5 Genomförande
6.3 Utsagor från barnen i årskurs två
En positiv bild av sin skolgång
Barnen i årskurs två på de båda skolorna berättar i sina utsagor att deras tid i skolan är bra. Däremot förekommer det variationer till varför de tycker som de gör, beroende på vilken skola de går i och vilket kön barnen tillhör. Flickorna på Pilotskolan och Andersskolan menar att det är roligt att få lära sig att läsa, skriva och räkna, men även tiden då det är rast värdesätts. Det är även tre pojkar från de båda skolorna som hänvisar till de teoretiska kunskaperna såsom, läsa, skriva och räkna. De övriga pojkarna från de båda skolorna finner sin skolgång rolig för att det finns raster där det ges utrymme till att leka och träffa sina vänner, samt att man får prova på saker som man inte gör hemma. Vi får uppfattningen av att de intervjuade barnen i årskurs två, på de båda skolorna, har en positiv bild av sin skolgång men att anledningen till vad som ses som positivt varierar.
Jämförelse mellan Pilotskolan och Andersskolan, gällande lek med förskoleklassbarnen
Vi frågade barnen i årskurs två om de brukade leka tillsammans med de äldre barnen. I tabellen nedan kan man se om barnen i årskurs två leker med förskoleklassbarnen på rasterna och på ”fritids”. Tabell 6.3.a. Lekfrekvens med yngre barn
Ja Ibland Nej Flicka, ej int. X Flicka, ej int. X Flicka, ej int. X Flicka, ej int. X Flicka, ej int. X Flicka, ej int. X Flicka, ej int. X Pojke, ej int. X Pojke, ej int. X Pojke, ej int. X Pojke, ej int. X Pojke, ej int. X
Flicka, int. X Flicka, int. X Flicka, int. X Pojke, int. X Pojke, int. X Pojke, int. X Pojke, int. X Pojke, int. X Pojke, int. X
Tabellen visar en tydlig skillnad huruvida barnen i årskurs två på de två skolorna leker eller inte leker tillsammans med förskoleklassbarnen. På Pilotskolan är det ingen av de tillfrågade som berättar att de leker frekvent tillsammans med förskoleklassbarnen på rasterna och på ”fritids”, däremot är det flera barn som säger att de gör det ibland. Barnen i årskurs två på Andersskolan kan däremot tydligt berätta att de leker tillsammans med förskoleklassbarnen på rasten. Vi finner det intressant att bara pojkarna svarar att de leker tillsammans med de äldre barnen.
Summering
Genom observationerna har vi sett att rasterna då förskoleklassbarnen och de äldre barnen är tillsammans varierar betydligt mellan de två skolorna. Pilotskolans förskoleklassbarn och 1-2 klassen har endast en halvtimmes rast tillsammans, medan barnen på Andersskolan både har en förmiddagsrast samt en lunchrast tillsammans. Dessa två raster är tillsammans ca 55 minuter. Tidsramen för rasterna då förskoleklassbarnen och 1-2 klassen är tillsammans skiljer därför de båda skolorna åt betydligt. Vi hävdar därmed att utrymmen för den sociala interaktionen är betydligt mindre på Pilotskolan än på Andersskolan. Även här kan vi koppla samman Vygotskijs (1995) sociokulturella teorier gällande samlärande mellan olika åldersgrupper.
Tillfällen tillsammans med förskoleklassbarnen
Genom observationerna och barnens utsagor på de båda skolorna tolkar vi att barnen i årskurs två sällan har lektion tillsammans med förskoleklassbarnen. På Pilotskolan har inte barnen i årskurs två lektioner tillsammans med förskoleklassbarnen, med undantag för ett musiktillfälle i veckan. Därför hävdar vi utifrån utsagorna att barnen på Pilotskolan gärna skulle vilja ha mer lektioner tillsammans med förskoleklassbarnen. Hälften av barnen på Andersskolan skulle även de vilja ha mer lektioner tillsammans med förskolebarnen. En flicka från vardera skola poängterar dock vikten av att inte ha för många lektioner tillsammans med förskoleklassbarnen.
Alltså det är roligt att ha med dom på lektioner liksom men om man har med dom på varje lektion kommer det nog bli tråkigt till sist. (Flicka, 8år, ej int.)
Om det är svenska och matte så ja ibland och ibland inte. (Flicka, 8år, int.)
På Andersskolan berättar barnen i årskurs två att de lektioner de har tillsammans med förskoleklassbarnen antingen är någon samling, musik eller tema. Nämnvärt är att endast ett barn berättar om temat som en lektion. Därför påstår vi utifrån barnens utsagor på Andersskolan, att de tillfällen barnen i årskurs två har tillsammans med förskoleklassbarnen inte uppfattas som lektion. Vi syftar främst då på det temat som hela F-2 klassen har gemensamt en dag i veckan.
Summering
Genom de två nämnda citaten ovan, menar vi att barnen i årskurs klarar av att göra avvägningen att inte ha för många lektioner tillsammans med förskoleklassbarnen. Men att de gärna skulle vilja ha några fler lektionstillfällen, än vad de har nu. Som tidigare nämnts gällande de metakognitiva förmågorna (Evenshaug och Hallen, 2001) påstår vi att även här förekommer en viss outvecklad förmåga bland barnen i årskurs två. Eftersom barnen i årskurs två på Andersskolan inte talar om temat som en lektion eller lärande situation finns en möjlighet till att de inte har förmågan att uttrycka sig. Nämligen att de har kännedomen att temat är en lektion, men de tror inte att vi (vuxna och pedagoger) känner till att de vet det.
