarna Thomson och Wery (2013) har uppmärksammat i sin studie om inlärningsstrategier för motivation. I resultatet av Thomson och Werys forskning går att utläsa att faktorer såsom bekräftelse och belöning påverkar motivationsgraden hos elever.

Thomson och Werys teori bygger på att det föreligger både inre och yttre faktorer som påverkar graden av motivation. Lozic (2015) hänvisar till Thomson och Werys (2013) teori om att den inre motivationen är elevens egen drivkraft och nyfikenhet. Eleven får tillförlit till sig själv och vågar prova nya alternativ. Den yttre motivationen handlar om en belöningsprocess där andra personer ger eleven respons och bekräftelse. Lozic (2015) lyfter de mest väsentliga faktorerna till låg motivation såsom förväntningar på eleven, känslor som väcks vid framgång eller misslyckande samt elevens egna eller andras uppfattningar om kunskaper, kompetens och färdigheter. Vidare hänvisar Lozic (2015) till teorin om att motivationsgraden hos eleven kan påverkas av lärarens bedömningssätt eller återkoppling till eleven. Thomson och Wery (2013).

Elevens motivation i en lärandeprocess ökar då eleven ser möjligheten att bekräfta sin egen förmåga alternativt att andra ger den bekräftelsen.

5

Upplever elever en delaktighet i lärprocessen utmynnar det i ett större engagemang och elevens behov av bekräftelse tillfredsställs (Ellmin, 2011). Upplevelsen av en kamratgemenskap är ytterligare en faktor som kan främja elevers ökade motivation till att utveckla sitt lärande enligt Ellmin (2011). Timperley (2013) hänvisar till de behov av att förändra lärandemiljöer som kan uppkomma då elevers engagemang, välbefinnande och lärande ska kunna utvecklas och förbättras.

2.4. Vad säger styrdokumenten?

I skolans uppdrag ligger, förutom att erbjuda elever kunskap, också att förmå elever att vilja lära. Skolan är, enligt lag, skyldig att skapa förutsättningar för den enskilde individen att vilja deltaga och lära (Skollagen, 2010:800). Genom att förebygga missförhållanden och skapa bra förhållanden i inlärningsprocesser för gemene elev formas gynnsamma förhållanden för elevers ökade motivationsgrad (Skolverket, 2014). I den reviderade läroplanen från 2019 står att

”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.” (Lgr 11, 2019, s.7). Styrdokumenten ger en klar bild av vad som förväntas av skolans uppdrag.

2.5. Teoretiskt ramverk

Hansson och Schjölberg–Gamnes (2005) skriver om skrivprocesser bland skolelever och hur kreativa arbetsmetoder inspirerar eleverna i skrivandet. Dessa utgör olika moment som lockar elever till att skapa text men också att de öppnar sin medvetenhet i skrivandet. Skolverket har gett ut flertalet forskningsunderlag där elevers förmåga i skrivprocessen och läsprocesser har granskats. Liberg (2013), i samarbete med Skolverket, uppmärksammar barns förmåga att knäcka skriftkoden (Skolverket 2013). Liberg noterar att en, av de mest märkbara momenten i skrivutvecklingen, är att elever lär sig utveckla texter inom de ramar som förekommer i olika gener. Processen är nödvändigt för att kunna utvecklas i skrivandet enligt Liberg (Skolverket, 2013). Nilholm (2018) lyfter de viktigaste aspekterna i läraruppdraget, både hur lärare ska hantera undervisningen och hur lärare verkligen bedriver undervisningen.

6

Gibbons (2008) hänvisar till Vygotskijs teori om explicit undervisning, det vill säga lärarens fokus på elevens individuella behov i lärprocessen (1978). Elevens förmåga att kunna använda sina kunskaper i verkliga sammanhang utvecklas genom det stöd som läraren ger. Ur det sociokulturella perspektivet ses den proximala utvecklingszonen som en viktig del i elevers utveckling. Imsen (2010) uppmärksammar Vygotskijs teori om elevers utvecklingsområde, steget mellan vad elever klarar på egen hand och vad elever klarar med stöd av lärare och kamrater, kallad den proximala utvecklingszonen. I samarbete med andra elever sker ett utbyte av kunskap vilket bidrar till en större vidd i elevens egen förmåga och kunskapsutveckling.

7

3. Syfte

Syftet med studien är att utöka kunskap om elevers motivation till skrivprocesser.

Studien söker svar på följande frågor.

• Vad kan locka elever till en ökad motivation till att skriva?

• Hur kan lärare väcka elevers motivation i skrivprocessen?

• Hur kan lärare bearbeta elevers skrivprocess så att motivationen inte försvinner?

8

4. Metod

I detta kapitel presenteras den metod som har använts i studien. I valet av metod lades fokus på både elevers uppfattning av motivation samt hur undervisande lärare ser på elevers motivation och form av stimulans som kan utgöra en progression i elevers motivation. Under urval presenteras valet av respondenter och därefter följer en beskrivning av genomförandet.

Slutligen presenteras bearbetning av data samt etiska överväganden.

4.1. Val av metod

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning av vad som gör dem motiverade i skrivprocessen. I studien presenteras också lärares uppfattning av vad som kan motivera elever till att utveckla sitt skrivande. Nilholm (2016) uppmärksammar vikten av den subjektiva teorin, det vill säga att respondenterna ges möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter, beskrivningar och resonemang i intervjun. I studien uppmärksammas de variationer som förekom i respondenternas resonemang. De varierade resonemangen bidrog till att undersökningen gav ett rikare underlag till studien. Fokus lades på utförandet av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer där samma upplägg och snarlika frågeunderlag med utrymme för följdfrågor användes, (Dimenäs, 2007). Frågeunderlagen som användes under intervjuerna finns som bilaga 1 i studien. Målsättningen med de semistrukturerade intervjuerna var att deltagande elever och lärare skulle ges tid i ett samtal och ha möjlighet att förklara vad de upplever ur sina perspektiv i olika skrivprocesser. Möjligheten med intervjuerna ansågs fördelaktiga då möjlighet till följdfrågor kunde ställas. Följdfrågorna formulerades beroende på de svar som gavs vid inledande frågeställningar. Jag vill benämna valet av metod som ett

”bekvämlighetsval” ur mitt perspektiv. (Dimenäs, 2007).

