Bearbetning av data

Den slutgiltiga insamlade data motsvarade 20 respondenters svar. När vi hade fått svar från 20 av 21 respondenter valde vi att stänga enkäten eftersom vi resonerade att ytterligare en person inte hade varit avgörande för undersökningens resultat. Vi laddade ner respondenternas data från Sunet Survey till ett kalkylblad i Excel. Då svaren var i textform kunde vi därefter skapa en egen tabell för varje kategori av frågor och deras respektive svar. Slutligen räknade vi ihop hur många som svarat på varje påstående för att kunna analysera en frekvens (Denscombe, 2018, s. 361). Eftersom frågorna i enkätundersökningen var av lika formulering underlättade detta bearbetningen av svaren (Denscombe, 2018, s. 243).

27

Förutom frågor relaterade till behov inleddes frågeformuläret en fråga för att kontrollera att deltagaren är inom ramen för de åldrar vi valt för vårt urval. Vi har däremot inte redovisat respondenternas ålder eftersom vi inte fann de relevant för vår studie.

3.4 Intervju

Vår andra datainsamlingsmetod var en intervju, som avser att ge svar för delfråga 2. Frågorna i intervjun är baserade på To et al.:s (2007) hedoniska värden samt värdet estetik, som vi anser bör räknas in i hedonik. I intervjun ville vi ta reda på huruvida dessa värden är applicerbara på Instagram och om värdena kan leda till aktivitet på influencers Instagram. Denscombe (2018, s. 268) beskriver intervjuformen som ett bra sätt för att få en bättre förståelse för deltagarnas känslor, något som vi för studien syftar att undersöka. Genom att använda oss av intervju som datainsamlingsmetod kunde vi även få mer detaljerade svar på mer komplexa frågor än de som förekom i enkätundersökningen (Denscombe, 2018, s. 268). Av de tjugo respondenter som deltagit i vår enkätundersökning, valdes sedan åtta personer ut till personliga intervjuer som utfördes genom digitala kommunikationsverktyg. Vi valde att genomföra alla intervjuer digitalt på grund av den rådande Covid-19 krisen och för att vi ville undvika smittspridning.

3.4.1 Tillvägagångssätt

Inledningsvis beskrevs studiens ämne och estetik utifrån hur begreppet generellt förklaras, det vill säga läran om skönhet (Goldman, 2001, s. 181). Vidare förklarade vi för deltagarna att vi inte kommer att spela in samtalet, men att vi efter varje ställd fråga kommer att skriva ned en sammanfattning av deltagarens svar. Efter varje fråga, repeterade vi muntligt eller skickade det antecknade svaret till intervjudeltagaren, så att hon kunde godkänna om hon anser att svaret är korrekt. Efter godkänd anteckning gick vi vidare till nästa fråga. Då vi ville att deltagarna skulle utveckla sina egna idéer så mycket som möjligt under intervjuns gång har vi använt oss av semistrukturerade frågor där vi utgick från ett frågeschema (se Bilaga B). Dessa innehöll både ja/nej frågor men också frågor av mer öppen karaktär som uppmanade till utvecklat resonemang (Denscombe, 2018, s. 269). På grund av att vi valt att använda semistrukturerade frågor, hade vi utrymme för att ställa följdfrågor för att kunna fördjupa deltagarens svar om vi ansåg att det var behövligt (Denscombe, 2018, s. 269. Varje intervju tog mellan 30–40 minuter.