Att vara ledare
I de båda klasserna på Pilotskolan och Andersskolan ges det utrymme för barnen i årskurs att vara ledare för förskoleklassbarnen. Det sker dock i större utsträckning på Andersskolan där barnen har en mer formell och uttalad roll att vara ledare. Detta gäller främst då hela F-2 klassen har tema tillsammans på Andersskolan. Där delas klassen upp till ett så jämt antal som möjligt mellan förskoleklassbarn, ettor och tvåor. I dessa grupper blir barnen i årskurs två uttalade ledare för förskoleklassbarnen. På Pilotskolan har däremot barnen i årskurs två en mer informell ledarroll då de hjälper barnen i mer vardagliga situationer såsom på raster eller på ”fritids”. Utifrån barnens utsagor i årskurs två på de båda skolorna, menar vi att de gärna är ledare för förskoleklassbarnen. Barnen uttrycker att det är roligt att vara ledare för de yngre barnen, somliga av barnen i årskurs två uttrycker även att de har ett ansvar att ta hand om förskoleklassbarnen så att deras tid i skolans ska fungera.
Det är bra att man får ta så där litet ansvar och lära dom saker. (Pojke, 8år, ej int.)
Alltså, jag brukar hjälpa dom om det är något dom undrar. Dom brukar ställa sådana frågor som hur man stavar och så. Ja, rätt så kul. Faktiskt (Flicka, 8år, ej int.)
Ja, är gruppledare. Hjälpte Nicklas ganska mycket. Han va rätt ny då (Pojke, 8år, int.)
Ja vi delade upp oss i grupper och vi var två ledare. Ja det var bra, kul (Flicka, 8år, int.)
Summering
Om man lyckas skapa en miljö med ledarroller hos de äldre barnen till de yngre barnen, anser vi att det sker en utveckling hos både de äldre samt de yngre barnen. Färdigheter och sysselsättning måste enligt Dewey (1995) utgöra basen i lärandet, det vill säga att barnen förvärvar kunskapen som hon måste åstadkomma för att klara vissa mål. Därmed framhäver han det sociala i fasen till inhämtandet av kunskap och vikten av att barnen hjälper varandra med uppgifter och problemlösning. Annars finns det en risk att tillägnandet av social kompetens går förlorat. Dewey (1990) betonar även, betydelsen av att hjälpa varandra. Det stärker både den som hjälper och den som blir hjälpt. Denna form av samverkan främjar barnens initiativförmåga, utbyte av funderingar och tankar samt att
barnen får aktivt undersöka sig fram till en förklaring, även om det leder till framgång eller till ett misslyckande (A, a). Deweys teorier kan vi även styrka genom ett citat från en pojke i årskurs två.
Ja, att vi hjälper dem? Det är bra. De lär sig och så, det är grupparbete kan man säga (Pojke, 8år, ej int.)
Förskoleklassen, en tid till att upptäcka skolans värld
Samtliga barn i årskurs två erfar sin egen tid i förskoleklassen som en rolig period. Många av barnen skiner även upp när frågan ställs. Den fria leken och det stora utrymmet för olika varianter av lek under skoldagen, visade sig vara en återkommande anledningen till varför barnen tyckte att deras tid i förskoleklassen var bra.
Fri lek, det behövs att man får leka mer (Flicka, 8år, ej int.)
För man fick leka mycket mer. Det får vi inte nu (Pojke, 8år, int.)
Tiden i förskoleklassen nämns även av några barn som en bra övergångsperiod mellan förskolan och skolan.
När man är så liten behöver man ju inte börja lära sig direkt. Man kan ta det litet lätt i förskolan och när man börjar i ettan kan man jobba på litet mer. (Pojke, 8år, ej int.)
Det är skönt att man inte får ha så mycket lektioner. (Pojke, 8år, ej int.)
Ja man får lära sig bokstäver, alfabetet och så, så man kan litet när man börjar och så. (Flicka, 8år, ej int.)
Och så var det kul när man hade alfabetet då fick man måla saker som hade den bokstaven man var på och så fick man måla det. (Pojke, 8år, ej int.)
Summering
Barnen på de båda skolorna berättar att tillfällena tillsammans med de äldre barnen ofta var av social art, med det menar vi att de ofta var med i diskussioner. Med dessa interaktioner tillsammans med de äldre barnen, fanns det utrymme för förskoleklassbarnen att förutom lära sig hur strukturen och ramarna kring skolans värld,
utan även vilka beteende och agerande som hör hemma innanför skolans värld. Hwang och Nilsson (2000) beskriver den prosociala utvecklingen som ett självmant handlande för att vägleda andra i vardagen. Det innefattar att ta hänsyn till, visa omsorg om, ta ansvar för och hjälpa andra. Dessa agerande måste ske av egen vilja hos barnen och inte bara för att en vuxen är närvarande. Denna förmåga utvecklas genom lek och samspel med andra. Nedan följer citat från barnen på de båda skolorna om vad de brukade göra med de äldre barnen under deras egen tid i förskoleklassen.
Vi brukar mer prata och så. Ibland var det så att man var vid dammen. Ibland gjorde man sådant man inte fick, ja tittade mest på när de kastade pinnar i dammen och sånt (Pojke, 8år, ej int.)
Vi lekte gissningsleken, gungade och hoppade rep, dunken och så (Flicka, 8år, ej int.)
Vi pratade lite och så som stora killar brukar göra (Pojke, 8år, int.)