Tankar som väckts

I detta avsnitt vill vi lyfta fram tankar och funderingar som framkommit under arbetet med denna studie. Syftet med studien är inte att värdera huruvida Pilotskolan och Andersskolan arbetar med sin respektive F-2 verksamhet. Däremot måste vi

argumentera utifrån det vi har observerat och tagit del av från barnens utsagor.

7.1.1 Förskoleklassbarnen

Vår tolkning av studien är att barnen på Pilotskolan och Andersskolan har olika möjligheter till social kontakt mellan åldersgrupperna. Detta genomsyras i hela studien då antalet tillfällen när förskoleklassbarnen är tillsammans med de äldre barnen visar vara en återkommande faktor som skiljer de båda skolor åt. Genom observationerna och barnens utsagor visar det sig att förskoleklassbarnen på Pilotskolan har färre tillfällen under skoldagen till möten med de äldre barnen i F-2 klassen, än vad förskoleklassbarnen på Andersskolan har. Som tidigare nämnts är det tillfällen som rast, måltid, lektion och tiden på ”fritids” som skiljer de båda skolorna åt.

Något som vi vill lyfta är att förskoleklassbarnen på Pilotskolan sammanlagt har en halvtimmes rast tillsammans med de äldre barnen. Noterbart är även att rasterna börjar vid olika tidpunkter, vilket innebär att när förskoleklassbarnens rast börjar har redan 1-2 klassens rast pågått en tid. Detta kan enligt oss skapa svårigheter för förskoleklassbarnen att komma in i en redan pågående lek. Vid de tillfällen som förskoleklassbarnen på Pilotskolan leker tillsammans med de äldre barnen, förekommer det oftast regellekar, som tidigare nämnts i resultatdelen. Anledningen till att förskoleklassbarnen oftast leker regellekar tillsammans med de äldre barnen kan enligt oss vara att det är enklare att ”vandra ut och in” i en lek med förutbestämda regler och ramar än jämförelsevis med någon form av rollek. Vår avsikt är inte att ta reda på vilken av de båda lekarna (regellek och rollek) som är den mest optimala, däremot påstår vi att barnen ska ha möjlighet till de

båda varianterna av lek. Vi kan koppla samman detta påstående med Vygotskijs (1995) sociokulturella teorier gällande samlärandet mellan de olika åldersgrupperna, men även Läroplanens (Skolverkets, 1994) sociala mål om normer och värden. Där ska barnen ges utrymme till att aktivt komma till uttryck i praktisk vardaglig handling rörande vårt samhälles gemensamma värderingar. En plats för detta är bland annat leken och då främst rolleken där barnen själva har möjligheten att formera sina egna regler och ramar. Enligt Jerlang med flera (2003) betyder rolleken särskilt mycket för att barnet ska kunna bearbeta sin verklighet och kompensera för problem. I rolleken leker barnet med andra barn, och leken får därmed betydelse för barnets självförståelse och för dess sociala utveckling.

På Andersskolan lämnas ett större utrymme för förskoleklassbarnen att göra saker tillsammans med de äldre barnen. Detta på grund av att de har två rasttillfällen under skoldagen gemensamt, på sammanlagt 55 minuter. Förskoleklassen har även lektioner tillsammans med de äldre barnen då de arbetar med klassens tema.

Förskoleklassbarnen på de båda skolorna talar olika om tiden tillsammans med de äldre barnen. På Anderskolan talar förskoleklassbarnen varmt om tillfällena tillsammans med de äldre barnen, medan förskoleklassbarnen på Pilotskolan har svårigheter med detta, då de sällan eller inte alls leker med de äldre barnen. Sju av tio förskoleklassbarn på Pilotskolan berättar att de leker hellre med sina jämnåriga kamrater. Vi kopplar samman detta med den tidigare nämnda grupptillhörigheten i resultatkapitlet, som även den kan baseras på antalet tillfällen som förskoleklassbarnen har tillsammans med de äldre barnen.

Följande citat visar tydliga skillnader i barnens utsagor mellan de båda skolorna när vi ställer frågan vem förskoleklassbarnen helst leker med, de jämnåriga eller de äldre barnen. Hade förskoleklassbarnen på Pilotskolan haft fler tillfällen till social interaktion med de äldre barnen hävdar vi att deras utsagor hade sett annorlunda ut, det vill säga utsagor som hade liknat dem som framkommit hos förskoleklassbarnen på Andersskolan.

Leka med barnen i min klass, de är lite kuligare. (Pojke, 6år, ej int.)

Min klass. Jag känner dem bättre. (Pojke, 6år, ej int.)

De äldre. För att jo för att dom kan mycket mer och de göra mycket mer med oss och hittar på många lekar som vi inte har gjort. (Flicka, 6år, int.)

De äldre. För att dom vet litet mer om lekar och sånt. (Flicka, 6år, int.)

7.1.2 Barnen i årskurs två

Gällande utsagorna från barnen i årskurs två vill vi lyfta fram då de berättar om sin egen tid i förskoleklassen, deras syn på att vara ledare över förskoleklassbarnen och slutligen lärande situationen tillsammans med förskoleklassbarnen.

Barnen i årskurs två berättar i sina utsagor att det är både roligt och viktigt att vara ledare över förskoleklassbarnen. I och med att barnen på Andersskolan har fler lektionstillfällen tillsammans med förskoleklassbarnen såsom tematiskt arbetssätt i hela F-2 klassen, får barnen i årskurs två en mer uttalad roll att vara ledare. Barnen i årskurs två på Pilotskolan har en mer informell ledarroll som gäller vid vardagliga tillfällen såsom på rasterna och på ”fritids”. Tillfällen till att vara ledare över förskoleklassbarnen varierar därför stort då barnen på Pilotskolan sällan träffas i hela F-2 klassen. Att detta utrymme ges till barnen i årskurs två, anser vi vara bra. Detta hävdar vi vara ett bra tillfälle, både under raster och tiden på ”fritids” samt under lektion, för samlärande och för att barnen sinsemellan ska kunna lösa problem. En flicka på Pilotskolan uttrycker sig så här i sina utsagor.

