Under teman: att lära tillsammans, miljön talar och vägledning för lärande kommer vi nu att presentera vårt material om hur barn talar om sitt lärande/kunskap
6.8 Att lära tillsammans
När vi frågade barnen hur de har lärt sig det som de berättade för oss i intervjun var det flera barn som nämnde andra personer i sitt uttryck om hur de hade lärt sig något. Flera
göra något eller att de lärt sig tillsammans med någon. När vi intervjuade Mille om hur han hade lärt sig att blommorna kommer från frön, sa han:
Elif: Hur har du lärt dig detta?
Mille: Jag har sett några gubbar med gula kläder lägga frön i jorden. De hade stora spadar som dom grävde med.
Elif: Jaha, är det för att du har sett det som du har lärt dig att blomman kommer från frön?
Mille: Ja det är så jag vet det annars hade blommorna inte växit där.
En annan flicka uttrycker att hon lärde sig tillsammans med hennes mamma. Hon säger:
Elif: Hur lärde du dig det?
Sara: Jag lärde mig med min mamma. Elif: Hur då? Berättade mamma det för dig?
Sara: Nej när vi var i affären så köpte hon såna frön som blir till blommor sen satte vi fröna i jorden på balkongen tillsammans med min mamma det är så jag vet.
Med dessa citat som exempel ser vi att barnen nämner flera personer som är inblandade i hur de uttrycker att de lärt sig. Mille uttrycker att han sett gubbar på gården som planterat frön, och att det är så han lärt sig att blommorna kommer ifrån frön, och Sara uttrycker att hon har lärt sig tillsammans med sin mamma. Den sociokulturella teorin om lärande handlar om hur individer och grupper tillägnar sig kunskaper tillsammans i det sociala samspelet (Säljö, 2000, s. 18). I ett annat exempel ifrån intervjun med Anisa uttrycker hon sitt lärande på följande vis:
Albina: Hur lärde du dig det?
Anisa: Jag lärde mig tillsammans med min syster. Albina: Hur då?
och pappa pratade om solen.” Detta är ett citat av Alex när han skulle berätta hur han hade lärt sig att solen är stor. Alex uttryckte att han lärt sig att solen är rund när han pratade med sin pappa om solen. Ett annat exempel på hur Adam uttrycker sitt lärande är:
Adam: Jag lärde mig det när jag pratade med Marcus. Albina: Hur då?
Adam: Marcus berättade det och jag frågade många frågor sen kom det in i mitt huvud och nu kan jag det.
Inom det sociokulturella perspektivet ses tänkandet som former av kommunikation som individen stött på och tagit till sig (Säljö, 2000, s. 106). Säljö (2000) menar att språket är ett redskap som barnet fått i ett socialt samspel, vilket barnet sedan tar med sig för att etablera kontakt med andra människor. Alltså använder barnen det språkliga redskapet som hjälp när de tänker (Säljö, 2000, s. 67). Språket ses som en process för att samla kunskaper och syftning (Säljö, 2000, s. 34). I vårt material kan vi se att barnen uttrycker att de lärt sig tillsammans med någon och genom att prata/kommunicera med dem. I ett sociokulturellt perspektiv är kommunikation en länk mellan tänkandet och interaktion (Säljö, 2000, s. 68). Vi tolkar därför att barnen uttrycker att de lärt sig på ett sätt som bekräftar det sociokulturella perspektivet.
6.9 Miljön talar
Det vi också såg i vårt material var att flera barn uttryckte att de kunde/visste något för att miljön såg ut på ett visst sätt. Ett exempel på en sådan beskrivning är när Monica berättar i en intervju hur hon har lärt sig att blommorna kan vara glada. Hon berättar att hon har sett några blommor som var jätteglada, och när hon motiverade sitt svar sa hon: “Jag och min lillebror var jätteglada när vi var på stranden för att vi älskar att bada och därför vet jag att blommorna också var glada eftersom solen sken på dom. Alla människorna på stranden var glada.” Ett annat exempel på en sådan beskrivning är när Arben berättar hur vattenpölar tycker att något är roligt. När vi frågade honom hur han visste att vattenpölarna kan tycka att något är roligt, svarade han: “Vattenpölarna tycker det är roligt för att...Ehm vi tycker också det är roligt. Alla barnen skrattar ju.”
I ovanstående citat kan vi se hur barnen uttrycker sitt lärande i relation till miljön, eller känslor som är inblandat i just den miljön de uttrycker. Inom det sociokulturella perspektivet ges redskap en speciell betydelse. Dessa redskap eller resurser kan vara både intellektuella och fysiska. När vi bearbetar och förstår vår omvärld använder vi dessa resurser som hjälp (Säljö, 2000, s. 19-20). Vi kan tolka att Monica som uttrycker att hon vet att blommorna kan vara glada, och Arben som uttrycker att han vet att vattenpölarna kan tycka att det är roligt, tar hjälp av miljön som redskap när de uttrycker hur de vet att någonting är så. Vi kan alltså anta att deras känslor i den specifika miljön påverkar hur de uttrycker att någonting är, och hur de vet att det är så. I en annan intervju berättar Moa om sniglarna. Hon berättade att när sniglarna går in i buskarna så sover de. När vi frågade henne hur hon visste det, svarade hon:
Elif: Hur vet du att sniglarna sover när de går in i buskarna? Moa: För att det är mörkt där inne!
Elif: Sover sniglarna när det är mörkt?
Moa: Ja sniglarna måste sova när det är mörkt för då är det natt. På natten måste alla sova.
Hundeide (2006) menar att inom det sociokulturella perspektivet ses kulturen som en process som påverkar barns utveckling (Hundeide, 2006, s. 6). Kulturen är någonting som skapats av människorna och som finns mellan människan och omvärlden. Vi bearbetar omvärlden med hjälp av intellektuella redskap och fysiska verktyg som är kulturella (Säljö, 2000, s. 30). Vi kan anta att Moas uttryck om att sniglarna sover när det är mörkt har påverkats av den kultur Moa upplevt. Det kan vara att Moa har med sig en bakgrund där hon vet att när det är mörkt så måste man sova. Moa uttrycker även att sniglarna sover just i buskarna eftersom det är mörkt där inne. Vi tolkar att Moa även förhåller sig till den miljön hon är i när hon beskriver sitt lärande. Vi menar att miljön, kulturen och känslor i ett sammanhang kan ha påverkat barnens uttryck om sitt lärande. Genom att analysera barns tal om sitt lärande menar vi att barnens uttryck bekräftar det sociokulturella perspektivet.