Det är morgon. Samlingen är just avslutad och klassen ska titta på nyheter, Lilla Aktuellt, via projektorn mot smartboarden. Eleverna A, B och C sitter vid bordet i klassrummet. Läraren förbereder uppkopplingen via datorn och elev A ska starta projektorn med fjärrkontrollen. Innan eleverna kom till skolan påmorgonen har läraren satt i gamla uttjänta batterier i fjärrkontrollen. Som en del i undervisningen om teknik i vardagen ska eleverna lösa problemet. Ett av läraren iscensatt problem syftar till att eleverna ska lära sig vad man gör när batterierna inte längre fungerar, hur man byter dessa samt var man ska göra av de gamla batterierna. Elev A trycker om och om igen på röda knappen påfjärrkontrollen.
L: fjärrkontrollen - fungerar den inte? A: Nä
A trycker igen på fjärrkontrollen.. L: Vad ska vi göra nu?
A: jag kan fråga Kalle (vaktmästaren) Gör sig redo att gå.
L: Ja kan du gåoch se om Kalle är där A reser sig och går, övriga sitter kvar L: vi får ta ur de gamla batterierna Ger fjärrkontrollen till elev C.
37
Medan elev A går till Kalle tar elev C bort luckan påbaksidan av fjärrkontrollen och tar sedan ur batterierna. C ber inte om hjälp trots att det verkar vara svårt. Elev A kommer tillbaka med Kalle och pekar påfjärrkontrollen.
A: Dom
A pekar mot fjärrkontrollen och tittar på Kalle som står i dörröppningen.
Kalle: behöver du batterier? A: ja dom är slut
Pekar igen på fjärrkontrollen. Kalle: är dom slut?
A: ja
Kalle: Ska jag fixa nya batterier? A: mmm
Efter en stund har Kalle lämnat nya batterier. A ska sätta i de nya i fjärrkontrollen. Ber inte om hjälp trots svårigheter utan vill själv. När batterierna är på plats provar A åter igen att starta projektorn. Alla tittar växelvis mot A och smartboarden. Det fungerar inte.
L: alltsådet kan vara såatt batterierna är i påfel håll C tar fjärrkontrollen och försöker starta den.
B: det är fel håll
tecknar samtidigt VÄNDA. C försöker fortfarande starta projektorn.
L: ja såman behöver vända dem
C försöker fortfarande starta projektorn.
L: jag ska visa en bild inne i fjärrkontrollen där kan man se vilket håll batterierna ska vara på.
A ligger över bordet. C försöker öppna luckan på fjärrkontrollen, tar ur batterierna och ger sedan L fjärrkontrollen.
L: Där påden bilden
Tittar noga ner i fjärrkontrollen. A sätter sig upp igen. B och C tittar på fjärrkontrollen.
L: Batterier ser inte likadana ut påbåda sidorna. Bilden visar vilket håll batteriet ska vara på.
C tittar på fjärrkontrollen. B: batterierna påfel håll
L håller fjärrkontrollen nära sig och C och de tittar tillsamman på bilden L håller i ett riktigt batteri nära fjärrkontrollen och de jämför bilden med batteriet. L: Ska det vara så?
L håller batteriet på fel håll. C tittar på batteriet och bilden.
C: nej
Skakar på huvudet L: ska det vara så?
L håller batteriet på rätt håll. C tittar på batteriet och bilden.
38 C: mmm
C nickar och får sätta i de nya batterierna. Får lite stöd av L utan att hon ber om hjälp.
Därefter går läraren vidare till nästa problem.
L: Var ska man göra av de gamla batterierna? Var ska man slänga dem?
A: Kalle sa att man skulle slänga dem i…. L: ja…
L: Kalle sa att man skulle slänga batterierna i ………. B: soptippen
L: nä A: nä
L: näsåsa inte Kalle ……han sa nåt…….. han sa såhär >återvinning<
A: ja där ja
L: och såsa han ……… om vi skulle leta upp en >batteriholk<
A: var gör man det då?
