Bakgrund projektledare 4

P4 har jobbat som projektledare i cirka 20 år och har varit på R3 sedan år 2004. Innan han började på den nuvarande arbetsplatsen jobbade han på en annan reklambyrå och inom förlagsbranschen.

Resultat P4

Ett lyckat projekt för P4 är när kunderna blir nöjda med byråns insats, men också att projektet går ihop sig ekonomiskt. Kreativitet är enligt honom inte att hitta på någonting nytt, utan snarare att ha förmågan att kunna sätta ihop information som redan finns, för att sedan kunna komma med en ny vinkel på lösningen. För honom är det alltså att ta något som finns och förbättra det. Han tycker även att kreativitet är en blandning av själva slutprodukten, personen i sig och processen.

”Det är ju inte så att bilen idag inte är uppfunnen, den finns ju redan och den typen av bilar som finns, om man tänker efter lite grann, är minst sagt stenålders”

På R3 arbetar man jämt och ständigt med kreativitet. Deras brainstormingmöten ser olika ut beroende på i vilket skede projektet är, och vilken typ av personer som ingår i projektet. Kreatörerna kan komma med idéer när som helst och som kan uppstå så väl på byrån som hemma i sängen. Vid en projektbeställning börjar de vanligtvis direkt tänka i kreativa banor på hur de ska lösa problemen, då de funderar på allt ifrån målgrupper, hur man sticker ut samt hur de kan väcka reaktioner. P4 berättade även att han tycker att det är mindre brainstorming på en reklambyrå än vad man tror, och menar på att det är ungefär 80 procent slit och 20 procent roligt arbete där man kan komma på idéer. Deras kreativa arbete är en typ av uteslutningsmetod då de lägger upp olika förslag och funderar på vilka vägar de ska gå. När de ska presentera för en kund väljer de oftast ut en idé, men har ibland även med sig flera lösningar på samma problem. Det som avgör varför en idé blir vald är att den ska sticka ut så pass mycket att folk ska bli intresserade av den, men också att idén ska vara verklighetsanknuten i den bransch där den ska tillämpas.

De idéer som de inte väljer att presentera för kunden sparas sedan i medarbetarnas minne. Idéerna finns kvar på papper men systematiseras inte i en idébank. De kreativa idéer som uppstår utanför befintliga projekt brukar inte heller sparas utan

ses mer som en träning i kreativitet då de tänker i stort och smått och funderar kring lösningar.

Alla de anställda på R3 jobbar med kreativitet, där även han själv, förutom art directors och copywriters på byrån, är med i den kreativa processen. Han är bra på att förstå kunden och deras behov, vilket enligt honom också är kreativt. Alla på R3 kan vara med och styra från början till slut i de projekt som de deltar i. För att motivera medarbetarna till kreativitet måste man enligt P4 skapa en miljö som känns öppen med högt i tak där man känner en viss frihet. Det är då viktigt att de visar respekt för varandra så att alla ska våga framföra sina idéer, och att alla på byrån ska ha möjlighet att få prata, tycka samt agera. Det gäller också att lyssna klart innan man kan döma en idé som något dåligt då den faktiskt kan växa och bli något bra. Att ge positiv feedback är inget P4 tänker på, utan kommer naturligt när någon gör någonting bra, och han säger också till när någonting är mindre bra. Är en person erfaren i sin roll är man van vid att ta fram en kreativ lösning, och hans metod är därmed att ha lite is i magen och låta idéerna snurra ett tag hos

kreatörerna, innan han måste påminna dem om deadlines och övriga

begränsningar. Han behöver därför planera in tiden noggrant så att det finns tillräckligt med tid innan det verkligen gäller.

