Den andra ambitionen med vår studie var att undersöka vilken syn på lärande/kunskap som kom till uttryck när barnen talade om sitt lärande. Efter att vi hade frågat barnen hur de tänkte kring vissa naturvetenskapliga fenomen blev nästa fråga hur de visste om det eller hur de hade lärt sig det. När vi analyserade vårt material fann vi tre teman/rubriker som vi kunde placera barnens uttryck under. Våra rubriker/teman blev: att lära tillsammans, miljön talar och vägledning för lärande. Många barn uttryckte att de hade lärt sig tillsammans med någon person som till exempel föräldrar, syskon eller pedagoger. Flera barn relaterade sitt lärande till sina känslor och den miljön de befann sig i, och många barn uttryckte även att de fått hjälp av någon person att lära sig något. Vi fann att barnens uttryck om sitt lärande bekräftade det sociokulturella perspektivet på lärandet.
Om vi går tillbaka till Pramling Samuelssons studie som hon gjorde för drygt 30 år sedan där hon undersökte hur barn talar om sitt lärande visade hennes studie att barnen uttryckte
förstår att de kan göra en färdighet/aktivitet. Det andra steget är att barnen relaterar fakta eller kunskap till inlärning, och det sista steget är att barnen kopplar sin inlärning till en process hos sig själva, det vill säga att de upptäcker att inlärning kommer genom erfarenhet som kan vara genom att göra, genom att se och genom att tänka (Pramling Samuelsson, 1986, s. 10-12). Om vi jämför vår studie med Pramling Samuelssons kan vi se både likheter och olikheter. En likhet som bland annat kan ses är att barnen i vår undersökning var medvetna om att de kunde något. Ett exempel på det är när vi till exempel frågade barnen om de kunde berätta något om solen. Flera barn uttryckte att solen är stor. Det var sällan något barn som inte sa något, eller som uttryckte att de inte vet. Därför menar vi att barnen var medvetna om att något är på ett visst sätt. När vi sedan frågade barnen hur de hade lärt sig allt det som de berättade för oss var det flera barn som antingen uttryckte att de hade gjort något tillsammans med någon annan och visste därför att något var på ett visst sätt, att de hade sett någon göra något och att de därför lärt sig det eller att de kommunicerat med någon om något, att de tagit till sig det och att de därför lärt sig det. Detta kan vi koppla till Pramling Samuelssons resultat där hon hävdar att barnen kopplar sin inlärning till en process hos sig själva, det vill säga där erfarenhet kommer genom att göra, genom att se och genom att tänka.
I Pramling Samuelssons studie visade det även sig att barnen relaterade sitt kunnande som ett resultat av att man blir äldre (Pramling Samuelsson, 1986, s. 11). Pramling Samuelsson (1991) skriver att när barnet uttrycker att de lärt sig börjar de uppfatta inlärning som en konsekvens av att man blir äldre (Pramling Samuelsson, 1991, s. 93). I vår studie var det inget barn som nämnde sitt kunnande/kunskap som ett resultat av att man blir äldre. Det är intressant att reflektera över hur vi formar våra frågor till barnen kan påverka deras svar. I vår undersökning hade våra frågor en direkt koppling till deras föreställningar om naturvetenskapliga fenomen, det vill säga hur barnen hade lärt sig det de berättade för oss. Men Pramling Samuelssons frågor om barns lärande/kunnande hade ingen direkt koppling till något speciellt. Pramling Samuelsson undersökte vad det innebär för barn att lära sig något (Pramling Samuelsson, 1986, s. 10). Att ställa frågor som “vad är att lära sig något?” eller “vad betyder lärande för dig?” anser vi ger mer utrymme för ett svar som kan innehålla flera aspekter, en variation av olika föreställningar. Men att fråga, “hur lärde du dig det?” ger sig in på en specifik inriktning där barnet begränsas att tänka kring hur de lärt sig om det som vi frågar om, alltså ett valt innehåll. Detta är en något som troligen påverkat skillnaden mellan vår studie och Pramling Samuelssons studie.
Eftersom vår studie inte bara behandlade frågan om barns uttryck om sitt lärande/kunnande och hade en koppling till de naturvetenskapliga fenomenen, anser vi att det var rimligast att använda sig av den typen av fråga.
Några år senare gjorde Pramling Samuelsson även ett annat projekt. I detta projekt studerade hon bland annat hur man kan utveckla barnens uppfattningar av inlärning genom metakognitiva samtal. Pramling Samuelsson definierar metakognitiva samtal som samtal där barnen får berätta och reflektera kring inlärning (Pramling Samuelsson, 1986, s. 4, 22). Resultaten av detta projekt visade att barnen hade utvecklat medvetenhet om vad de lär sig i förskolan och hur detta går till genom att läraren haft metakognitiva samtal med barnen (Pramling Samuelsson, 1986, s. 85). Även om vår studie inte haft som avsikt att undersöka hur man kan utveckla barnens uppfattningar av inlärning genom metakognitiva samtal, finner vi en koppling även till detta projekt. Vi har också använt oss av metakognitiva samtal med barnen. Barnen har alltså fått berätta och reflektera kring hur de lärt sig vissa saker. Vi finner att metakognitiva samtal kan användas i olika syften och är ett sätt att närma sig barns perspektiv. I ett barns perspektiv tar man hjälp av barnen för att närma sig deras tankar i form av att barnen själv får berätta (Sommer et al. 2011, s. 6), vilket vi med metakognitiva samtal anser ha gjort. Genom att låta barnen reflektera och berätta om sitt lärande, gav det oss förståelse som kan vara betydelsefull för oss i det framtida pedagogiska arbetet med barnen. Vi anser att vi med hjälp av den förståelsen vi fått kan skapa miljöer som kommer att gynna barnens lärande i framtiden. Pramling Samuelsson (1987) menar att variationen av barns sätt att tänka kan lära oss mycket om deras värld vilket är till nytta i det pedagogiska sammanhanget (Pramling Samuelsson, 1987, s. 59).
Avslutningsvis var det intressant att se och jämföra vår studie med Pramling Samuelssons studie där vi haft liknande innehåll. Det var svårt att hitta nyare forskning kring barns tal om sitt lärande, men trots att det passerat drygt 30 år sedan Pramling Samuelsson gjorde sin undersökning om barns tal om sitt lärande går det fortfarande att använda hennes studie som referens.