Syftet med denna studie var att få fram olika exempel på hur projektledare inom reklambranschen motiverar för kreativitet då detta är dominerande i reklamprojekt och genomsyrar all verksamhet. Alla projektledare i studien är medvetna om att det är viktigt att motivera sitt projektteam och att bevara ett kreativt klimat för att frambringa originella idéer.
Bland de projektledare som har deltagit i studien finns det flera olika exempel på hur man kan hantera kreativa idéer och motivera projektgrupper. Dessa exempel ger inget entydigt svar på hur man som projektledare på reklambyråer ska hantera kreativitet och motivation, utan de tycks vara högst individuella beroende på ledare, situation, projekt och projektdeltagare. Inom reklambranschen är det därmed svårt att använda sig av en renodlad ledarskapsstil, men att de kan
tillämpa och blanda vissa egenskaper och arbetsmetoder från de olika stilarna, för att på bästa sätt motivera sina projektdeltagare. Däremot, förutom att anpassa sitt arbetssätt efter varje enskild individ, anpassar de även sitt ledarbeteende beroende på hur mycket motivation som finns från början och vad som sedan behövs för olika projekt. Detta skulle därför kunna till viss del ses som situationsanpassat ledarskap. Projektledarna är inte fullt medvetna om vad för typ av metod som krävs för särskilda situationer, utan uttrycker det som att de alla går på känsla, och har lärt sig varje projektdeltagers olika unika personligheter för att kunna hantera deras behov.
Alla respondenter upplever att det är en utmaning att hålla uppe kreativiteten. Respondenterna motiverar för kreativitet när det krävs och då projektdeltagarna är i behov av motivation. Men eftersom kreativiteten är livsviktig i reklamprojekt bör projektledarna kontinuerligt arbeta för att upprätthålla motivationen samt vårda och främja kreativa idéer. Detta skulle exempelvis kunna göras genom att ta reda på vad som motiverar olika projektdeltagare samt hur de vill ta emot
feedback. För utan motivation till arbetsuppgifterna kan hela projektet bli lidande och hämma kreativiteten, vilket kan påverka företaget negativt. Vet projektledarna hur de ska motivera olika projektdeltagare bidrar det till ett gynnsamt
organisationsklimat, då fler idéer brukar uppstå, vilket även kan speglas utåt till kunden. Ett gynnsamt klimat är också lönsamt för företagets framgång, och reklambyrån kan till följd av detta stärka sin position på marknaden.
7 Förslag till vidare forskning
Då denna studie endast har undersökt olika exempel på hur projektledaren motiverar för kreativitet, skulle det vara intressant att göra den ännu bredare genom att studera projektdeltagarna. För att få en djupare förståelse för hur
motivationen påverkar deltagarnas kreativitet kan man genom intervjuer få svar på hur de faktiskt vill bli motiverade. Och om projektledarens sätt att motivera
fungerar, eller om det uppfattas annorlunda av deltagarna. Om projektledarens syn på motivation och kreativitet skiljer sig från projektdeltagarnas syn vore det intressant att undersöka hur det påverkar projektets slutresultat. Ett annat förslag på fortsatta studier kan vara att undersöka om sättet en projektledare motiverar för kreativitet i reklambranschen skiljer sig mycket från andra branschers arbetssätt.
Litteraturlista
Amabile, T.M. (1996). Creativity in context. Oxford: Westview Press.
Amabile, T.M. (1998). How to kill creativity. Harvard business review, (9), 77-87. Amabile, T.M., Conti, R., Coon, H., Lazenby, J. & Herron, M. (1996). Assessing the work environment for creativity. Academy of Management Journal, 39 (5), 1154-1184.
Amabile, T.M., Hadley, C.N. & Kramer, S.J. (2002). Creativity under the gun.
Harvard business review, 80 (8), 52-63.
Amabile, T.M., Hennessey, B.A. & Grossman, B.S. (1986). Social influences on creativity: The effects of contracted-for reward. Journal of Personality and Social
Psychology, 50 (1), 14-23.
Amabile, T.M. & Khaire, M. (2008). Creativity and the role of the leader.
Harvard business review, 86 (10), 100-9.
Amabile, T.M. & Kramer, S.J. (2007). Inner work life: Understanding the subtext of business performance. Harvard business review, 85 (5), 72.
Amabile, T.M., Schatzel, E.A., Moneta, G.B. & Kramer, S.J. (2004). Leader behaviors and the work environment for creativity: Perceived leader support.
Leadership Quarterly, 15, 5–32
Anantatmula, V.S. (2010). Project manager leadership role in improving project performance. Engineering Management Journal, 22 (03), 13-22.