Vi brukar hjälpa varandra. Lisa, jag har hjälpt henne en gång när de trodde att hon hade råkat slå någon och då blev dom osams och då hjälpte jag henne att bli kompis med dem igen. (Flicka, 8år, ej int.)

När barnen i årskurs två i sina utsagor berättar om sin egen tid i förskoleklassen kan vi göra följande reflektioner; Förskoleklassen är en tid där det ges ett stort utrymme för lek och då specifikt fri lek. Flera av momenten under dagen innehåller någon form av lek.

Tiden i förskoleklassen nämns även av några barn som en bra övergångsperiod mellan förskola och skola. Barnen i årskurs två får även möjlighet att berätta om vad de brukade leka tillsammans med de äldre barnen när de själva gick i förskoleklassen. Då kan vi se klara skillnader mellan de två skolorna, då endast tre barn från Pilotskolan lekte tillsammans med de äldre barnen medan samtliga barn förutom ett på Andersskolan berättade att de lekte med de äldre. Majoriteten av barnen på Andersskolan kunde även berätta vad de bruka göra. Alltså styrks även bilden här att barnen i årskurs två leker förskoleklassbarnen olika frekvent med de äldre barnen på de olika skolorna.

Vi konstaterar att denna studie visar att förskoleklassbarnen på Pilotskolan och Andersskolan umgås olika mycket tillsammans med de äldre barnen i den F-2 klassen de går i. I och med att de berörda barnen inte har någon kännedom om hur en verksamhet som inte påminner om deras egen kan se ut, hävdar vi heller inte att de ”bromsas” i sin utveckling oavsett om de går i en integrerad eller en icke-integrerad verksamhet. Vi ser alltså skillnader i organisationen som en bidragande orsak till olikheterna de båda förskoleklasserna sinsemellan. En annan orsak som vi även upplever är personalens personliga åsikter om organisationsfrågor som skiljer de båda förskoleklasserna åt. Förskoleklassbarnen kan därför ha olika känslor rörande sin grupptillhörighet till F-2 klassen beroende på hur mycket skolan arbetar integrerat.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Skolverket, 1994) kan vi heller inte se direktiv som visar att förskoleklassbarnen ska vara tillsammans med de äldre barnen ett visst antal timmar. Däremot står det att barnen ska ges utrymme till att aktivt komma till uttryck i praktisk vardaglig handling rörande vårt samhälles gemensamma värderingar. Här påstår vi att en F-2 klass är en bra plats att beakta dessa mål genom att utnyttja alla resurser som en F-2 klass har att erbjuda, nämligen variationen av åldrarna. Åldersintegrerad verksamhet gynnar även Skolverkets anvisningar om att varje barn är unikt och har olika behov och förutsättningar. Barn lär av varandra och det är då den prosociala utvecklingen (Hwang och Nilsson, 2000) kan tränas specifikt, det rör sig främst om raster och tiden på ”fritids”. Gällande lektionerna tillsammans med varandra kan vi ta hjälp av Lev Vygotskijs (1995) teorier om det sociokulturella lärandet och John

Deweys (1990) teorier om det upplevelse baserade lärandet som talar för en interaktion mellan de olika åldrarna i en F-2 klass. Vi menar därför att samlärandet bör tas i beaktning i hela F-2 verksamheten, då vi menar att det är en grundbult till den fortsatta skolgången. Av att döma utifrån två av barnen i årskurs tvås utsagor på de båda skolorna är det viktigt att finna en balans och inte ha för många lektioner tillsammans med förskoleklassbarnen heller.

Alltså det är roligt att ha med dom på lektioner liksom men om man har med dom på varje lektion kommer det nog bli tråkigt till sist. (Flicka, 8år, ej int.)

Om det är svenska och matte så ja ibland och ibland inte. (Flicka, 8år, int.)

7.1.3 Summering

Avslutningsvis drar vi slutsatsen att integrerad F-2 verksamhet skapar goda förutsättningar till den fortsatta skolgången. Att arbeta integrerat stämmer även överens med styrdokument och läroplanen, som talar om att förskoleklassen skall fungera som en förberedande plats för barnets fortsatta tid i skolan. Förskoleklassbarnen på Pilotskolan berättar i sina utsagor om tillfällena tillsammans med sina faddrar som en rolig tid. Faddrarna som går i årskurs ett kommer då in till förskoleklassen och leker, pysslar och ritar tillsammans med förskoleklassbarnen vid ett tillfälle i veckan. Utifrån våra observationer och intervjuer hävdar vi att Pilotskolan har en god möjlighet till att utveckla den sociala interaktionen ytterligare mellan de olika åldrarna vid detta tillfälle. Efter att ha utfört vår studie på de båda skolorna menar vi att förskoleklassbarnen gärna vill göra saker tillsammans med de äldre barnen. Vi uppfattar dock tydligare tecken på att förskoleklassbarnen från Andersskolan vill detta mer än vad förskoleklassbarnen på Pilotskolan vill. Detta menar vi, som tidigare nämnts, handlar om att förskoleklassbarnen på de olika skolorna spenderar olika mycket tid tillsammans mellan de olika åldrarna vilket leder till att de upplever olika grupptillhörigheter.