4.2. Urval

Till studien valdes att göra ett bekvämlighetsurval där samtliga respondenter studerade eller arbetade på samma skola. Urvalet av respondenter resulterade i sex elever i åldern 15 – 16 år samt tre ämneslärare i svenska åk 7 – 9. De utvalda eleverna studerade i samma klass och kände varandra väl. Valet av ålderskategori på eleverna grundade sig i elevernas mognadsprocess.

9

Eleverna var alla medvetna om att deras studier var grunden till deras framtid och väl införstådda med vikten av intervjuerna. De intervjuade ämneslärarna arbetade på samma skola som deltagande elever. De deltagande lärarna mötte dock inte de deltagande eleverna i någon form av undervisning. Både deltagande elever och lärare benämns med fingerade namn i studien.

4.3.Genomförande

Samtliga intervjuer skedde i en lugn och avskild miljö i skolans lokaler. Eleverna intervjuades två och två. Eleverna hade angett, innan intervjuerna, önskemål om att genomföra samtalen tillsammans med någon av de övriga, deltagande eleverna med hänvisning till att de då skulle känna sig mindre utsatta (Dimenäs, 2018).

I studien genomfördes tre par-intervjuer med elever samt tre individuella intervjuer med lärare.

Varje intervju varade mellan 30 och 60 minuter och spelades in med hjälp av en ipad. Samtliga respondenter fick information om syftet med studien innan intervjun. Vårdnadshavare till de deltagande eleverna hade tidigare fått information via mejl om syftet med studien och att deras barn hade valts ut att deltaga till studien. De utvalda eleverna hade alla fyllt 15 år, en elev hade också passerat sin 16-årsdag, vilket innebar att vårdnadshavare inte kunde neka elevers deltagande i studien. Hänsyn togs dock om det fanns specifika skäl till att en elev inte skulle deltaga i en intervju. Samtliga intervjuer med lärare och elever transkriberades i efterhand för att ett resultat skulle kunna analyseras.

Den huvudsakliga frågeställningen i intervjuerna berörde hur elever, utifrån sina perspektiv, upplever motivationen till en skrivprocess i olika sammanhang i skolarbetet. Eleverna fick möjlighet att utveckla sina resonemang och ge exempel för att förstärka de reflektioner de hade om motivation De deltagande lärare vilka fick svara på liknande frågeställningar som eleverna hade fått, fick möjligheten att reflektera vad de upplever i klassrummen när det är en skrivprocess som ska genomföras. En följdfråga för de undervisande lärarna var om de har utvecklat alternativa metoder i undervisningen som har påverkat elevernas motivation för olika former av skrivuppgifter.

10 4.4. Dataanalys

Intervjuerna spelades in med hjälp av en ipad och transkriberades sedan som digitala dokument.

Samtliga underlag märktes noggrant med tidpunkt för intervjun, deltagande respondenter samt hur lång tid respektive intervju hade tagit. Det transkriberade materialet selekterades sedan efter vad som hade lyfts i de olika intervjuerna, elevernas och lärares svar, i två grupperingar. En jämförelse gjordes mellan de olika svaren som framkom och utifrån resultatet gjordes en analys av de resonemang som var framträdande hos respondenterna, både de svar som var liknande eller svar som skiljdes från övriga. Hänsyn har tagits till de olika resonemangen från både elever och lärare beroende på ur vilket perspektiv gemene man har yttrat sig och med vilken bakgrund som har påverkat variationen av svar. Svaren som framkom i intervjuerna presenteras i resultatet och sammanfattningen. I resultatet presenteras vad eleverna ansåg locka till motivation i skrivprocesser samt lärarnas uppfattning om elevers motivation till skrivandet.

4.5. Etiska överväganden

I studien har det tagits hänsyn till forskningsetiska krav såsom fri vilja att deltaga i studie, respektera integriteten samt hantering av integritetskänsligt material. (Vetenskapsrådet.

2021).Till studien har sex elever valts att deltaga i intervjuer. Vårdnadshavare till samtliga elever har fått information via mejl om vad intervjuerna innebär och att genomförandet av dem är etiskt korrekt. Vårdnadshavare har också fått möjlighet att neka genomförandet av intervjuer med respektive tonåring om specifika skäl kunde anges. Utöver valet av elever till intervjuer har också tre ämneslärare i svenska åk 7 – 9 deltagit som respondenter i studien.

Ingen av de tillfrågade ämneslärare undervisar de utvalda eleverna vilket medförde att resultaten av intervjuerna var oberoende av varandra.

Efter examinationen kommer samtliga ljudfiler att raderas. Den insamlade informationen från intervjuerna behandlas konfidentiellt. Elever i studien betecknas med fingerade namn, Anja, Erik, Carl, Milo, Diana och Lisa. I studien benämns också intervjuade lärare med fingerade namn, Bertil, Linnea och Sofia. Skolans namn och likaså var skolan är belägen anges inte i studien. Vårdnadshavare till de tillfrågade eleverna är informerade om studien och har gett sina samtycken till intervjuerna.

11

5. Resultat

Resultaten redovisas utifrån de tre par-intervjuerna med elever samt tre individuella intervjuer med lärare. Respondenter är elever i årskurs 9 samt ämneslärare i svenska vilka undervisar i årskurs 7 – 9. I resultatet presenteras intervjuer med deltagande elever först och följs sedan av intervjuer med deltagande lärare. Kapitlet avslutas med en resultatsammanfattning.