”Det gäller ju att inte ha bråttom innan det är bråttom på riktigt”

P4 berättade att kreativiteten kan bli hämmad när man hela tiden är tvungen att prestera och komma med idéer på beställning, samt vara klar vid ett visst tillfälle. Det kan då bli svårt att ringa till en kund och säga att det inte finns någon idé, men att de med ett kreativt yrke oftast brukar klarar av den pressen, att alltid leverera. De kan också bli låsta i sin kreativitet genom att jämföra sig med kundens konkurrenter, men att de inte blir lika hämmade av sina egna konkurrenter i samma bransch. Han förklarade att detta beror på att de riktar sig mot företag, och har därför en lite lättare position på marknaden än de traditionella reklambyråerna. Ganska ofta händer det att kunden inte vågar ta sig an den kreativa idén som byrån presenterar. De måste då anpassa sig till vad kunden vågar alternativt övertyga dem på ett bra sätt för att de ska våga. Det är viktigt att de visar respekt för kunden och deras kunskap om sin egen verklighet, marknad och sina egna kunder för att inte bara komma med galna och coola idéer. Det händer också, dock väldigt sällan, att kunden istället vill för mycket som inte ligger innanför R3s discipliner.

Om någon medarbetare kört fast i projektet brukar han sätta sig ner och prata om det i arbetsgruppen eller själv med personen. Han brukar då försöka komma med inspiration själv för att sätta igång processen igen och få idéerna att börja snurra. Brist på motivation i projekten brukar handla om att någon är trött, inte har ork eller bara är allmänt ofokuserad. Det har även hänt någon gång att de har fått skjuta på en deadline, men för att undvika detta brukar de byta ut personer för att kunna avsluta projektet snabbt. P4 tror att det går att lära sig i en grupp hur

medarbetarna ska hanteras, då han har lärt sig vad som fungerar, vad som gör dem inspirerade eller tvärtom. Det är även viktigt att de visar respekt och ser varandra. På R3 finns det ingen större skillnad mellan medarbetarna när det kommer till att få saker gjorda, men P4 har uppmärksammat att vissa behöver lite extra tid på sig att fundera fram en idé medan andra är mer effektiva. Han brukar dessutom snabbt märka vilka som behöver motiveras lite extra.

5 Analys

Här analyseras de teorier och den empiri som studien tidigare har presenterat för att tillsammans besvara forskningsfrågan. I analysen ställs teorin bredvid

respondenternas svar för att se vilka likheter och skillnader som finns. Analysen är uppbyggd precis som teorikapitlet i organisationsklimat, kreativitet, motivation och ledarskap. Detta gjordes för att få en djupare förståelse om varje del och för att sedan smidigt kunna gå över till diskussionen där alla delar kopplas samman. Kapitlet avslutas med en sammanfattande slutsats.

5.1 Organisationsklimat

Alla projektledare är väl medvetna om att den miljö de befinner sig i kan påverka samt gynna projektdeltagarnas motivation och kreativitet, och som innefattar de beteenden och attityder som finns på företaget. Människor är mer kreativa om miljön aktivt belönar kreativa idéer, vilket är något som både R1 och R2 brukar göra (Ekvall, 1990:20; Sternberg & Lubart, 1996:230). P3 uppmuntrar

projektdeltagarna att tävla med olika bidrag och P1 delar ibland ut bonusar vid bra idéer.

Att skapa en miljö som ger förutsättningar för en inre motivation kan för en ledare vara en utmaning. Den miljö som främjar inre belöningar på R1 är att alla

projektdeltagare ska veta vad som förväntas av dem och att det är viktigt med ett gott samarbete (Heil et al, 2000:95–96; Conti & Amabile, 2011:147). P3 och P4 strävar efter en kreativ miljö där alla kan känna sig delaktiga i projektet, och P2 vill att alla ska ha det roligt under tiden de arbetar, och som också ska kunna bidra till en gynnsam miljö för de inre belöningarna (Amabile & Kramer, 2007:81). Att de anställda ska känna en frihet är något som projektledarna tycker är viktigt för att kreativitet ska uppstå, samt att man visar respekt för varandras idéer genom att inte döma dessa för fort. Tror man på och respekterar varandra i ett företag skapas en trygg och ömsesidig miljö och som kan leda till att relationerna stärks (Heil et al, 2000:88–89). Ett klimat som dessutom tillåter alla att leka och pröva sina tankar är något som kan leda till att många kreativa idéer skapas (Ekvall, 1990; 23-24). Att leka fram idéerna är något som R2 jobbar mycket med för att de ska kunna utveckla sin kreativa sida.