Bengtsson, I. (2001). Ketchup effekten. Stockholm: Ekerlids Förlag. Berg, B.V. & Stuhlfaut, M. (2006). Is advertising creativity primarily an individual or social process? Mass communication & society, 9 (04), 373-397. Bergström, B., Petersson, L., Pettersson, Å. & Rosendahl, S. (2002). Information
& Reklam. Tredje upplagan. Malmö: Liber.
Bilton, C. (2007). Management and Creativity: From creative industries to
creative management. Malden, Mass: Blackwell Publishing.
Blasko, V.J. & Mokwa, M.P. (1986). Creativity in Advertising: A Janusian Perspective. Journal of Advertising, 15 (04), 43-72.
Brenner, D.A. (2007). Achieving a successful project by motivating the project team. Cost Engineering, 49 (5), 16-20.
Bruzelius, L.H. & Skärvad, P-H. (2011). Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur AB.
Conti, R. & Amabile, T.M. (2011). Motivation. Encyclopedia of creativity, 147-152.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB Ekvall, G. (1990). Idéer, organisationsklimat och ledningsfilosofi. Lund: Studentlitteratur AB.
Ekvall, G. (1988). Förnyelse och Friktion: Om organisation, kreativitet och
innovation. Borås: Natur och Kultur.
Ekvall, G. (1996). Organizational climate for creativity and innovation. European
Journal of Work and Organizational Psychology, 5 (1), 105-123.
Engwall, M. (2001). Multiproject management: effects, issues and propositions
for future research. Fenix WP, 6, 1-9.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wägnerud, L. (2007).
Metodpraktikan – Konsten att studera samhällen, individ och marknad.
Stockholm: Nordstedts juridik.
Falkheimer, J. ( 2001). Medier och kommunikation – en introduktion. Malmö: Studentlitteratur.
Hansson, S. (2009). Reklamprojekt i praktiken. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://reklamochmedia.ifokus.se/articles/4d71442cb9cb46223905a1d6-reklamprojekt-i-praktiken [2012-02-20]
Heil, G., Bennis, W. & Stephens, D.C. (2000). Douglas McGregor, Revisited –
Managing the Human Side of the Enterprise. New York: Wiley
Hoffman, B.J., Bynum, B.H., Piccolo, R.F. & Sutton, A.W. (2011). Person-organization value congruence: how transformational leaders influence work group effectiveness. Academy of Management Journal, 54 (8), 779-796.
Huttermann, H. & Boerner, S. (2011). Fostering innovation in functionally diverse teams: the two faces of transformational leadership. European journal of work
and organizational psychology, 20 (12), 833-854.
Jansson, T. & Ljung, L. (2011). Individer, grupper och ledarskap i projekt. Lund: Studentlitteratur AB.
Jansson, T. & Ljung, L. (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Jiang, X. (2010). How to motivate people in working teams. International Journal
of Business and Management, 5 (10), 223-229.
Koslow, S., Sasser, S.L. & Riordan, E.A. (2003) What Is Creative to Whom and Why? Perceptions in Advertising Agencies. Journal of Advertising Research, 43 (3), 96-110.
Liu, A.M.M. & Fang, Z. (2006). A power-based leadership approach to project management. Construction Management and Economics, 24 (5), 497-507. Maddock, R.C. (1998) Motivation, emotions, and leadership – the silent side of
management. Westport: Connecticut
Mogeson, F.P., DeRue, D.S. & Karam, E.P. (2009). Leadership in teams: a
functional approach to understanding leadership structures and processes. Journal
of management, 36 (1), 5-39.
Mårtenson, R. (2009). Marknadskommunikation – kunden, varumärket,
Northouse, P.G. (2012). Leadership. USA: SAGE publications.
Olsson, T. (2008). Medievardagen – En introduktion till kvalitativa studier. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Sloan, P. (2007). The innovative leader – how to inspire your team and drive
creativity. London: Philadelphia.
Sternberg, R.J. & Lubart, T.I. (1996). Investing in Creativity. American
Psychologist, 51 (7), 677-688
Tonnquist, B. (2010). Projektledning. Stockholm: Bonniers Utbildning. Thurén, T. (2008). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB
Wiberg, L. & Stenne, I. (1987). Målförverkligande ledarskap. Borås: Nordsteds Förlag.
Yammarino, S.D.D., F.J, Atwater, L.E. & Spangler, W.D. (2004).
Transformational leadership and team performance. Journal of Organizational
Change, 17, 177-193.
Yang, L., Huang, C. & Wu, K. (2011). The association among project manager´s leadership style, teamwork and project success. International Journal of Project
Management, 29 (4), 258-267.
Åkerberg, M. & Wiklander, C. (2011). Sälj det med ord. Malmö: Roos & Tegnér AB.
Östbye, H, Knapskog, K, Helland, K, Larsen, L-O. (2002). Metodbok för
8 Bilagor
Bilaga 1 - Intervjufrågor