5.1 Elevernas uppfattning om vad som lockar elevers motivation i en skrivprocess.

I avsnittet redogörs vad de tillfrågade, sex eleverna, har för uppfattning om sin egen motivation i ett skrivuppdrag. Eleverna beskriver vad de upplever som skillnader och likheter i motivationen i förhållande till skrivuppdrag. Eleverna uttrycker också egna resonemang kring vad som kan stimulera till en högre grad av motivation och vad undervisande lärare kan stötta med när motivationen minskar.

5.1.1 Svårigheter i skrivprocesser

Samtliga sex elever lyfte svårigheten med att påbörja ett skrivarbete. Tre av dem, Diana, Lisa och Anja berättade att inledning på en löpande text är svårast eftersom de upplever en osäkerhet i hur de ska formulera sig. Diana gav följande kommentar:

Vet inte vad det är, asså egentligen, jag vet ju va jag ska skriva. Men de e början som blir svårt liksom. Det får inte va tråkigt eller bli konstigt. Jag menar... min text måste in i sammanhanget. Passa in menar jag. Det blir stressigt för mig. Jag har svårt med starten, eller… Äh, det är inte att liksom bara börja. (Diana).

Anja påtalade att hon upplever det lättare om läraren ger stödord, eller tips vad texten ska utgå ifrån. Hennes förklaring var att stödorden eller förslag till texten gör så att hon kan lägga fokus på skrivuppdraget. En av eleverna, Carl, som har en diagnostiserad skrivsvårighet, påtalade rädslan att texten inte blir lång nog. Carl tillade dock att han brukar släppa rädslan när väl han börjar skriva. Två av eleverna, Anja och Erik, utryckte svårigheten med att komma på en idé.

Erik utryckte det så här:

12

För min del blir det liksom svart… eller, jag menar, hjärnan hamnar i ett nolläge. Min fantasi stannar liksom… får svårt att ha ett tema. Det är väl speciellt när vi ska skriva fritt.

Ibland tar det en hel lektion innan jag har kommit igång. Det är bra när vi får mycket tid men jag känner en stress… När vi skulle skriva en dikt fick jag läsa några först, tror författaren hette någonting Boya eller Boje i efternamn men det var bra. Blev som en inspiration. (Erik).

Anja efterlyste en starkare struktur i sina skrivuppdrag men att det inte får vara för strukturerat.

Hon poängterade vikten av att försöka själv först men vill ha en dialog med sin lärare, som respons.

Även om eleverna intervjuades två och två hade de olika åsikter som lyftes under samtalen.

Anja, som läser svenska som andraspråk, uppmärksammade svårigheten med att bibehålla ”den röda tråden”. Hon menade att en del i svårigheter gällande skrivprocessen, förutom uppstarten av arbetet, är att inte få texten att hänga ihop. Hon påtalade att hennes egen medvetenhet om problemet ibland skapade en form av förvirring och ökade hennes osäkerhet. Enligt Anja sänks hennes motivation till skrivuppdraget. Erik, som intervjuades tillsammans med henne, höll inte med utan menade att det är lättare att hålla ihop en text när man väl har kommit i gång. Erik hänvisade till ett skrivarbete som eleverna hade gjort under hösten. Processen i skrivarbetet hade varit uppdelad i olika delar och han upplevde att han då hade haft lättare att lägga fokus på en del åt gången. ”Det blev lättare att starta skrivningen när jag bara behövde tänka på en sak åt gången” uttryckte Erik under intervjun.

Två av de sex tillfrågade eleverna uttryckte samma åsikt om vad, som de uppfattar, ökar deras motivation i skrivandet. Båda eleverna lyfte vikten av att ha ett intresse i ämnet som skrivuppgifter handlar om. Lisa förklarade hur hon tänker:

Om jag skriver om något som jag kan är det mindre svårt. Jag menar, då kan jag ju lite...

Jag tror att jag blir säkrare på mig själv när jag vet mer om det jag skriver. Blir som ett ökat självförtroende tror jag, eller? Om jag ska skriva om hundar till exempel, då blir det lättare att börja… jag menar, jag vet ju hur hundar funkar. Min mamma har haft hund så länge jag kan minnas så det blir inte svårt att skriva om. Sen vet jag inte, jag menar, hundar var ju ett exempel. Jag tycker bara det är svårare när jag inte kan något om ämnet. (Lisa).

13 5.1.2 Olika skrivuppgifter

På frågan om det förekommer skillnader i motivationen beroende på vilken form av skrivuppgift eleverna får, svarade samtliga att det finns skillnader. Fyra av eleverna ansåg att det är lättare att skriva en faktatext än en löpande text där fantasin spelar en viktig roll. En av eleverna, Carl, utryckte att ”det är svart på vitt” och förklarade att det är mer konkret när man hittar information och kan hänvisa till den i sitt skrivarbete:

Jag vet inte om det är rätt fattat, jag tycker ändå att det blir roligare när jag vet vad jag ska leta efter. Det känns som en trygghet. Skrivningen får en ram, en gräns runt om. Jag behöver, eller vänta, jag har inga krav på att själv hitta på. (Carl).

Milo höll med om att det kan vara smidigare när en mall finns men ansåg däremot att det fria skrivandet, då den egna fantasin spelar roll, är lättare och skapar större motivation. Under intervjun utryckte han följande ”Jaaa, jag tycker också det men samtidigt kan jag använda det jag själv tänker, min fantasi när jag skapar egna texter. Jag bestämmer mer själv, eller?” (Milo).

Milo, förklarade att den berättande texten ger inspiration i skrivprocessen och hänvisade till en skrivuppgift, en novell, som de hade haft under hösten:

Jag tänker på den där novellskrivningen vi hade innan jul, du vet, (vänder sig till Carl) vad hette den? Jo Jonny och Jenny, det var ett roligt jobb. Vi fick veta en rubrik för varenda kapitel, alltså vi skrev ett kapitel varje lektion. Läraren brukade ibland beskriva något som hade hänt innan den händelsen i kapitlet som vi skulle skriva om. Det var kul, alla hade egna fantasier. Vi brukade få sitta i grupper och diskutera innan. Det var också bra. (Milo)

Ett skrivuppdrag som har en tydlig ram tyckte Milo är mer oinspirerat än det fria skrivandet.

