Barns inflytande och delaktighet möjliggörs genom digital teknik

Det här avsnittet handlar om hur barnen får möjlighet att påverka dansundervisningen samt hur barnen blir delaktiga i dansen med hjälp av den digitala tekniken.

Pedagogerna berättade under intervjuerna att barnen kunde delta i dansundervisningen på olika sätt och inte bara genom att röra sig till musiken. Om ett barn valde att stå och titta på medan de andra dansade var det tillåtet och det sågs som att barnet deltog. Barnen fick även komma och gå som de ville i rummet när dansundervisningen pågick.

Men när det funkar som bäst liksom då har vi musiken igång här och då kan barnen själva röra sig här in och ut och ibland är vi här mer och leder och ibland är det bara helt fritt, det är både och. Så det är inte hugget i sten, rummet är öppet. Pedagog (1)

Vidare poängterade pedagog (1) att dansundervisningen inte alltid var organiserad av personalen, utan att barnen även hade möjlighet att vara själva i dansrummet och dansa. Det var möjligt eftersom att en pedagog kan starta musik genom att använda Ipad och högtalare,

31 och sedan lämna rummet medan musiken fortsätter att spela. I den fria dansen som utövades fanns det ingen rätt eller fel rörelse utan dansen sågs som en fysisk aktivitet där fria rörelser utövades. Utifrån det inspelade materialet var det tydligt att inget barn tvingades till att vara med i dansen, utan deltagandet skedde på barnens villkor.

En pedagog befinner sig i dansrummet tillsammans med sex barn. På väggen

projiceras ett dansklipp som är The Great Surrender av Virpi Pahkinen. I dansklippet syns först ett stort svart tyg som rör sig i svepande rörelser till musiken. Musiken är lugn fast ändå kraftfull, tygerna rör sig ett tag innan dansaren visar sig. Pedagogen och barnen efterliknar dansen genom att också använda sig av två svarta tyger. Pedagogen och två av barnen är under det ena tyget och under det andra tyget befinner sig två andra barn. Två barn är inte under något av tygen. Ett av barnen står nära den vägg där dansen projiceras och tittar koncentrerat på dansen. Det andra barnet cirkulerar med en korg i handen runt dem som är under tygerna samtidigt som barnet tittar på projiceringen. Efter en stund sätter sig barnet intill ett av tygerna och kryper in under.

Detta visar på att den digitala tekniken ger barnen förutsättningar till att vara delaktiga i dansundervisningen på sina egna villkor. Bland annat genom att de två barnen som inte var under något av tygerna istället deltog genom att titta på dansen som projicerades.

Pedagog (3) tog upp att pedagogerna väljer ut vilken musik som ska spelas i dansrummet men att barnen själva får ha inflytande över vilken låt som ska spelas. Vidare förklarade pedagog (1) att när ett barn har valt en låt hade de som regel att alltid lyssna klart på hela låten. Genom att lyssna klart på den låt som ett barn har valt kan det tolkas som att barnet känner sig säker och trygg i att barnets val blir hört av andra. Detta skulle även kunna leda till att stärka barnets känsla av att ha inflytande över dansundervisningen. Pedagog (1) belyste ännu ett exempel på när barnen hade möjlighet att påverka dansen. Pedagogerna

uppmärksammade barnens rörelser och därefter namngav barnen sina egna rörelser.

Då brukar vi försöka dokumentera, detta är min rörelse liksom, om barnen har sin egen, en del barn har satt namn på sin rörelse. Då tar vi fram bilder för att vi ska komma ihåg, det är svårt att komma ihåg annars, då har man detta som stöd här inne [i dansrummet]. Barnen använder ju det här [bilderna], de kan gå och berätta nu gör vi barnets rörelse, och detta kan vi då enkelt sätta ihop till en koreografi, då blir det ju våran dans. Pedagog (1)

32 Pedagog (2) tydliggjorde ett exempel på hur barnen har fått inflytande över och blivit

delaktiga i dansundervisningen genom valet att använda dansen Echad. Pedagogen (2) berättade hur hen skulle introducera ett annat dansklipp för barnen. Barnen visade inget intresse för den dansen men såg ett annat klipp som intresserade dem mer. Det klippet var Echad, som har genomsyrat verksamheten under flera år.

En dans som våra barn älskar som kallas stolsdansen, det är en dans där de har stolar och så dansar de dramatisk och trillar av stolarna och tar av sig kläderna och så (lite skratt). Barnen är helt fascinerande så då lyfter vi in stolarna här då och gör liksom sin egen stolsdans. Helt fantastiskt (lite skratt). Pedagog (2)

Resonemanget kan tolkas som att pedagogen är lyhörd för barnens åsikter och följer barnens intresse. Den digitala upplevelsen som barnen får genom att dansen projiceras kan ha lett till ett stort intresse. Högtalaren är av betydelse i detta fall för att förstärka ljud, rytm, bas och helhetsupplevelsen.

Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt i resultatet som har presenterats ovan är det gemensamma lärandet av stor betydelse för människans utveckling. Genom att barnen inte tvingas till att delta i dansundervisningen då deltagandet sker på barnens villkor samt att deltagandet kan se ut på olika sätt kan det resultera i att barnen känner att de har inflytande över sitt deltagande i dansundervisningen. Tack vare att pedagogerna gör

dansundervisningen spännande med hjälp av den digitala tekniken kan det leda till att skapa ett intresse och väcka en nyfikenhet hos barnen. Med hjälp av att det skapas ett intresse hos barnen som gör att de vill vara delaktiga i dansundervisningen blir den till en kollektiv aktivitet där samlärande uppstår. De digitala verktygen har underlättat för pedagogerna till exempel genom att fotografera barnens egna rörelser för att sedan skriva ut fotografierna och sätta upp på väggen i dansrummet. Fotografierna kan förklaras som ett kulturellt redskap, för att tydliggöra barnens egna rörelser. Barnen får inflytande i dansen genom att de får

koordinera en egen rörelse, vilket även kan förstås som ett lärande i dans. Eftersom rörelsen dokumenteras och synliggörs med hjälp av digitala verktyg kan barn och pedagoger ta del av varandras rörelser och därmed känna sig delaktiga i dansen, samlärande.

33