Efter att ha bearbetat materialet om barns tal om blommor visade det sig att fyra specifika teman var centrala. Dessa teman var: blommornas ursprung, blommornas näring, blommornas växande/liv och blommornas känslor.
Blommornas ursprung
När barnen talade om blommor berättade de vid flera tillfällen om var blommorna kommer ifrån. Många barn var medvetna om att blommorna först är små frön som sedan växer och blir till flera blommor och andra barn menade att blommorna inte bara finns där och att de måste ha ett ursprung som vi har valt att kalla det för. I intervjun med Sara sa hon: “Blommorna kan inte bara finnas där de måste komma ifrån någonstans som till exempel från fröna som ligger i jorden.”
Genom att tolka detta ser vi att Sara är säker på att blommorna kommer från något. Blommornas ursprung förknippas med frön och jord och flera barn berättade att det är så blommorna kommer till världen. Ett annat exempel är när Mille i intervjun sa: “Blomman kommer ifrån jorden såklart. Det går inte att trolla fram en blomma det är någon som har lagt fröna i jorden. Det kanske är dom dära du vet dom som brukar fixa i jorden ” och i en annan intervju uttryckte Alex: “Ja och så kommer blommorna från ehm... ja någonstans. Dom måste komma ifrån något i alla fall.”
Många barn uttryckte en självklarhet att blommorna kommer ifrån något. Ett exempel på det är när Mille i citatet ovan uttrycker att blommorna kommer ifrån jorden. Han uttrycker ordet “såklart” när han pratar om blommornas ursprung. Här tolkar vi att han är säker på att blomman har ett ursprung. Ett annat exempel är också när Sara i ovanstående citat uttrycker att blommorna inte bara kan finnas där och att de måste komma från något.
Barnens uttryck om blommornas ursprung visade alltså att barnen är säkra på att blommorna har ett ursprung. Säljö (2000) menar att språket är rikt för att skapa och kommunicera kunskap. Säljö hävdar att det är genom språket som vi har förmåga att dela med oss av erfarenheter (Säljö, 2000, s. 34-35). Vi tolkar att dessa barn resonerar kring någonting som de har erfarenheter av. Att blommorna kommer från någonting menar vi är en kunskap som barnen har. Mille som i ett av citaten nämner att det inte går att trolla fram en blomma och att det kan vara några som brukar fixa i jorden som lagt fröna där är ett exempel som visar att han sett någonting som han relaterar till blommornas ursprung. Han har alltså sett dessa människor som brukar fixa i jorden och när han kopplar det till blommornas ursprung menar vi att han uttrycker en erfarenhet som han har. När Mille uttrycker att den inte går att “trolla fram” en blomma, tolkar vi att detta är någonting han inte har sett. Han har alltså inte sett att en blomma kan trollas fram och därför kan han inte relatera detta till blommornas ursprung. Vi anser därför att det barnen uttrycker är någonting de har kunskap om. Antingen har dessa barn sett eller hört någon berätta att blommorna kommer från frön och har ett ursprung.
Blommornas näring och blommornas växande/liv
Temat blommornas näring och blommornas växande/liv är två teman som också var centrala i barns tal om blommor. Barnen uttryckte att blommorna äter mat eller att de dricker vatten. I samband med blommornas näring uttryckte barnen även blommornas växande/liv. Alltså hänger dessa två teman ihop med varandra. I en intervju med Mats sa han: “Om blommorna inte dricker vatten dör dom. Det är samma som oss vi måste dricka vatten och blommorna måste också annars kan de inte växa.” Och i en annan intervju uttryckte Saranda: “För att blomman ska växa måste de äta mat. Men deras mat är inte lik vår mat de äter sånt som finns ute som gräs kanske. ”
Barnen berättade att blommorna måste äta mat eller dricka vatten för att kunna växa. Många barn refererade “blommornas liv” till sitt eget. De uttryckte att det är likadant för oss. Vi dricker och blommorna måste också göra det. Vi äter, och det gör blommorna med. Barnen belyste alltså vikten av mat och dryck och relaterade det till blommornas
Helldén, Jonsson, Karlefors, och Vikström (2010) skriver att vi vuxna sällan väljer att använda de naturvetenskapliga definitionerna när vi ska förklara ett naturvetenskapligt fenomen för barn. De menar att vi istället ofta använder oss av metaforer. Metaforer är ord som ger en liknande beskrivning för någonting men på ett enklare sätt (Helldén et al. 2010, s. 29). Med detta som stöd tolkar vi att barnen använder sig av metaforer för att kunna uttrycka sig på ett enklare sätt. Flera barn uttryckte till exempel att gräs kunde vara blommornas mat. Barnen använde begreppet mat även ifall det i barnens citat framgick att de var medvetna om att den mat som blommorna äter inte är densamma som vår mat. Med hjälp av detta anser vi att ordet mat gjorde det lättare för barnen att uttrycka sin beskrivning eftersom det är ett ord som de är bekanta med. Barnen är alltså medvetna att blommorna måste få näring precis som vi. Men det är lättare för barnen att uttrycka ordet mat än att nämna allt som finns ute i naturen som gräs, blad och allt annat som barnen ansåg att blommorna kunde äta.
Blommornas känslor
Det som också framgick som centralt i barns tal om blommor var hur flera barn i samband med en situation där barnens egna känslor varit inblandade uttryckte att blommorna hade liknande känslor. Flera barn uttryckte att blommor kan vara glada. Ett exempel på ett sådant citat är när Angelica uttryckte att blommorna blir glada när de får mat och vatten. I intervjun sa hon: “Blommorna blir glada när de får mat för det blir jag också när jag äter makaroner men jag vet inte om blommorna kan bli ledsna jag har aldrig sett en blomma gråta.” I en annan intervju sa Monica:
En gång när det var varmt ute och det var sommar var vi i stranden men inte i Sverige jag kommer inte ihåg vad det landet heter det var jätteroligt och det fanns må-å-å-ånga blommor där och blommorna blev jätteglada när solen lyste på dom.
Med citaten ovan ser vi att dessa barn beskriver en miljö som de har varit i. Angelica uttrycker att blommorna blir glada när de får mat eftersom hon själv blir glad när hon äter makaroner. Hon refererar det till en situation där hon varit glad när hon ätit makaroner och menar att blommorna också blir glada när de äter. Monica beskriver att hon varit på
blommorna var jätteglada när solen lyste på dem. Vi tolkar att den miljön som Monica har varit i, det vill säga stranden, har varit en meningsfull situation för henne eftersom hon beskriver att hon har haft det jätteroligt. I ett sociokulturellt perspektiv ses barns utveckling och lärande som en kulturellt styrd process (Hundeide, 2006, s. 6). Vi är kulturella varelse som använder resurser som finns i omvärlden som hjälpmedel för att tänka (Säljö, 2000, s. 17). Kultur är en samling av idéer, värderingar, kunskaper och andra resurser som vi får genom vårt samspel med omvärlden (Säljö, 2000, s. 29). Med hjälp av det sociokulturella perspektivet kan vi anta att barnen använder miljön inblandad med specifika känslor som hjälpmedel för att uttrycka sina föreställningar. Det som också blir synligt genom att analysera hur barnen talar om blommornas känslor är hur barnen använder sig av antropomorfism. Antropomorfism är när barn ger växter och djur mänskliga egenskaper (Helldén et al. 2010, s. 17). Eftersom vi inte kan se om blommorna har känslor tolkar vi att de glada blommorna är en antropomorfistisk förklaring.