Miljön för projektledarna ska vara öppen med högt i tak där alla känner att de vågar lägga fram sina idéer och kan framföra sina åsikter. I och med att kunden alltid är i fokus är det även viktigt att deras kunskap, bransch, önskemål och egna konsumenter möts med respekt från projektdeltagarna, och att de idéer som presenteras lämpar sig för deras produkter och tjänster. Eftersom de dagligen jobbar med kreativitet spelar egentligen inte miljön en lika viktig roll för P2, då hon anser att en kreativ person kan vara kreativ var som helst.

”… är du en naturligt riktigt kreativ människa då kan du vara i vilken miljö som helst, det tror jag stenhårt på, det finns ju vissa idésprutor som kan sitta i ett vitt rum och komma på den bästa idén…” P2

Men enligt P2 varierar det också från person till person, och att en del mer är beroende av en miljö som främjar det kreativa tänkandet. För P1 påverkas arbetet,

bland annat deras samarbete i projektgrupperna, av att omge sig med rätt människor. För att detta ska fungera rent praktiskt anställs därför en viss typ av person som kan leva upp till deras värdegrund (Heil et al, 2000:88–89).

För att personalen ska känna sig motiverade krävs en arbetsmiljö som ständigt förändras (Heil et al, 2000:87). Eftersom reklambranschen alltid jobbar med flera olika projekt för olika kunder samtidigt är ingen dag den andra lik. På R1 jobbar de mycket agilt i sin kreativa verksamhet för att kunna anpassa sig efter alla de förändringar som hela tiden sker i ett projektutförande, medan de på R2 brukar välja ett nytt rum vid nästa kreativa möte.

5.2 Kreativitet

Att definiera kreativitet som begrepp är som nämns i teoriavsnittet väldigt individuellt, vilket var något som framkom tydligt när projektledarna förklarade vad som för dem innebär att vara kreativ. Även fast de var samstämmiga i vissa förklaringar om vad kreativitet är varierade ändå svaren en del, vilket kan tyda på att det egentligen inte finns en ”rätt” definition på begreppet (Koslow et al,

2003:96; Amabile, 1996:19). Att kunna tänka nytt och annorlunda, det vill säga ha en originell idé är något som både P1 och P2 anser är kreativitet och som

dessutom brukar vara det vanligaste och mesta accepterade definitionen på vad som gör en produkt kreativ (Bilton, 2007:3; Koslow et al, 2003:97–98). För P1 innebär också kreativitet att leverera något som kunderna inte är vana vid och som väcker reaktioner.

För P4 är det istället inte något nytt som ska produceras för att man ska anses vara kreativ, utan snarare att kunna förbättra och hitta en ny lösning på något som redan finns, att man på så vis kan ge det som ska lösas en ny vinkel (Sternberg & Lubart, 1996:229–230). För P3 handlar kreativitet om att lyckas lösa de där problemen som tycks vara omöjliga och som gör att man måste tänka kreativt. Lyckas en person dessutom lösa detta under tidspress och för en liten budget är man enligt honom definitivt kreativ (Koslow et al, 2003:97–98). Att produkten och processen mer eller mindre kan vara kreativ är något som de flesta håller med om, men att det även i vissa fall behövs en blandning av dessa för att resultatet ska bli och vara det (Amabile, 1996:19). Men i och med att reklambyråer enbart jobbar med kreativitet och är det som får dem att lyckas, sälja och synas på marknaden krävs det att personen som dagligen jobbar med kreativitet har vissa egenskaper för att klara av arbetsuppgifterna (Koslow et al, 2003:97–98; Amabile, 1996:19). Enligt P2 har varje individ ett ansvar för att produkten ska få ett kreativt uttryck, och för P3 är det viktigt att man ska ha ett mod, det vill säga att man vågar presentera sina idéer. För P2 ska även det slutgiltiga resultatet kunna appliceras på marknaden, det vill säga att det går använda i verkligheten, samt att veta hur man ska nå sin målgrupp (Koslow et al, 2003:97–98).

