Möjligheter och utmaningar med digital teknik

Det här avsnittet handlar om vilka möjligheter och utmaningar till lärande som användningen av den digitala tekniken i dansundervisningen bidrar med.

Under intervjun lyfte pedagog (2) fram att de upplevde att dansen har ökat barnens

kroppskontroll, samspel, relationsskapande och är integritetsstärkande. Dansen har även lett till färre konflikter mellan barnen samt att de blivit bättre på turtagning. Även pedagog (3) upplevde att dansen har bidragit till att barnens sociala förmåga har utvecklats, vilket visar sig genom att de tar mer hänsyn till varandra.

Att dansen i sig har bidragit till att de [barnen] får en mer ökad, jamen vad ska man säga, känsla eller empati. Att det finns andra människor runtom en, att man inte bara kör på eller springer runt utan att man blir mer medveten om att det finns andra människor runtom en. Pedagog (3)

Pedagog (1) poängterade att projektorn användes för att projicera på olika sätt, på väggen, på golvet och i taket, för att barnen skulle få utforska och få en sinnlig upplevelse. Exempelvis berättade pedagog (1) hur de projicerade ett hav på golvet så att barnen fick möjlighet att “simma” med fiskarna. För att förstärka upplevelserna i dansrummet användes digital teknik i form av en högtalare för att förbättra ljudet, projektor för att projicera samt Ipad för att få musik och bild. Dessutom förtydligade pedagog (3) projektorns betydelse i dansrummet.

Vi har återgett barnens egna danser tillbaka till dem så de kan dansa tillsammans med sig själva eller vad man ska säga på väggen… de tycker att det är kul att se sig själva sen i stort format på väggen och sådär. Pedagog (3)

Användningen av digital teknik gör det dessutom möjligt för pedagogerna att låta musiken spela i dansrummet även när de själva inte befinner sig där eller har dansundervisning. Det går att göra tack vare den välutvecklade digitala tekniken samt den utrustning som

pedagogerna har tillgång till.

Pedagogerna upplevde att det är lättare att närma sig dansen genom att använda den digitala tekniken. Under observationstillfället bekräftades det att pedagogens användning av digital teknik ledde till ett danstillfälle där barnen var engagerade.

38 På en av väggarna i dansrummet projiceras breakdance. Pedagogen som befinner sig i dansrummet tillsammans med fem barn uppmärksammar och bekräftar de olika rörelserna som händer både i det som projiceras och som görs av barnen. Pedagogen säger: “Nu är du med på dansgolvet där, i skuggan, titta hur dina rörelser ser ut”.

Breakdance projiceras och barnen ser sina egna skuggor

Ytterligare uppmärksammade pedagog (1) musikens betydelse där högtalaren spelade en stor roll för barnens dansupplevelse. Högtalaren är ett exempel på hur användningen av ett digitalt verktyg förbättrar möjligheten till dansundervisning.

När små barn dansar ser man i deras kroppar hur det rör sig och hur det rycker i kroppen. Så fort musiken sätts igång börjar nästan alla barn röra på sig på ett eller annat sätt. Pedagog (1)

Vid observationstillfället kan det förstås som att ett av barnen hämtade inspiration från den dans som projicerades. Dansarna i filmklippet hade skor på sig och barnet lämnade

dansrummet och hämtade sina egna inneskor som hen ville ha som dansskor. Barnet verkar göra någon sorts koppling mellan det som projiceras samtidigt som de rör på sig.

39 Pedagogen och fem barn dansar breakdance som projiceras i dansrummet. Ett barn går ut ur rummet och hämtar sina inneskor. Barnet sätter sig på golvet i dansrummet och försöker få i fötterna i skorna.

Ytterligare ett tillfälle där barnen verkar göra en koppling mellan användandet av den digitala tekniken och rörelser med kroppen var i det inspelade materialet där The Great Surrender av Virpi Pahkinen projicerades.

Ett barn står intill väggen där som dansen projiceras på. Barnet tittar upp mot

projektorn och tittar sedan på väggen där dansen projiceras och återupprepar detta ett antal gånger.

Barnet visar en medvetenhet om vart projektionen kommer ifrån då hen visar en förståelse för vart ljuset från projektorn kommer ifrån eftersom hen följer ljuset med blicken. Vidare i det inspelade materialet tydliggörs det vad den digitala tekniken ger för möjligheter i

dansundervisningen. Genom att barnen får ta del av dansrörelserna både digitalt och i

verkligheten med hjälp av pedagogen kommer barnen nära dansen på ett helt annat sätt. Med hjälp av att se dans både digitalt och i verkligheten kan det inspirera barnen till att göra egna rörelser.