Han hävdade att han lättare tappar sin motivation till arbetet när det är för styrt. ”Formativa texter är inte roliga” uttryckte sig Milo i intervjun.

5.1.3 Förändringar i undervisningen för att öka motivationen

Eleverna fick frågan om vad som skulle kunna gynna deras motivationsutveckling.

Förberedelse inför en större skrivuppgift var ett exempel som togs upp. Erik och Milo gav som exempel novellskrivning som klassen hade haft under hösten. De berättade under sina intervjuer

14

om att de hade läst olika noveller, gjort analyser av dem och lärt sig hur en novells struktur ser ut. Eleverna hade sedan fått skriva en övningsnovell som läraren rättade och gick igenom med varje elev i klassen. Eleverna fick sedan skriva ytterligare en novell som bedömdes enligt betygskriterier:

Jag sa ju nu innan… alltså i början när vi pratade om den där diktaren, du vet, när man kan få inspiration och så. Vi läste exempel, på noveller… Jag tror vi gjorde någon analys också, för att fatta liksom, innan vi fick skriva själva. Jo vi kollade på en film med, som var en novell menar jag. Det hjälpte mig sen när vi skrev, på noveller alltså. (Erik)

Erik talade om att de flesta i klassen hade tyckt att arbetet var roligt och intresset för skrivandet väcktes. Han menade att de fick en ökad förståelse för novellers struktur och hur de själva kunde skapa sina egna noveller. Erik påtalade att fler sådana arbetsupplägg skulle gynna mångas motivation.

Carl, som har svårigheter i skrivuppdrag, föreslog att man kan arbeta i små grupper där support och respons kan ges av klasskamrater i gruppen. Han förklarade att det känns tryggt när man kan diskutera med andra och få tips hur uppgiften kan lösas:

Ja tycker det är ok att låta andra kolla på vad ja har skrivit, i alla fall mina kompisar i klassen, dom vet ju att jag har svårt att stava och skriva rätt. Ja tror att det hjälper läraren också för att då kan man hjälpa varandra för läraren har inte alltid tid att komma… då ja behöver fråga om något. (Carl)

Carl förknippar sina svårigheter att hitta motivation med tidigare skolår, innan hans diagnos fastställdes. Han berättade att han idag upplever det lite lättare att hantera sin motvilja att skriva men ser fortfarande svårigheterna som en alltför stor utmaning. Han påtalade dock att målsättningar är viktigt för att väcka motivationen.

Lisa uttryckte vikten av att läraren ska visa eget intresse och engagemang i skrivuppgiften. Hon förtydligade sitt resonemang:

Det märks direkt om en lärare själv tycker att arbetsuppgiften är tråkig. Även om man inte säger det till sina elever så märks det, rätt tydligt faktiskt… alla kanske inte håller med men jag märker jämt när mina lärare låtsas. Många lärare säger att det är en bra uppgift… men det märks ändå. (Lisa).

15

Diana, som intervjuades tillsammans med Lisa höll med. Hon fortsatte resonemanget:

Just de… ja tycker också det. En gång frågade ja en lärare, engelska var det, tror ja, om hon gillade att göra det vi skulle göra. Hon, alltså min engelskalärare tyckte inte att de var så roligt men hon sa att vi måste öva i alla fall… fast det inte va så kul. Ibland känns de som att vi ska göra grejer som vi inte behöver liksom. (Diana).

Diana efterfrågade ett ökat engagemang från lärarens sida för att stimulera motivationen hos eleverna. Hon uppmärksammade vitsen med att elever ska få skrivuppgifter som berör dem och som eleverna känner en relevans till.

Erik ansåg att det blir lättare att ta sig an skrivuppgifter om de kan kopplas till honom och att han kan knyta sina erfarenheter till ett händelseförlopp i texten. Anja, satt i samma intervju som Erik höll inte med utan ansåg i stället att det är mer motiverande om hon inte ska utgå från sig själv:

Nej, jag tycker att det är lättare om jag inte skriver från mig själv. Men jag vill gärna ha tydliga instruktioner… som jag förstår från början. Sen tycker jag att vi måste få arbeta mer tillsammans, om vi jobbar med samma uppdrag menar jag. Respons hela tiden tycker jag är viktig, man vill ju bli bättre på det man gör. (Anja).

Under intervjuerna påtalade samtliga elever vikten av att få studiero under skrivarbetet.

Motivationen påverkas när det är oroligt i klassrummet eller då ordinarie lärare inte är på plats.

Likaså tappar eleverna intresset att skriva när informationen om skrivuppgifter är bristfälliga eller när det är för många olika faktorer som de ska ta hänsyn till i sitt arbete. Över lag var de överens om att lärarens engagemang spelar stor roll.

5.2 Lärares uppfattning om elevers motivation i en skrivprocess

I avsnittet redogörs vad de tillfrågade, tre ämneslärare i svenska, har för uppfattning om hur de kan locka elevers motivation till skrivandet. I avsnittet presenteras också hur de tre respondenterna anpassar sin undervisning för att väcka elevers motivation samt en redogörelse om hur de arbetar för att eleverna ska bibehålla motivationen. Respondenterna arbetar som ämneslärare i svenska och benämns i studien som Bertil, Linnea och Sofia.

16

5.2.1 Hur uppfattar lärare elevers motivation till att skriva

Samtliga respondenter ansåg att det är en stor spridning på elevers motivation till skrivuppgifter.

Tankar lyftes om hur stor påverkan är av digitala hjälpmedel, om det fungerar som en tillgång i skrivprocessen eller inte. I två av intervjuerna framkom det att man upplever en brist på arbetslust i klassrummet och att allt fler elever har sämre självförtroende i skrivprocesser. Den tredje respondenten hade ett annat resonemang:

Jag tycker att motivationen är ändå ganska bra, om man jämför med vad som skrivs i media.

