En producent skall underlätta för dem som vill lämna skrotbilar
Förordningen om producentansvar för bilar (1997:788) föreskriver att en producent skall underlätta för bilägare som vill lämna sin bil till skrotning. Producenten skall anvisa lämpliga ställen för skrotning, och för bilar som nyregistreras i vägtrafikregistret först 1998 eller senare, även ta emot bilen utan ersättning.
Till Naturvårdsverket skall producenten lämna uppgift om sina mottagningsställen. Producenten skall informera bilskrotare
Förordningen föreskriver vidare att producenten skall redovisa vilka material, komponen- ter och kemiska produkter som finns i bilarna liksom att producenten skall se till att bilskrotare får tillgång till anvisningar om demontering och dränering av de uttjänta bilarna.
Återvinningskrav
Förordningen föreskriver även att en producent som tillverkat i eller fört in bilar, som väger mindre än 3,5 ton, i Sverige skall se till att material och komponenter från bilarna återanvänds, återvinns eller tas om hand på annat miljömässigt godtagbart sätt.
Följande mål för återanvändning och återvinning skall uppnås: minst 85 % senast från och med år 2002 och
minst 95 % senast från och med år 2015 .
Andelarna skall beräknas på tjänstevikten på bil enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) och utgöra ett genomsnitt per producent och år.
51
Regeringen har den 8 maj 2003 beslutat om en ändring i förordningen vilken träder ikraft den 1 juli 2003. Ändringen innebär bland annat att andelarna framöver skall beräknas på tjänstevikten exklusive förarvikten.
Informationskrav
En producent skall se till att bilskrotare får tillgång till information om vilka material, komponenter och kemiska produkter som finns i bilar liksom att de på skäliga villkor får tillgång till anvisningar om demontering och dränering, så att återanvändning och återvinning underlättas.
Producenten är även skyldig lämna de uppgifter Naturvårdsverket kan behöva för att kontrollera att återvinnings- och återanvändningsnivåerna uppnås.
Producenternas resultat
Återvinningen knappt 85 % för bilar
BIL Producentansvar Sverige AB (BPS) samordnar rapporteringen från 26 stycken generalagenter vilka tillsammans marknadsför alla bilmärken som säljs på den svenska marknaden med undantag för Lada. Utöver BPS medlemsföretag sätter även ett antal privatimportörer såväl nya som begagnade bilar på den svenska marknaden. Naturvårds- verket har inte fått in några uppgifter från dessa.
BPS har rapporterat för åren 1999-2002. BPS har ett informellt samarbete med ett nätverk av bilskrotare, för närvarande 80 stycken (81), vilka svarar för demonteringen. Totalt utfärdades under året cirka 280 000 skrotningsintyg (cirka 285 000). Av dessa lämnades 23 % (25) av skrotbilarna in till demonterare i BPS nätverk. Totalt rapporterar BPS att man i nätverket av bilskrotare återvunnit eller återanvänt knappt 85 % (knappt 84 % 2001 efter korrigering) av de inkomna skrotbilarna. Uppgifterna baseras på 64 777 (72 377) skrotningsintyg.
BPS redovisar en gemensam återvinningsgrad för sina medlemsföretag och inte en genomsnittlig återvinningsgrad per producent, vilket förordningen föreskriver. Hur beräknas återvinningen?
Uppgiften 85 % utgör ett genomsnitt för samtliga producenter i Sverige som BPS rapportering representerar. Uppgiften har beräknats på följande sätt:
Bilens vikt beräknas som tjänstevikten minus förarens vikt, 70 kg (75 kg för bilar som helbilsgodkänts). I detta begrepp ingår full tank (90 % av full tank för bilar som helbilgodkänts) liksom övriga vätskor vilka bedömts ha återvunnits. Det behandlade skrotbilschassit vägs före fragmenteringen, varefter antal och vikt inrapporteras till BPS. De delar som demonterats av bilskrotaren för materialåtervinning inrapporteras också viktmässigt till BPS. Skillnaden mellan tjänstevikten och vad som skickas vidare till fragmentering eller återvinning bedöms vara den mängd ytterligare återanvändning som
52
skett genom försäljning av begagnade reservdelar. Ett schablonvärde för deponerad mängd fluff, restavfall från fragmenteringsanläggningar, redovisas också i BPS
materialrapport. Deponerad mängd av fluff och eventuellt deponerad mängd däck är de delar av bilen som inte återvinns. År 2002 deponerades inga däck.
