Barnskötare kompetens och vidareutbildning inom normkreativitet

barnskötarna gav när det gällde böcker var känsloböcker och böcker som förebygger våld. Att förebygga våld, trakasserier och mobbning är ett av syftena med ett normkreativt arbetssätt, enligt Salmson och Ivarsson. Men ett normkreativt arbetssätt förebygger mobbning genom att kritiskt reflektera över mekanismerna bakom det, kategoriseringen av människor. Det räcker inte att tycka att våld och mobbning är fel utan man måste förstå dessa bakomliggande mekanismer för att en förändring ska kunna ske (2015, s. 64–66). Utifrån respondenternas svar tolkar jag det som att de ville lära barnen att mobbning och våld är fel men de arbetade inte med dessa mekanismer bakom mobbningen. Med det sagt är detta arbetssätt fortfarande normkreativt, för att kunna arbeta normkreativt måste det finnas trygghet och gemenskap som skapas av att alla barnen får lov att känna och vara olika, samt behandla andra på ett bra sätt (Salmson & Ivarsson, 2015, s. 269–272).

Utifrån barnskötarnas svar och tidigare forskning tolkar jag det som att barnskötarna saknade kunskap om vad normkreativt arbetssätt är, men de hade omedvetet arbetat med normkreativitet till viss del. De fokuserade mycket på genus och kön i både material och inredning. Även barns känslor, arbete mot våld och barns intresse var något de starkt utgick från.

7.2.4 Barnskötare kompetens och vidareutbildning inom

normkreativitet

Som jag tidigare nämnt fick barnskötarna svara på om det visste vad begreppet normkreativitet var under intervjuerna och ingen av de barnskötarna hade tidigare hört talas om begreppet, men när de fick reflektera visade det sig att de hade arbetat normkreativt till viss del. I slutet av intervjuerna frågade jag barnskötarna om det kände att det behövs mer utbildning inom detta i förskolan. Jag tolkar det utifrån deras svar som att alla barnskötarna kände ett behov av detta.

Absolut, korta kurser och vidareutbildning behövs alltid för tips (Barnskötare 1, 2020).

Ja det skulle jag säga, är ju helt lost själv (Barnskötare 2, 2020).

Ja det är mycket man måste fundera på hur man jobbar med det, så det tror jag (Barnskötare 5, 2020).

43

Barnskötarnas svar indikerade att de ansåg att alla på förskolan/förskolor behövde vidareutbildning inom detta ämne. Jag frågade barnskötarna om de hade en pågående diskussion på förskolan om ett normkreativt arbetssätt och alla barnskötare svarade nej på den frågan.

Nej det tycker jag nog inte att det finns (Barnskötare 1, 2020). Nej det tycker jag inte (Barnskötare 4, 2020).

En av barnskötarna menade att det inte fanns någon pågående diskussion på förskolan men att hen fick åka på möten med barnskötare från andra förskolor där normkreativitet hade diskuterats. Men jag förstod det utifrån hens svar att de inte fördjupade sig inom detta utan diskuterade olika saker på dessa möten.

Nej. Lite grann, vi har alla barnskötare träffats en gång i månaden och pratat. Där pratar vi och kommer prata lite mer om sådant, träffa andra och höra deras åsikter (Barnskötare 5, 2020).

Jag frågade även barnskötarna under intervjun om de ansåg att det var någon skillnad på det normkreativa arbetssättet mellan yrkeskategorierna på förskolan, barnskötare och förskollärare. Här blev det lite delade meningar. Jag tolkade det som att tre av barnskötarna trodde att det var skillnad på grund av att utbildningarna såg annorlunda ut. Barnskötare 5 nämnde även att de inte hade utbildat sig om normer och arbetssätt på barnskötarutbildningen.

Oj jag vet faktiskt inte. Ja, förskollärare har väl mer utbildning inom det, har ni läst det? […] jag har inte haft någonting alls om normer. Kanske en fråga i ett uppdrag som ”vad tycker du om normer” men inget ingående (Barnskötare 5, 2020).

Barnskötare 2 trodde inte det fanns någon skillnad mellan yrkeskategorierna och barnskötare 1 menade på att det kunde bero på mer än bara utbildning, såsom erfarenhet och individens egna värderingar. Detta tolkar jag utifrån svaren som att barnskötare 1 menade att erfarenhet och individen var minst lika betydande som utbildning i hur man arbetade normkreativt.

Det kan väl kanske vara det, men sen beror det på om man jobbar i många år så är det inte så stor skillnad men om man kommer ut direkt så kanske det är det (Barnskötare 1, 2020).

Analys

Alla barnskötare eftersökte kompletterande utbildning i normkreativitet. För att barnskötarna ska kunna arbete med ett normkreativt perspektiv måste de, enligt Salmson och Ivarsson, samla på sig kunskap om normer, reflektera över sitt eget handlande och sedan kunna medvetet vidga dessa. Utan denna kunskap och medvetenhet om normer går det inte att komma vidare i arbetet med normkreativitet. Barnskötarna måste med medvetna handlingar, som kommer från kunskap, vidga normer (2015, s. 34–35). Salmson menar även att de måste kunna använda denna kunskap för att blicka inåt och reflektera över vilka normer man

44

omedvetet förmedlar till barnen i det pedagogiska arbetet, vilket kan vara många man som pedagog inte uppmärksammar på grund av att man inte har en kunskap om dem (2017, s. 72–74). Alla barnskötarna vittnade även om att det inte fanns någon pågående diskussion om normer eller normkreativitet på förskolorna och enligt Vinthagen och Zavalia är det en viktig del av arbetet med normkreativitet att kunna reflektera, ifrågasätta och diskutera i ett arbetslag tillsammans med kollegor. Barnskötarna bör känna en trygghet för att fråga och kritisera sina kollegor för att kunna skapa en aktiv diskussion om detta (2014, s. 75–76). Alla barnskötare jag intervjuade ville ha kompletterande utbildning och det är även min tolkning av deras svar och utifrån forskning att detta behövs för att ett aktivt arbete med normkreativitet ska kunna bedrivas på förskolorna. Barnskötarna var oense om det var någon skillnad mellan yrkeskategorierna barnskötare och förskollärare på förskolan, dock var majoriteten överens om att det var skillnad på grund av utbildning. Men de nämnde även erfarenhet och individen själv som faktorer som påverkade. Detta kan styrkas till viss del med det Johansson skriver, att individens moral är sammanvävd med sociala och kulturella sammanhang, erfarenheter och samspel (2008, s. 155 & 193). Tack vara barnskötare 5 fick vi även en inblick i en barnskötarutbildning och att den inte innehåller undervisning om normkreativitet eller djupgående om normer. Utifrån barnskötarnas svar och tidigare forskning kunde jag konkludera att alla barnskötare både vill och behöver kompletterande utbildning inom normkreativitet.

45