5 Genomförande
6.1 Barnens utsagor om deras sociala situation i olika former av förskoleklass
Rasterna och ”fritids” - en positiv och glädjefylld tid
Barnen på de båda skolorna beskriver sin tid på rasterna och på ”fritids” som en stund av glädje. Samtliga intervjuade barn kan berätta varför de tycker så och vad de gör på rasterna och på ”fritids”. Deras utsagor visar på att de sysselsätter sig tillsammans med andra barn i diverse olika lekar, såsom pjätt, cykla rundor, Lasse och Maja (Adventskalendern 2006) och leka i kojan. I och med att barnen på de båda skolorna kan ge oss en klar och positiv bild av sin tid på rasterna och på ”fritids”, hävdar vi att dessa moment under dagen i skolan och på ”fritids” ses som en positiv och glädjefylld tid bland samtliga tillfrågade förskoleklassbarn.
Olika utsagor av grupptillhörighet
Av att döma utifrån barnens utsagor rörande deras grupptillhörighet i verksamhetens olika former kan vi se en markant skillnad de båda skolorna sinsemellan. Barnen på de båda skolorna kan tydligt redogöra vilken klass de går i, däremot beskriver de klassen olika beroende på om de går på Pilotskolan eller Andersskolan. Samtliga tillfrågade förskoleklassbarn (10st) på Pilotskolan beskriver att de går i förskoleklassen, medan samtliga åtta förskoleklassbarn redogör för att de går i spårets namn. Med dessa utsagor tolkar vi att förskoleklassbarnen på Andersskolan känner en starkare grupptillhörighet till F-2 klassen.
Summering
Gällande Pilotskolans förskoleklassbarn, hävdar vi att deras grupp tillhörighet endast omfattar förskoleklassen de går i. Genom våra observationer i de två olika skolformerna menar vi att förskoleklassbarnen på Andersskolan spenderar mer tid, både på lektioner samt raster, tillsammans med de äldre barnen. Tillhörighetskänslan kan vara lika stark men den har olika karaktär. På Pilotskolan uttrycker förskoleklassbarnen en tillhörighet enbart till sin egen åldersgrupp (förskoleklassen). Medan förskoleklassbarnen på Andersskolan upplever en grupptillhörighet till hela spåret, det vill säga tre åldersklasser (Eklundh, 2007-01-09).
Variationer av lek tillsammans med de äldre barnen
Det visar sig i utsagorna att förskoleklassbarnen leker olika mycket tillsammans med de äldre barnen beroende på vilken förskoleklassform de går i. Fyra av tio barn i Pilotskolans förskoleklass berättar att de inte leker tillsammans med de äldre barnen, ytterligare två barn berättar att de bara leker med de äldre barnen ibland. På Andersskolan visar det sig genom förskolebarnens utsagor att samtliga åtta intervjuade barn leker tillsammans med de äldre barnen. Barnen uttrycker dock att de leker olika mycket med de äldre barnen. Förskoleklassbarnen som uttalar sig om att de leker tillsammans med de äldre barnen, talar om variationer i vilken typ av lek de utför. De olika lekarna kan delas upp i två olika kategorier. Den första kategorin innefattar lekar utan formella regler, såsom rollspel (Mamma, pappa och barn) medan den andra kategorin består av lekar som
liknas vid spel eller sporter (Pjätt, dunkgömme och king-out), enligt Wikipedias söktjänst (Lek, 2007-02-17).
Utifrån våra observationer kan vi även se tecken på att de äldre barnen tar sig an rollen att forma strukturen och ramarna kring de lekar som saknar formella regler såsom rollekar. De har då förekommit två varianter hur de äldre barnen valt att forma den icke-formella leken. Antingen tar de på dig en ledarroll eller så underordnar de sig själva beroende på vilken roll de vill ha i leken. Förskoleklassbarnens situation i de lekar som saknar formella regler blir ofta tilldelad sin roll från något äldre barn. Vi får dock en känsla av att deras situation är tillfredställande när vi frågar dem vem de helst leker tillsammans med, de jämnåriga eller de äldre barnen. Då får vi svaret från samtliga förskoleklassbarnen på Andersskolan att de helst leker tillsammans med de äldre barnen. Motiveringarna till varför de helst leker med de äldre barnen är.