Reklambranschen har i uppgift att producera det som kunden vill ha och önskar sig, men som också ska ske inom vissa strikta ramar (Blasko & Mokwa, 1986:44). P1 nämner bland annat att ett lyckat projekt är när man har uppnått en kreativ höjd, och på deras hemsida står det till och med att det är en självklarhet att de som reklambyrå ska vara kreativa. Men att vara kreativ på beställning och under en viss tidsperiod är inte alltid lätt, något som alla projektledare trots deras bransch och erfarenheter kan tycka är en utmaning ibland, och som kan hämma det kreativa tänkandet.

”Det här är ju ett frustrerande yrke på det sättet att du faktiskt ska klämma ur dig idéer på beställning o de ska vara klara vid ett visst tillfälle…” P4

Det är i och med detta viktigt att kunna hantera de lägen då oklarheter uppstår, samt att acceptera tillfällen när man står och trampar på samma ställe innan den rätta lösningen dyker upp. Då gäller det även att kunna hantera den oro som arbetsuppgifterna kan föra med sig, när man inte riktigt vet hur och vad som behöver göras, för att problemet ska bli löst (Sternberg & Lubi, 1996:230). Denna oro är något som inte verkar vara ett större problem för projektledarna. P4 och P2 säger bland annat att om man är en rutinerad kreatör så är man också van vid att ta fram kreativa lösningar, att denna process brukar gå rätt fort, och som gör att de lättare kan hantera en sådan situation. För P4 är det viktigt att kunna tillåta sig själv att ha lite is i magen och att låta idéerna snurra ett tag, samt att man noggrant måste planera in tillräckligt med tid innan det är dags att prestera på riktigt.

För att kunden ska få den respons som de eftersträvar när de anlitar en reklambyrå är det viktigt att projektgruppen vet vad som går hem för att lyckas. De bör därför känna till det ultimata genomförandet för att kunna skapa den rätta kampanjen med den rätta effekten (Blasko & Mokwa, 1986:44). P1 berättade att det därför är viktigt att veta vad som kan fungera på marknaden genom att bland annat ha koll på de senaste trenderna, samt att kunna förutse dessa. Men att svårigheten oftast är att få kunderna att våga anta nya och okända utmaningar, då de oftast är rädda för att de istället kan sticka ut för mycket bland sina konkurrenter.

Det är däremot oftast kundernas vilja att våga anta vissa risker som brukar driva kreativa idéer och tankegångar. Vill kunderna ha det på ett visst sätt för att de inte vågar testa något nytt kan detta i sin tur leda till att kreatörerna blir hämmade i sin kreativitet, då de inte längre tillåts att tänka brett. För att nya idéer ska kunna bli genomförda är det därför viktigt att reklambyråerna bygger upp ett visst

förtroende bland sina kunder (Koslow et al, 2003:100). Vid tillfällen som dessa, när kunderna inte vågar ta sig an den idé som presenteras, är det enligt P4 ett måste att kunna anpassa sig till just det som kunderna vågar, eller att på ett bra sätt lyckas övertyga dem att resultatet blir bra om de accepterar idén. På R1 är de väl medvetna om att deras kunder kan stoppa kreativa idéer, och projektgruppen brukar därför oftast ha ett mer försiktigt alternativ som de kan presentera för kunden vid behov. Men att de efter ett tag oftast brukar lära sig vad olika kunder vågar och inte.

Även fast många kreatörer för det mesta brukar uppskatta när kunderna ger dem fria tyglar och låter dem utforska olika idéer, är de samtidigt i behov av en strategi som styr arbetet i en viss riktning. Detta är för att de ska känna en viss trygghet i den utmaning som ska antas. Skulle en brief eller annan strategi vara oklar eller saknas kan detta hämma den kreativa produktionen eller deras tankeverksamhet (Koslow et al, 2003:101). P2 berättade om ett projekt när de fick göra precis vad de ville, men som slutade med att hon som projektledare fick hoppa in och styra upp det hela för att resultatet ens skulle bli vettigt och användbart.