Naturligtvis har jag elever som man får ”sparka” på för att de ska producera men jag tycker nog att över lag har eleverna intresse och är motiverade. Jag vet inte om det beror på min undervisning. (Bertil).

Bertil, som har varit lärare i femton år, funderade en stund och hänvisade sedan till de diagnostester som utförs i svenska i början av varje läsår i grundskolan. Han berättade att testerna rör elevers stavning, ordkunskap, läsförståelse och läshastighet. Bertil påtalade dock att dessa tester inte visar hur elevernas motivation är men att det kan utläsas om eleverna brister i någon av kunskapsområdena vilket då skulle kunna påverka motivationen.

Linnea, som ansåg att det brister i motivation i klassrummet, har arbetat på två olika skolor under sina tio år som lärare i svenska. Hon jämförde sina första år med hur hon arbetar idag och konstaterade att elever hellre använder sig av digitala hjälpmedel i skrivprocessen än att hantera penna och papper. Hon ser inte det som ett problem men reflekterade över att eleverna lätt tappar motivationen till skrivuppgiften och lägger sitt fokus på något annat i stället för att skriva.

Linnea gav följande förklaring:

Jag tycker att eleverna i mitt klassrum visar mer motivation när de får använda sina Ipads.

Det är klart att jag ser när de är inne på annat… passar på menar jag, men det brukar inte vara så farligt. Däremot när vi har en uppgift där de ska använda sina skrivhäften är det en del knorrande… det tar längre tid innan de kommer i gång. (Linnea).

Linnea nämnde att det kan vara en något sämre variant av undervisningen när eleverna får skriva på sina Ipads men att hon upplever att produktionen av text ändå blir mer. Hon resonerade dock om att hon är för snäll som tillåter eleverna använda Ipads i så hög grad som de gör.

17

Sofia, som tog sin lärarexamen för fyra år sedan, har inte så mycket erfarenhet av hur utvecklingen ser ut inom elevers motivation men hon upplever att hon får tjata på sina elever när de ska genomföra ett skrivarbete. Hon uttryckte sig att ” då blir jag som en extra morsa som gnäller”. Sofia upplever att många elevers motivation kanske finns där men de är slöa och vill inte prestera.

5.2.2 Strategier i undervisningen för att väcka elevers motivation

Sofia har inte så mycket att jämföra med men menade att hon har, från sin lärarutbildning, många idéer om hur hon kan bedriva undervisningen. Sofia uppmärksammade att det inte finns någon handbok som man kan ta hjälp av utan man får skaffa sig erfarenheter och ta hjälp av kollegor när man blir osäker på hur man ska göra. Hon berättade om ett tillfälle då hon fick tänka om:

Vi arbetade med sagor i en 7:a. En av mina elever ville inte skriva en saga utan envisades med att rita en teckning i stället. Eftersom eleven, en pojke, då satt lugnt och tyst vid sin bänk lät jag honom hållas. När han var färdig med sin bild, frågade jag om han kunde berätta om den. Han berättade då en hel historia om bilden och när han var klar frågade jag om han kunde skriva ner vad han hade berättat. Han undrade då om han fick ha med bilden till sin text, vilket jag sa var en utmärkt idé. Pojkens motivation väcktes för att jag ändrade på arbetssättet. Resultatet blev riktigt bra. (Sofia).

Variation i undervisningen framkom som en viktig strategi i de deltagande lärarnas undervisning. Under intervjuerna framkom det att man försöker variera arbetsmomenten för att det inte ska bli tråkigt. Svårigheter är att komma ifrån de rutiner som har byggts upp och ändra på de strategier som är väl inarbetade. Linnea utryckte sig att den trygghet man har byggt upp kring ett arbete kan vara svår att gå ifrån:

Jo, det är klart att man får anpassa undervisningen efter elevunderlaget men jag kommer på mig själv ibland att jag har valt samma strategi som tidigare av ren bekvämlighet. Ibland beror det på tidsbrist eller så vet man att det har fungerat vid tidigare tillfällen. Jag försöker ändå att lyssna på eleverna, de har ibland riktigt bra idéer om hur vi kan förändra undervisningen. Jag tror att om de får vara delaktiga i planeringen så ökar deras motivation till att göra något bra. Så upplever jag det i alla fall. (Linnea).

18

Linnea poängterade att hon ofta har ett nära samarbete med sina elever vilket ger en känsla av samhörighet i klassrummet. Hennes mål med undervisningen är att eleverna ska känna sig nöjda med vad de har åstadkommit under lektionen. Linnea underströk dock att det inte alltid blir den progression som hon hade hoppats. I olika skrivprocesser ser hon att det är en märkbar skillnad mellan pojkar och flickor. Enligt Linnea är det fler pojkar som brister i motivation än flickor.

Hon upplever att pojkarna har större behov av uppstyrda skrivuppdrag vilket gör att hon emellanåt ger fler alternativ på uppgifter för att tillgodose alla i klassrummet.

Bertil gav ett liknande resonemang under intervjun. Han lyfte vikten av att kunna tillgodose samtliga elever i en skrivprocess eller i all form av övrig undervisning. I sin undervisning försöker Bertil hitta olika sätt att nå sina elever. Han berättade om ett alternativt sätt som han använde sig av när eleverna i årskurs 9 skulle skriva en novell:

Ja, vi hade tillsammans läst Att döda ett barn av Stig Dagerman och mina elever hade fått sitta i små grupper och tillsammans gjort en novellanalys. Deras resultat var varierande så jag funderade då på om jag skulle ändra min planering och byta strategi. Jag bad eleverna att lägga sina fokus på en av karaktärerna i novellen. Utifrån den karaktären som de hade valt fick de göra en gestaltning som de skrev ner. Jag använde metaforen ”Använda en pensel – man använder inte färg utan med bokstäver”. I stort sett alla eleverna blev väldigt motiverade och deras resultat var slående bra. (Bertil).