I dansen som projiceras syns till en början bara svarta tygstycken som rör sig. När Virpi blir synlig är pedagogen tydlig med att härma dansarens rörelser samtidigt som hen uppmärksammar barnen på rörelserna. Barnen kollar på väggen där dansen projiceras och ser Virpi göra rörelserna samtidigt som de ser pedagogen som härmar rörelserna.

Pedagogerna visade på hur dansundervisningen vidareutvecklades till en annan typ av estetisk aktivitet genom att kombinera Virpis dans, digital teknik och målning. Under ett observationstillfälle hade pedagogerna ställt ett bord mitt i dansrummet som var täckt med papper. Barnen hade tillgång till kolkritor att måla med samtidigt som dansen projicerades på väggen framför dem.

40 Både pedagog (1) och (3) klargjorde rummets betydelse för dansundervisningen då de

tidigare inte haft ett bestämt dansrum och då upplevde att dansundervisningen inte fungerade.

Vi bestämde det sen när vi bytte avdelning, att vi ska skapa ett rum, att dansen får en plats precis som vi gör med allt annat här. Vi tänker att man ska få bygg och konstruktion, skapandet, lugn och ro, alla dom delarna ska finnas här men då ville vi att det här är dansrummet. Sen kan man såklart dansa vart man vill och hur som helst. Det blir ändå en annan sak här inne. Pedagog (1)

Dansrummet kan på så sätt underlätta pedagogernas användning av den digitala tekniken. Detta för att pedagogerna är bekanta med de digitala verktygen som finns i rummet och där finns även den rätta utrustningen. Då rummet även är en del av verksamheten som barnen alltid har tillgång till gör det att barnen är bekanta med rummet och vet vad det är avsatt för. Pedagog (1) och (2) lyfte fram i både intervjun och under observationen, svårigheterna när tekniken inte fungerade. Det kan handla om att det är glapp i en sladd mellan Ipaden och projektorn eller att det inte går att få ljud från Ipaden till högtalaren. En av pedagogerna uttryckte att det är utmaning att få tekniken att fungera, att det inte är hens starkaste sida men att en av de andra pedagogerna har god kompetens för att hantera den digitala tekniken. Dessa digitala utmaningar påverkar sinnesupplevelserna i dansundervisningen. Det här är exempel på när den digitala tekniken och människan inte samverkar i praktiken. Vidare belyste pedagogerna en utmaning med barnens vilja att vara nära den digitala tekniken som de inte har upplevt i tidigare barngrupper.

Det har ju blivit mer och mer tycker jag med barnen nu, dom är väldigt ovana att bara lyssna. Alla barn blir så fixerade vid skärmen direkt alltså, ska liksom swipa, titta och trycka och så. Pedagog (1)

Det var en jätteutmaning att oj den [Ipaden] ska stå där och ni behöver inte titta på den utan ni kan bara lyssna på den. Det har inte vi upplevt tidigare. Pedagog (2)

Pedagogernas användning av kulturella redskap i dansundervisningen har bidragit till gemensamma erfarenheter för barnen och pedagogerna vilket kan tolkas som att samlärande uppstår. Användandet av de kulturella redskapen så som högtalaren, projektorn och Ipaden gör det möjligt att genomföra dansundervisningen samt förstärker den sinnliga upplevelsen. Ett exempel på betydelsen av användningen av de kulturella redskapen i dansundervisningen är att pedagogerna kan låta musiken vara på i dansrummet när de inte är där. Vidare exempel är när ett av barnen visar en tydlig förståelse för de kulturella redskapen i

41 dansundervisningen genom att tydligt visa på vart projektionen kommer ifrån samt vart den visas. Det kulturella redskapet, projektorn, bidrar också till sinnliga upplevelser samt gör dansen spännande. Projektorn möjliggör även för barnen att se rörelserna i dansen både via projektionen och i verkligheten när pedagogerna är aktiva och speglar dansen. Genom det får barnen uppleva dans på olika sätt. Det är av stor betydelse för dansundervisningen att

använda kulturella redskap och det blir därför problematiskt när redskapen inte fungerar. Att höra musik är abstrakt men när pedagogerna projicerar dans till musiken kan det leda till en mer konkret upplevelse för barnen. Detta kan i sin tur göra så att barnen tillägnar sig nya kunskaper och gör dem till sina egna med hjälp av tidigare erfarenheter, appropriera. I detta avsnitt presenteras olika tillfällen då barnen har approprierat ny kunskap, exempelvis visar barnen på ökad kroppskontroll, empati och samspelsförmåga. Den nya kunskap som barnen har utvecklat kan också ses som att lära i dans. Förutom den digitala tekniken är dansrummet i sig, som ett kulturellt redskap av stor vikt för att dansundervisningen ska fungera.