L: ja precis var gör man det?
Frågan förblir obesvarad, läraren säger att de får ta reda pådet vid ett senare tillfälle för nu är det dags för lunch.
4.5.1 Analys och teoretisk tolkning av ”Batterier 23/4 2013”
I denna filmsekvens finns flera likheter med tidigare exempel. I likhet med avsnittet ”Trasig lampa 5/2 2013” är denna undervisningssituation en iscensatt händelse som kan ge eleverna upplevelsen att det är på riktigt och därmed skapa inre motivation, vilket jag tidigare relaterat till Aspelin och Persson (2011) och Göransson (1999). Det finns precis som i ”Robotar 20/12 2012” och ”Trasig lampa 5/2 2013” en gemensam aktivitet, i detta fall är målet att fixa så att fjärrkontrollen fungerar igen. Beröringspunkterna har i de andra exemplen analyserats och belysts ur ett sociokulturellt perspektiv med anknytning till teorier av Säljö, (2014); Smidt (2010); Strandberg (2006); Williams (2006); Bråten och Thurmann-Moe (1998). Ytterligare en likhet med tidigare exempel är iakttagelsen att den elev som ges en utforskande uppgift arbetar enskilt utan inslag av interaktion, vilket också problematiserats med koppling till Östlunds (2012) studie. I denna sekvens kan det observeras i elev C:s arbete med att ta ur de gamla batterierna. I avsnittet ”Start av tema 23/9 2012” har jag med stöd av Aspelin (2010) och Östlund (2012) resonerat kring hur eleverna kan ha formats i den pedagogiska praktiken och att särskolans traditionella mönster kan antas ha påverkat undervisningen i den för studien aktuella gruppen.
39
I observationer av detta avsnitt med batterierna gör jag, med stöd av Östlund (2012) och Aspelin (2010), tolkningen att jag som lärare bjuder in eleverna och ger utrymme till samspel och dialog genom att vara lyhörd och låta eleverna pröva och verbalisera vilket ger en barncentrerad kommunikation och horisontella relationer. I mina iakttagelser av sekvensens kommunikationsmönster finns det liknande beröringspunkter med tidigare exempel kring elevernas eventuella förväntan på att vuxna ska tolka deras signaler, vilket i detta exempel sker när elev A tar hjälp av vaktmästaren. Detta har problematiserats i avsnittet ”Start av tema 23/9 2012” med anknytning till Skolverkets (2009) kritik mot särskolan.
Liksom tidigare finns det dock kommunikationsmönster i denna videosekvens som visar på att kommunikationen stundtals är vuxencentrerad och relationerna vertikala. De tolkningarna gör jag utifrån iakttagelser att jag som lärare ställer tillrättalagda frågor som eleverna kan ge korta svar på vilket jag tidigare relaterat till Anderson (2002) och Östlund (2012). Ytterligare en gemensam beröringspunkt med tidigare exempel är att jag i inledningen av denna sekvens ställer en fråga som samtidigt ger svaret på problemet. I några fall ställer jag som lärare frågor som det finns bestämda svar på och även en oavslutad mening som eleverna förväntas fylla i slutet av. Liknande förhållningssätt hos mig som lärare har å andra sidan även i tidigare sekvenser problematiserats utifrån teorier om scaffolding med den alternativa tolkningen att jag som lärare lotsar eleverna med kommunikativa stöttor vilket jag resonerat kring i ”Analys och teoretisk tolkning av Trasig lampa 5/2 2013” med koppling till ett sociokulturellt perspektiv på lärande.
40
5 Diskussion och slutsats
I detta avsnitt diskuteras slutsatser av resultat och analys av videoinspelningarna samt metodval. Vidare reflekterar jag, i förhållande till studiens syfte och frågeställningar, kring vilka eventuella konsekvenser resultaten har för kommande arbete som speciallärare i träningsskola samt slutligen förslag till fortsatt forskning.