Bertil menade att han försöker ge eleverna det utrymme de behöver i sina arbeten. Han underströk vikten av att anpassa uppgifter till varje individ i den mån det går. Han berättade att det inte alltid är enkelt och att han många gånger får utgå från elevernas egna intressen. Bertil hävdade att hans arbete blir avsevärt mycket större men att han ser resultatet som mycket positivt. Det sker en progression i skrivprocessen hos varje individ berättade Bertil.

5.2.3 Lärarnas strategier för att eleverna ska bibehålla sin motivation i skrivprocessen

Under intervjuerna framkom det att det finns flera olika lösningar och strategier till att väcka elevers motivation till skrivprocesser. Alla tre respondenterna fick frågan om hur de gör för att bevara motivationen hos sina elever. Under samtalen presenterade respondenterna sina

19

strategier för att bibehålla elevers motivation. Större delen av respondenternas resonemang var snarlika varandras men det förekom också alternativa lösningar.

Sofia berättade att hon skriver ner allt hon gör i klassrummet. Hon hävdade att hon fortfarande upplever en osäkerhet i sin undervisning och försöker ha en väl genomtänkt planering. Det hon dokumenterar kan hon sedan använda igen som ett stöd. Sofia nämnde att hon skriver i marginalen på sina planeringar hur uppgifterna har fungerat. Hon berättade vidare att hon efter hand sållar bort det som inte har varit så bra och på så sätt utvecklar hon sin undervisning.

Bertil resonerade på ett liknande sätt. Han återkopplar till tidigare undervisning men uttryckte att han inte dokumenterar så mycket utan arbetar utifrån sin erfarenhet. ”Man lär sig genom åren” utryckte Bertil i intervjun. Han talade vidare om Vygotskijs teori, ”proximala utvecklingszoner” vilket, enligt Bertil, innebär att han ser till varje individ och skapar ett specifikt upplägg som passar den enskilde eleven. Enligt Bertil väcks då motivationen hos eleven.

Linnea hänvisade till de strategier som hon använder när hon känner att hon håller på att ”tappa”

elever. Hon berättade att hon gärna kopplar ett skrivarbete till ett annat som eleverna har gjort tidigare och försöker lyfta de positiva delarna som eleverna då har åstadkommit. Hon påtalade vikten av att inte bara variera själva skrivuppdraget utan också ändra på arbetsupplägget:

Jaa… jag är nog rätt duktig på att låta eleverna jobba i små grupper, två och två eller ibland enskilt. Ibland får de inte veta hur de ska jobba förrän jag har gått igenom uppdraget. Det är klart att det kan bli protester ibland men det verkar som att mina elever blir nyfikna och vill veta vem de ska jobba med. De får naturligtvis inte välja själva men jag tar hänsyn till vilka som fungerar bäst med vilka. (Linnea).

5.3 Resultatsammanfattning

I undersökningen framkom det att respondenterna, elever och lärare, resonerar på liknande sätt för att få eleverna motiverade till skrivandet. Idéer hur undervisningen kan formas för att ge möjlighet för eleverna att utföra sina uppgifter och öka sin motivation framkom också i undersökningen.

20

Eleverna lyfte svårigheterna med att påbörja en skrivuppgift. Några av dem nämnde den osäkerhet de upplever brister i instruktionerna. Rädsla av att inte producera tillräckligt var också en tanke som lyftes i samtalen. Eleverna påtalade vikten av att ha kunskap om det de ska skriva om. Saknas säkerheten över vad som ska göras, hur mycket som ska produceras eller rädslan av att inte få med tillräckligt med information, sänks motivationen till skrivprocessen och eleverna upplever en motvilja att genomföra uppdraget.

Elevernas resonemang hur undervisningen ska främja deras motivation var varierande. Tankar om att skrivuppdragen ska vara styrda, en tydlig ram, kom fram men också vikten av att få möjlighet att skriva fritt. Det framkom under intervjuerna att skrivprocessen önskas vara individanpassad och att eleverna eftersöker respons hos varandra.

I arbetet att bibehålla motivationen bland eleverna lyftes bland annat sätten att genomföra undervisningen. Eleverna presenterade förslag om att variera konstellationer i klassrummen.

Arbete i grupp, enskilt eller i par ansågs gynna motivationen till skrivuppdragen. Eleverna får möjlighet till att ge varandra respons på sina arbeten. Vidare gavs tankar kring lärares förmåga att ändra på sina strategier och presentera ett annat upplägg. Lärares engagemang i arbetsuppgifterna efterfrågades också av eleverna.

Brist på motivation till skrivuppdrag märks i klassrummen enligt de deltagande lärarna.

Uppfattningarna skiljdes dock åt gällande hur mycket eller lite elevernas motivation är i förhållande till skrivuppdrag.

I undervisningen eftersträvas ett ökat engagemang bland eleverna. Lärarna påtalade skillnaden på elevers motivation när de får skriva om något som de kan. En trygghet i skrivprocessen etableras och elevernas motivation ökar. Lärarna lyfte vikten av att vara lyhörd som lärare och kunna ha en god dialog med sina elever. Det uppmärksammades dock att tidsbrist påverkar deras möjlighet att vara alla elever till lags.

Att hitta lösningar för att bibehålla elevernas motivation var samtliga lärare medvetna om.

Resonemang om att använda alternativa arbetsuppdrag fanns men också förmåga att hitta på nya strategier för att locka nyfikenheten hos eleverna. Tillägg i strategier var till exempel att ändra fokus på arbetsuppgifter så att eleverna fick nya perspektiv eller att vända på

21

ordningsföljden i ett arbetsuppdrag för att väcka elevers intresse av att ta sig an uppgiften.

Samtliga lärare lyfte dock tidsbrist som en bidragande faktor till varför nya strategier och förändrade arbetssätt inte presenterades så ofta som de önskade.