För att jo för att dom kan mycket mer och de kan göra mycket mer med oss och hittar på många lekar som vi inte har gjort. (Flicka, 6år, int.)
För att dom vet litet mer om lekar och sånt. (Flicka, 6år, int.)
På Pilotskolan noterar vi utsagor med direkt motsatt innehåll till förskoleklassbarnens utsagor på Andersskolan. Majoriteten på Pilotskolan leker hellre med de jämnåriga barnen med motiveringen att de känner de jämnåriga barnen bättre eftersom de går i samma klass och att de är roligare.
Min klass. Jag känner dom bättre. (Pojke, 6år, ej int.)
Leka med barnen i min klass, de är lite kuligare. (Pojke, 6år, ej int.)
Summering
På Pilotskolan ger förskoleklassbarnen oss bilden av att de utför lekar som innefattas av den andra kategorin tillsammans med de äldre barnen. Andersskolans förskoleklassbarn ger oss en annan bild av deras leksituation tillsammans med de äldre barnen. Deras utsagor beskriver lekar som infinner sig under den första kategorin, det vill säga lekar som mamma, pappa, barn, Lasse och Maja samt lek i kojan. Våra observationer från de båda skolorna styrker även barnens utsagor, då vi har kunnat se tydliga tecken på dessa variationer av lek tillsammans med de äldre barnen.
Utlåtandena från Andersskolans förskoleklassbarn pekar på en medvetenhet om skillnaderna de olika åldrarna sinsemellan. Nämligen att förskoleklassbarnen får en annan form av stimulering när de utför aktiviteter och lekar tillsammans med de äldre barnen. Dessa utsagor kopplar vi samman med Vygotskijs sociokulturella teori gällande samlärande mellan olika medlemmar, som i vårt fall är förskoleklassbarnen och de äldre barnen. Vygotskijs (1995) sociokulturella teori menar att barnets omgivning spelar en betydande roll när språk och tänkande formas och att barnets lek är viktigt i uppväxten. Social växelverkan mellan äldre och yngre medlemmar inom en specifik grupp och är mycket viktigt för att barnet ska lyckas inom den särskilda gruppen. Det sker nämligen ett samlärande när en elev konstruerar ny kunskap med hjälp av en mer erfaren person (A, a). Utlåtanden från förskoleklassbarnen på Pilotskolan kan vi koppla samman med de tidigare utsagorna kring den sociala tillhörigheten i skolan och på ”fritids”. De uttalade då en tillhörighet som omfattande endast deras förskoleklass. Vi kan även hävda likheter med deras utsagor och våra observationer på Pilotskolan. Observationerna visar att endast några få förskoleklassbarn lekte tillsammans med de äldre barnen under en kortare period på rasten, då de lekte dunkgömme. Annars lekte förskoleklassbarnen mest för sig själva i mindre grupper utspridda på skolgården.
Vem bestämmer i leken?
Vi frågade förskoleklassbarnen, som tidigare berättat att de leker tillsammans med de äldre barnen, om de får vara med och bestämma i leken med de äldre. Genom barnens utsagor kan vi konstatera att det finns olika uppfattningar om hur mycket man får vara
med och bestämma i leken, på de båda skolorna sinsemellan. De fem barnen på Pilotskolan som berättar att de ibland leker tillsammans med de äldre barnen, anser även att de får vara med och bestämma i leken. En avvikelse förekommer dock då ett av förskoleklassbarnen på Pilotskolan anser att han får vara med och bestämma, men oftast är det de äldre barnen som gör det.
