Fondens storlek
År 2002 betalades det in cirka 64 Mkr i batteriavgifter för de blybatterier som sattes på marknaden i Sverige och cirka 47 Mkr för nickelkadmiumbatterier och kvicksilverbatteri- er tillsammans. Dessa pengar fonderas på konto för Naturvårdsverkets räkning hos Riksgäldskontoret, ett konto för blybatterier och ett konto för nickelkadmium- och kvicksilverbatterier. Vid årsskiftet 2001/2002 var blyfondens storlek ca 262 Mkr och nickelkadmium- och kvicksilverbatterifonden ca 311 Mkr. Dessa medel behövs för att täcka framtida behov.
Storlekens syfte
När det gäller kvicksilverbatterierna så skall utvinning och slutförvaring bekostas av fonden. Det beräknas uppgå till cirka 50-100 Mkr. Det måste också finnas fonderade medel för att bekosta insamling och omhändertagande av nickelkadmiumbatterier även
72
långt efter det att de har slutat säljas. De har en livslängd som kan sträcka sig upp emot 15 år. Detsamma gäller blybatterier med en livslängd på 5-10 år.
Till vad kan avgifterna användas
Utbetalningar sker för att bekosta insamling, sortering, bortskaffande och slutligt omhändertagande, informationsinsatser och Naturvårdsverkets handläggning. Insamlingen 2002
År 2002 samlades det in drygt 33 000 ton blybatterier (tyngre än 3 kg) till en kostnad av ca 43 Mkr. Dessa har samlats in över hela landet och levererats till Boliden Bergsöe AB i Landskrona för återvinning. Den här insamlingen går inte genom kommunernas
insamlingssystem utan genom skrothandlare och åkare ute i landet.
Samma år samlades det in cirka 18 ton kvicksilverbatterier och 116 ton nickelkadmi- umbatterier (slutna). Av detta har cirka 4,6 Mkr betalats ut till kommunerna då denna insamling gått genom kommunernas insamlingssystem. Nickelkadmiumbatterier har levererats till Saft AB i Oskarshamn och kvicksilverbatterier till SAKAB i Kumla. Hanteringen av kvicksilverbatterier i Sverige
I Sverige får inte kvicksilver återvinnas och en utredning har genomförts på regeringens uppdrag för att fastställa att det skall slutförvaras i djupförvar. Under tiden har insamlade kvicksilverbatterier lagrats i avvaktan på detta beslut. Detta lager uppgick vid årsskiftet till cirka 1900 ton batterier.
De lagrade batterierna förvaras i förslutna oljefat och är belägna i två byggnader i närheten av SAKAB utanför Kumla. Byggnaderna saknar elektricitet och vatten av säkerhetsskäl och ses till regelbundet av personal från SAKAB. Oljefaten flyttas också regelbundet inom byggnaderna för att kunna synas.
För att kunna slutförvara kvicksilvret måste det först utvinnas ur batterierna. Då detta är en s k EU-upphandling kan själva utvinnings-processen hamna utanför Sverige men inom EU. Oavsett var i Europa utvinningen kan tänkas ske skall dock det utvunna kvicksilvret slutförvaras i Sverige. Upphandlingen pågår under år 2003 och avtal med entreprenör kommer att skrivas under hösten 2003.
Informationsarbetet
Naturvårdsverket planerar att genomföra, tillsammans med Batteriinsamlingen (Batterifö- reningen, RVF och Kommunförbundet) ännu en informationskampanj som startar i januari 2004. Årligen bekostas informationsinsatser för ca 10 Mkr, det inkluderar bl a kampanjer, framtagning av olika material och tryckning av broschyrer.
73
Statistik
Sålt antal kg NiCd-batterier 0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 År 1992 År 1993 År 1994 År 1995 År 1996 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 KgInsamlat antal kg NiCd-batterier
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000 År 1995 År 1996 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002
Ovan syns försålda mängder nickelkadmiumbatterier under åren 1992-2002 och
insamlade mängder av detsamma under åren 1995-2002. Dessa olika mängder är mycket svåra att jämföra då det är omöjligt att veta vilket år ett försålt nickelkadmiumbatteri skall tänkas hamna i insamlingssystemet. Dessvärre visar 2002 års siffror på en oroande
74
utveckling då försäljningen ökat något och insamlingen gått ner en hel del. Detta är något som Naturvårdsverket bevakar för att se om det är en trend eller en tillfällighet.
Insamlingsstatistik
Naturvårdsverket har för avsikt att från år 2003 ta in statistik från kommunerna över samtliga insamlade batterier, dvs även de icke miljöfarliga. Detta för att få en uppfattning om den totala mängden batterier som samlas in. Detta sker delvis redan idag, men många kommuner lämnar endast uppgift om de miljöfarliga batterierna som samlats in.
Beräkningsmetod
Enligt uppgift använder Holland en metod där man delar den insamlade mängden batterier på ett år med summan av den insamlade mängden och den mängd man hittar i plockanalyser i avfallet under samma år.
Insamlingsgrad % = Kg insamlade batterier
Kg kasserade batterier
Enligt detta sätt att räkna skulle vi i Sverige ha haft en insamling av småbatterier på ca 67% år 2001.
Genom denna beräkningsmetod slipper man problematiken med batteriernas olika livslängd. Förr eller senare kommer de ju att dyka upp antingen i soporna eller i
insamlingssystemet. Detta kan vara ett relevant sätt att räkna. Däremot kan man inte med denna metod jämföra insamlingen med försäljningen.
Batteriregler och elskrotsregler passar inte väl ihop
I en skrivelse till regeringen den 6 juni 2001 har RVF uppmärksammat att de förordning- ar som styr batteriinsamlingen och producentansvaret för elektriskt och elektroniskt skrot behöver harmonieras. Detta har även understrukits av Kommunförbundet, Svenska Elektronikförbundet, El-Kretsen AB och Batteriföreningen i den dialog som förts med Naturvårdsverket och Miljödepartementet under våren 2002.
Naturvårdsverket anser att det är viktigt att batterireglerna och el-reglerna anpassas till varandra och att problemet blir löst.
75
Litteraturlista
Dokumentation av uppföljningen av producentansvar för förpackningar avseende 2002, SMED, 2003
Elektriskt och elektroniskt avfall - studie av kunskapsnivån och informationsbehovet hos konsumenter och producenter, examensarbete av Kerstin Kiby och Robert Wedin 2003 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp, proposition 2002/03:117
Förpackningars utveckling – förändringar i en varukorg 1993 - 2000, Packforsk, 2002 Förpackningsinsamlingen – en uppföljande undersökning bland allmänheten, SIFO, 2003 Hushållens avfallssortering idag – en undersökning bland aktörer och hushåll, examens- arbete av Björn Andersson och Mats Ericsson, 2003
Miljöfördelar med återvunnet material som råvara , Återvinningsindustriernas höstrapport 2002:1 (baserad på underlag från CIT), 2002
Mitt hem är ingen sopstation, Konsumentverkets rapport 2001:II, 2001
Producentansvar för förpackningar och returpapper, RVF Rapport 02:13, 2002 Resurs i retur (SOU 2001-102)
Samla in – återvinn! Naturvårdsverkets rapport 5237, 2002