22

6. Diskussion

I detta kapitel diskuteras de resultat som har framkommit under intervjuerna och som ställs i relation till studiens syfte samt tidigare forskning. I diskussionerna som följer sätter jag resultaten i relation till mina egna funderingar om hur lärare ska tillgodose elevers behov av motivation. I kapitlet diskuteras fyra delar: metod, resultat och avslutningsvis återkoppling till tidigare forskning samt förslag på fortsatt forskning.

6.1 Diskussion om metod

Målsättningen med studien har varit att få en klarare bild av vad som bidrar till att elevers motivation väcks i olika skrivprocesser i skolan. Lärares uppfattning om vad som kan motivera eleverna och hur elevernas motivation kan öka genom undervisningen har också varit en del av studiens mål. Genom att genomföra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med respondenterna har jag erhållit ett kvalitetsberikat underlag som gagnat studiens syfte. Metoden för studien valdes med hänsyn till de respondenterna som var 15 år eller 16 år gamla och ansågs mer nåbara genom samtal än en enkätundersökning. Eleverna tilläts ta det utrymme de behövde under samtalen vilket visade sig ge ett brett underlag för studien. Eleverna uttryckte en positiv inställning till att kunna utrycka sig och sväva ut i sina resonemang. Mötet med elever och lärare under samtalen anser jag var ett korrekt val för syftet med studien. Under samtalen noterades att, framför allt eleverna, behövde tiden och friheten att utveckla sina resonemang och ge förklaringar. Jag har uppfattat valet av metod som väl fungerande där jag har kunnat bemöta respondenter på ett avkopplande sätt och där samtalen har utvecklats utifrån respondenternas perspektiv. Resultaten utifrån intervjuerna har gett ett vidgat och tydligt underlag till studien. Jag anser att resultatet inte hade blivit lika givande om en enkät hade använts. En enkät presenteras med olika styrda svarsalternativ vilket i studien inte hade gett de vidgade perspektiv som de givna, semistrukturerade intervjuerna har gjort. I studien har respondenterna getts möjlighet att ta egna initiativ och utveckla sina resonemang. Metoden upplevs som mer fri och inflytelserik ur respondenternas perspektiv. (Dimenäs, 2007). Valet av att intervjua tre lärare utöver elevgruppen gav ett bredare underlag till studien då även resonemang ur lärares perspektiv presenterades. Min egen erfarenhet från undervisning möjliggjorde en förståelse i intervjuerna med de tre lärarna. (Nilholm, 2018).

23

I de kvalitativa intervjuerna har jag erhållit en ökad förståelse för elevernas uppfattning om motivation och dess inverkan på skrivuppdrag i undervisningen. De tre intervjuerna med ämneslärare har också bidragit till en ökad förståelse och ett vidgat perspektiv med nya infallsvinklar. Tidsåtgången inför, under och efterarbetet har dock varit anmärkningsvärt stor.

Inför de planerade intervjuerna har tid lagts på att formulera frågor som anpassats till de två olika grupper av respondenter men ändå kunna kopplats till varandra. Samtliga intervjuer har genomförts under skoltid och hänsyn har tagits till både lärares och elevers möjlighet att avsätta tid för samtalen. Efterarbetet med att transkribera intervjuerna och till sist analysera resultaten har varit tidskrävande men mycket av informationen som har uppdagats, har visat sig vara till stor nytta för studien. Jag upplever att intervjuerna har varit nödvändiga för att underlaget för studien skulle bli så innehållsrikt som möjligt. Vid en enkätundersökning skulle utmaningen vara att formulera frågor och svarsalternativ på ett sådant sätt att de inte kunde missförstås.

Analysen av en enkätundersökning skulle förmodligen inte varit lika tidskrävande som de transkriberade intervjuunderlagen men jag upplever att intervjuerna har gett ett mer användbart resultat. Frågan ställs dock om jag skulle ha haft fler frågor till respondenterna som kunde spegla elevers och lärares åsikter om exempelvis undervisning och arbetsstrategier.

Vid ställningstagandet vilka respondenter för studien som skulle tillfrågas utgick jag från den kännedom jag har om eleverna och den åldersgrupp som jag ville lägga fokus på i min studie. I valet av lärare var det givet att ämneslärare i svenska skulle tillfrågas. Samtliga respondenter fanns i min närhet och miljön på skolan var, för både mig och respondenterna, mycket bekant.

Samtliga respondenter visade stort intresse av att deltaga i studien. Nyfikenhet och viljan av att bidraga med information för att utveckla undervisningen var ledande faktorer till den positiva inställningen respondenterna visade.

Antalet deltagare för studien visade sig fungera bra. Valet av tre ämneslärare och sex elever, i åldern 15 och 16 år, visade sig vara tillräckligt för att få ett hållbart underlag för studien.

Tidsmässigt skulle det vara svårt att ge möjlighet till fler intervjuer men inte heller färre än de antalet genomförda intervjuerna och respondenter skulle ge ett tillfredställande resultat.

6.2 Diskussion om resultat

I underlaget presenteras resultat ur två skilda perspektiv, lärares och elevers, vilket innebär att olika värderingar på undervisningen och skrivuppdragen presenteras. I resultaten går dock att

24

utläsa likheter mellan elevernas uppfattning hur lärare kan tillfredsställa elevers behov av stöd till att skapa och bibehålla motivationen och de deltagande lärarnas resonemang kring hur de bedriver sin undervisning för att väcka elevernas motivation. Under intervjuerna med eleverna noterades att de var något försiktiga inledningsvis när frågan kom upp om vad de uppfattade som motivation. Osäkerheten dämpades alltmer under samtalens gång och eleverna gav flertalet resonemang om sina reflektioner och vilka åtgärder som skulle kunna öka deras motivation i skrivprocesser. I samtalen framkom det att eleverna har fått skrivuppdrag som de har upplevt som intressanta och blivit motiverade att arbeta med men också skrivuppdrag som de inte har varit tillfreds med. Svårigheter med att komma i gång i en skrivprocess lyfte alla eleverna som ett problem. Osäkerheten vad som krävs av dem i skrivuppdraget eller att det som de skriver inte blir tillräckligt. En tydligare mall och instruktion för att lättare förstå, kan vara ett alternativ vilken en av eleverna antydde.