Barnens utsagor på Andersskolan visar sig däremot att vara annorlunda när de berättar vem som bestämmer i leken. Endast tre av åtta barn anser att de får vara med och bestämma i leken tillsammans med de äldre barnen. Vi tolkar dessa utsagor i relation till vilken typ av lek förskoleklassbarnen tidigare berättat de utför tillsammans med de äldre barnen på respektive skola. Det har tidigare nämnts att barnen på Pilotskolan utför lekar som liknas vid spel och sporter såsom, pjätt, dunkgömme och king-out. Det är lekar som innefattar en struktur och ram med formella regler, vilket gör att lekens tillvägagångssätt blir tydlig att följa och förstå. På Andersskolan däremot leker man övervägande rollekar. Vi har tidigare beskrivit att denna form av lek saknar formella regler och därmed uteblir de ramar och den struktur som förskoleklassbarnen på Pilotskolan kan luta sig mot när de får utrymme att bestämma i leken. Detta skådar vi även tydligt i observationerna på de båda skolorna. På Pilotskolan lekte barnen dunkgömme under rasten medan barnen på Andersskolan lekte Lasse och Maja. Här skönjer vi två skilda former av lek, nämligen leken med regler (dunkgömme) samt rolleken (Lasse och Maja).
Summering
I och med att förskoleklassbarnen på de båda skolorna leker olika mycket tillsammans med de äldre barnen förekommer det olika former av lekar (regellekar och rollekar). Som vi tidigare nämnt hävdar vi att de olika formerna av lekar baseras på den tidsram som förskoleklassbarnen har tillsammans med de äldre barnen, detta menar vi även kan vara orsaken till barnens utsagor kring vem som får bestämma i leken. Det är fler förskoleklassbarn på Pilotskolan som menar att de får vara med och bestämma i leken tillsammans med de äldre barnen än vad förskoleklassbarnen på Andersskolan berättar att de får. Detta anser vi beror på vilken form av lek barnen utför, en regellek har en tydligare struktur än vad en rollek har. Därför kan det finnas ett större utrymme till att få
bestämma i en regellek, eftersom reglerna oftast är förutbestämda, medan reglerna i en rollek ofta kan förändras under lekens gång. Vi anser att både förskoleklassbarnen och de äldre barnen på Pilotskolan har samma förutsättningar att bestämma i leken då de oftast leker regellekar. Som vi nämnt tidigare har vi genom observationerna och intervjuerna erfarit att de äldre barnen på Andersskolan tagit på sig rollen som ledare till förskoleklassbarnen. Vilket innebär att när förskoleklassbarnen leker tillsammans med de äldre barnen blir de ofta tilldelade vilken roll de ska ha i leken.
Måltid – en stund för social interaktion
Utifrån barnens utsagor samt våra observationer kan vi konstatera att förskoleklassbarnen på Pilotskolan inte äter tillsammans med de äldre barnen. När de äldre barnen anländer till matsalen lämnar förskoleklassbarnen lokalen. Vi frågade barnen om de skulle vilja äta tillsammans med de äldre. Endast fyra av tio barn var då positiva till att äta tillsammans med de äldre barnen. Situationen på Andersskolan är annorlunda då förskoleklassbarnen äter samtidigt som de äldre barnen, däremot är de placerade vid olika bord med undantag för flickor som sitter tillsammans med de äldre. Anledningen till detta är att det inte finns plats för dem vid bordet där barnen i förskoleklassen sitter. De två flickor som sitter tillsammans med de äldre barnen uttrycker endast positiva utsagor kring detta. Medan de andra förskoleklassbarnen gärna säger att de skulle vilja prova på att sitta tillsammans med de äldre barnen vid måltiderna. Med motiveringen att det hade varit roligt att få prata med de äldre barnen då.
Summering
Språket är enligt Vygotskij (Lindqvist, 1999) ett kollektivt underverk som ursprungligen utvecklades som en tillgänglig nödvändighet mellan människor i en kollektivt handlande gemenskap. Språket och det sociala samarbetet utvecklar handlingsformer som överförs till området för individens psykiska handlingsformer. Vi anser att förskoleklassbarnen på de olika skolorna har helt olika förutsättningar till social kontakt under måltiden och därför får vi olika varianter i utsagorna. I och med att förskoleklassbarnen på Andersskolan befinner sig närmre till de äldre barnen under maten, påstår vi att de har en större möjlighet till interaktion. På Pilotskolan hävdar vi att förskoleklass barnen inte har
någon möjlighet till att bilda några tankar och funderingar kring utrymmet för den sociala kontakten med de äldre barnen.