Återvinningen omräknad för 2000 och 2001
Återvinningen för år 2000 och 2001 har av BPS tidigare felaktigt angivits till 81 %. Man har numera dels upptäckt ett systematiskt räknefel, och dels upptäckt att en del av den deponerade fraktionen är sand, grus, is och vatten, vilket inte bör betraktas som del av skrotbilen. STENA Fragmentering AB har, efter beräkningar från kampanjer där enbart skrotbilar fragmenterats, funnit att minst 10 % av fluffet från bilar som deponeras, utgörs av sand, grus, is och vatten. Korrigerar man för dessa fel blir det reviderade återvinnings- resultatet för år 2000 drygt 83 % och för år 2001 knappt 84 %.
Varför redovisar BPS inte återvinningsgraden per producent?
Bilproducenterna inom BIL Sweden anser att förordningens krav på att återvinningen skall redovisas per producent inte är realistiskt. Det är inte praktiskt genomförbart att hålla isär material från olika bilmärken i dagens bilskrotningsverksamhet om det skall vara ekonomiskt försvarbart. De system BPS utvecklar syftar till att uppnå lagstadgade återvinningsmål oavsett bilmärke. Istället vill BPS verka för att detta krav anpassas till vad som är rimligt och till ELV-direktivets (se särskilt stycke längre fram om ELV- direktivet) kravformulering.
Varför skrotar BPS nätverk endast 23 % av landets skrotbilar?
Ett relativt stort antal bilar, cirka 13 %, privatimporteras till Sverige men BPS:s medlemsföretag står för merparten, 87 % (85%), av de bilar som säljs på den svenska marknaden. Trots det skrotas relativt få av landets bilar av bildemonterare anslutna till BPS:s nätverk.
BPS bedömer att så länge det gamla ekonomiska systemet kvarstår där bilägaren och bilskrotaren gör upp ekonomin för skrotningen och där bilindustrin inte har något inflytande över hur återvinningen skall finansieras eller var bilarna skall tas om hand kommer inte nätverkets andel av bilskrotningen öka nämnvärt.
Återvinningsnivån för bilar skrotade utanför BPS nätverk
När det gäller återvinningen så skiljer sig sannolikt ännu inte resultatet nämnvärt mellan bilar skrotade inom BPS:s nätverk och de som skrotats av andra bildemonterare.
Generellt sett är skrotarna i BPS:s nätverk större än övriga på marknaden, och huvud- delen av de nyare krockskadade s.k. ”försäkringsbilarna” skrotas inom BPS:s nätverk. Andelen återanvändningsbara delar i nyare bilar är större varför återutnyttjandegraden eventuellt är högre. Å andra sidan kan nyare bränslesnåla bilar ha ökad andel lättviktsma- terial som är svårare än metall att återvinna.
53
Den ökade återvinningen under 2002 beror på att bilglaset nu börjat demonteras och återvinnas, genom krav i de nya generella föreskrifterna om bilskrotning.
Återvinningsprocenten bör enligt BPS i huvudsak hamna på samma nivå hos samtliga demonterare i landet, förutsatt att de generella föreskrifterna om bildemontering efterlevs lika.
BPS information till bilskrotare
BPS uppfyller informationskravet genom att förse bilskrotare i BPS:s nätverk med information om vilka material, komponenter och kemiska produkter som finns i deras bilar. Det görs genom informationssystemet benämnt IDIS. IDIS kan nås via
www.idis.com eller genom den CD som distribueras på begäran. BPS tillhandahåller även demonteringsinformation, exempelvis genom en instruktionsvideo som visar hur
glasdemontering kan gå till. Utöver detta publicerar BPS uppdaterade listor med uppgifter på komponenter i bilar som innehåller kvicksilver, PCB eller PCT.
BPS tillhandahåller inte denna information till bilskrotare utanför nätverket. Dessa kan ha svårare att få tillgång till praktisk information som underlättar när det gäller att uppfylla generella föreskrifter om bilskrotning.
Ökad återvinning i framtiden
BPS tillsammans med samarbetspartners arbetar för att utveckla återvinningen från skrotbilar i framtiden. Ur fluff skall både metallåtervinningen och energiåtervinningen öka och skrotbilskomponenter av PUR-skum kommer i ökande omfattning återanvändas av Posten som emballagematerial för att minimera transportskador. Även försäkringsbo- lagen kräver i ökande omfattning att skadereparationer sker genom att begagnade bildelar återanvänds, i syfte att minska både kostnader och miljöpåverkan.