Att hantera problem tillhör byråernas vardag då kunderna kommer till dem för att få hjälp med att lösa olika slags svårigheter som påverkar deras produkter eller tjänster. Att kunna komma med lösningar genom att omdefiniera problem är en typ av intelligens som är viktig för kreativa yrkesroller, och som innebär att kunna se gamla problem på ett nytt sätt. För att kunna sälja eller synas mer på

marknaden är företagen i behov av någon som utifrån ett annat perspektiv kan undersöka problemet för att få en bra lösning, och lämnar därför över uppgiften till reklambyråerna. Men för att kunna bedöma de problem som kunderna

presenterar krävs det också en typ av kunskap inom området, och det gäller därför för byråerna att ta reda på fakta och läsa på om sådant som är okänt för dem (Sternberg & Lubi, 1996:229).

”… mycket handlar om att göra hemläxan allt research och analys, dels vad kunden vill göra, var de vill göra det och hur den världen fungerar…” P1

Detta är något som R1 tycker är en viktig faktor för att projektgruppen ska kunna lösa kundernas problem, att de har kunskap om deras marknad, målgrupp och geografiskt område.

5.3 Motivation

De intervjuade projektledarna motiverar för att få sina kollegor att röra sig mot ett kreativt håll och prestera sitt allra bästa, de vill uppnå ett lyckat resultat som de kan sälja till kunden (Bruzelius & Skärvad, 2011:294). Det P1 sa om att

kommunicera ut kundens beställning till de anställda kan leda till att

projektgruppen tar mer ansvar för att slutföra jobbet (Jiang, 2010:225; Yang et al, 2011:226; Brenner, 2007:16). För de allra flesta av projektledarna blir det ett lyckat projekt om medarbetarna känner en inre stolthet, samarbetar bra och att man känner sig driven för projektet. De tycker inte att det behövs så mycket extra motivation i organisationerna, vilket kan leda till att projekten har en större chans att uppnå sina mål (Brenner, 2007:16).

Men då det behövs motivation berättade P3 att de bland annat brukar motivera sig själva genom att delta i kreativa tävlingar, där projektgruppen får åka på den gala där prisutdelningen hålls. P3 nämnde då att han skapar en vi-känsla i gruppen där de kämpar tillsammans för att bli nominerade. På R1 motiverar de också genom att skapa en teamkänsla, i och med att de bland annat anser att ett lyckat projekt är när samspelet mellan kollegorna har fungerat bra, och att man ska känna en inre stolthet i organisationen (Northouse, 2012:12).

På alla byråerna kan medarbetarna komma med idéer när som helst och låta sig inspireras av allt möjligt.

”… det kan vara var som helst och det kan ju vara nån som kommer tillbaka efter att ha njutit av helgen och varit på en konstutställning… kanske vi ska låtas inspireras av det i kombination av det här…” P1

På R2 har de alltid kreativa möten, så kallade brainstormingmöten, där de

diskuterar fram en bra lösning på en kunds problem. P2 uppmuntrar för att det ska föras en diskussion på byrån och P1 anser att medarbetarna kan komma till honom och få feedback på sin idé. Genom detta agerande involverar de medarbetarna i projektets alla faser (Brenner, 2007:16).

På R2 jobbar de ibland kvällar och nätter för att hinna ikapp om de ligger nära en deadline och samtidigt vet med sig att de inte kommer hinna bli klara i tid. När P3 då märker att motivationen är nere i gruppen brukar han peppa dem, och får därefter oftast tillbaka positiv respons från kreatörerna, då de har ändrat sin negativa inställning till positiv. I och med att projektledarna kan få kollegorna att

kämpa hårt och få en positiv inställning från dem kan det visa på att de är en bra förebild för gruppen (Brenner, 2007:18).

Då det är lätt att övertyga men svårare att motivera brukar alla på de olika byråerna umgås med varandra utanför jobbet ibland. Då brukar de åka på resor eller gör andra kvällsaktiviteter för att bli mer involverade i varandras