I intervjuerna med ämneslärarna framkom det att de, i sin profession, upplever en frustration över att inte kunna fånga upp alla elever i klassrummet. Medvetenheten om att eleverna inte visar det engagemanget som förväntas medför att lärarna försöker hitta lösningar men upplever att möjligheten är begränsad. Under samtalen framkom det att elevgrupperna kanske skulle vara mindre så att lärarna får den tid de behöver till varje elev. Storleken på elevgrupper är naturligtvis olika på skolorna men kravet på att elever ska få tillgång till undervisning och möjlighet att utveckla sin kunskap är ett av de krav som skolorna måste uppfylla. (Skolverket 2019).

I undersökningen framkom att eleverna strävar efter bekräftelse. En ökad variation i skrivuppdragen och i arbetssätten efterfrågas. Möjligheten till att arbeta i grupper och enskilt har också nämnts som motivationsfrämjande. Det tycks vara en positiv inverkan på elevers motivation då ett invant mönster bryts och nya förutsättningar skapas i klassrummet.

Huhtala, Vesalainen, Hildén och Rautopuro (2019) påtalar vikten av att undervisningen bör ge elever möjlighet att samverka och kunna ge varandra respons. Ges eleverna möjlighet att arbeta tillsammans i grupper eller två och två skapas förutsättningar för eleverna att vilja utvecklas med hjälp av stöd från kamrater. Alatalo och Johansson (2019) hänvisar till den sociala interaktionen som skapas vid samtal, lyssnande och skrivande och som bidrar till elevernas skrivutveckling. Även Dahlström (2019) lyfter vikten av elevers skrivutveckling men lägger fokus på tillgången av digitala verktyg för att främja elevers skrivprocess. Enligt Dahlström (2019) tenderar en ökning i motivationen för skrivandet då elever använder digitala verktyg

25

med program som talsyntes och stavningskontroll. Kvalitén på texterna blir bättre och digitaliseringen ökar elevers intresse av att leverera olika former av text. (Dahlström, 2019). I skrivprocessen läggs stor vikt i elevernas eget skapande, formuleringar och ordval.

Inlärningsprocessen har stor betydelse för inlärningsresultaten. Lärarens undervisningspraktiker spelar en viktig roll för elevernas inlärning. (Huhtala, Vesalainen, Hildén & Rautopuro, 2019). Enligt Ellmin (2011) har den sociala kontexten stor betydelse mellan lärare och elever i klassrummet. Elevernas tillit till lärare och undervisningen har en positiv påverkan på lärandet (Ellmin, 2011).

6.3 Diskussion om vidare forskning

I en förlängning kan forskning om olika former av arbetsstrategier för att locka elever till en ökad motivation i skrivprocesser vara aktuell. Frågan ställs vad som kan motivera till att elever själva finner intresse i att berätta i text. Samhället idag präglar ungdomar till att inte behöva skapa själva utan, genom tillgång till digitalisering, ha tillgång till det mesta som täcker elevernas behov. Tålamod och fantasi är, enligt min uppfattning, en bristvara hos många av ungdomarna jag träffar i skolans värld vilket väcker en nyfikenhet i hur skolan ska väcka elevernas motivation att själva skapa. Kommer framtida ungdomar att finna intresse och nyfikenhet i att skriva?

26

7. Referenser

Ahl, Helene (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering. (Forskning i fokus, nr 24). Liber.

Alatalo, T & Johansson, A-M. (2019. Volym 5 nr3) ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass;

Tvärvetenskapliga perspektiv på läs- och skrivundervisning i tidiga skolår. [Artikel. Nordic journal of literacy research]

Anderberg, E. (2016) Skolnära forskningsmetoder. Studentlitteratur.

Dahlström, H. (2019). Digitala skrivverktyg ur studentperspektivet. [Artikel. Utbildning och

informationsteknik]

Dimenäs, J. (2007) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber.

Ellmin, R. (2011) Elevens lärande – att erbjuda möjligheter. Liber.

Gibbons, P. (2016) Stärk språket. Stärk lärandet. Studentlitteratur.

Hansson, A-K och Schjölberg – Gamnes, J. (2005) Skrivinlärning, skrivutveckling &

skrivprocess; En nödvändighet för att elever ska utvecklas till goda skrivare.

Luleå tekniska universitet. Institutionen för Utbildningsvetenskap.

Hugo, M. (2018) Från motstånd till framgång- att motivera när ingen motivation finns. Liber.

Huhtala, A. Vesalainen, M. Hildén, R & Rautopuro, J. (2019, volym 3) Finländska svensklärares undervisningspraktiker och deras samband med elevers inlärningsresultat.

[Vetenskaplig publikation, Idunn].

27

Imsen, G. (2010. upplaga 4) Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi.

Studentlitteratur

Liberg, C. (2013). Elevers läs-, och skrivutveckling – mellanåren. Skolverket.

.

Lundgren, U-P. Säljö, R. Liberg, C. (2014) Lärande skola bildning. Grundbok för lärare.

Natur & Kultur

Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/ (hämtad 2021-07-31)

Nilholm, C. (2018) Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Studentlitteratur.

Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd ochåtgärdsprogram. Skolverket.

Timperley, H. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2021 2 mars) Etik i forskning.

Vetenskapsrådet (2015) Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever.

Delrapport.

28 Bilaga 1

Frågeställningar till elever

1. Vad uppfattar du som svårigheter i ditt uppdrag att skriva en text?

2. Vilka skillnader upplever du förekommer i olika skrivuppgifter?

3. Vad kan locka dig till att bli mer motiverad att skriva?

Frågeställningar till lärare

1. Hur upplever du elevers motivation till att skriva?

2. Har du gjort förändringar i din undervisning för att väcka elevers motivation?

På vilket sätt i så fall?

3. Hur gör du för att eleverna ska bibehålla sin motivation i skrivprocessen?