3.4.2 Bearbetning av data

Deltagarnas svar har skriftligen dokumenteras efter varje fråga under intervjuns gång. Deltagarna har efter varje fråga fått bekräfta det antecknade svaret. Genom att få svaret bekräftat kunde vi kontrollera att vi uppfattat svaret korrekt och vi

28

kunde således minimera eventuella missförstånd. Då svaren från deltagarna har dokumenterats i ett digitalt textprogram, utan att ha spelats in, så har vi efter de avslutande intervjuerna inte gått igenom svaren med deltagarna. Denna dokumentation har som ovan nämnt skett löpande under intervjuerna. Alla intervjusvar som vi har skrivit ned har redovisats helt anonymt utan att det gått att spårats tillbaka till deltagaren. Efter att alla intervjuer genomförts har svaren bearbetats genom innehållsanalys. Vi har i innehållsanalysen sorterat alla svar kopplat till de bestämda frågorna, sammanställt och brutit ner texten för att läsa av innebörden av svaren. Vi utgår från de hedoniska värdena från To et al.:s (2007) modell som beskrivs (se 2.6.2). Eftersom intervjun även syftar till att utvärdera estetik är även detta ett värde i vår studie. Med utgångspunkt i värdena som presenteras av To et al. (2007) har vi listat ord och fraser som vi anser kan kopplas till varje värde och dess innebörd. Vidare har vi kategoriserat ord och meningar av likvärdig betydelse. Vissa frågor har också kunnat bekräftas bara genom ja eller nej och ord som beskriver en känsla.

Adventure

To et al. (2007) beskriver ”Adventure” som ett värde där användaren upplever en nyfikenhet. Vidare kan det innebära att användaren tar del av något nytt som fångar användarens intresse. Vi ser således att ord och fraser vars innebörd vi upplever syftar till värdet ”Adventure” kan vara ”nytt”, ”intressant”, ”fångar min uppmärksamhet”, ”spännande”, ”underhållande”.

Social

Med detta värde syftar To et al. (2007) till det sociala värde som upplevs när man umgås med familj och vänner. Vidare handlar det sociala om en identitet och gemenskap. Här har vi letat efter uttryck som kan härledas till ett socialt sammanhang, identitet och utbyte mellan influencer och deltagare, ord som ”personligt”, ”respons”, ”relation”.

Idea

”Idea” som hedoniskt värde, enligt To et al. (2007), syftar till att lära sig om nya trender samt att utvärdera varumärken och produkter. Denna kategori syftar till att deltagarna upplever sig inspirerade av influencers. Ord som indikerar på detta är ”inspiration”, ”i min smak”, ”nya idéer”, ”kreativitet”, “motivation”, ”fantasi”.

Value

Värdet ”Value” beskriver To et al. (2007) som nöjet med att förhandla och känslan av att göra en bra affär. I kontexten av Instagram och influencers har vi

29

sökt sådana uttryck som kan bekräfta en uppskattning för detta, köpslå och ta del av erbjudanden på Instagram. Ord och fraser som indikerar på detta är ”om jag kan vinna något”, ”om det är en bra rabattkod”, ”en bra deal”.

Authority and Status

“Authority and status” menar To et al. (2007) är ett hedoniskt värde som syftar till en känsla av att användaren har kontroll och kan välja hur hen till exempel uträttar ärenden, söker och interagerar. I sammanhanget av Instagram har vi valt att se på detta värde utifrån aspekten av kontroll och hur användare upplever att de tar del av influencers samarbeten. Ord och fraser som kan härledas till detta behov är ”står bakom produkten”, ”redovisa att det är reklam”, ”jag vill kunna särskilja på personliga tips och sponsrade inlägg”, ”veta varför en produkt är att föredra”.

Metoden innehållsanalys som beskrivs av Denscombe (2019, s. 402–403) har varit ett bra sätt att analysera vår datainsamling eftersom det utgår från analys av text där man studerar det som anses relevant, hur det prioriteras och identifierar värderingar. Vi har analyserat och tolkat deltagarnas svar för att förstå betydelsen, det som Denscombe beskriver som det innehållsmässigt relevanta (Denscombe, 2019, s. 403). Därefter har vi kunnat mäta hur ofta deltagarna uttryckte sig på ett sätt som kan härledas till de olika värdena och hur dessa uppfylls. Vi har också genom att analysera svaren kunnat värdera hur deltagarna beskriver något som bra, dåligt eller betydelselöst. Eftersom frågorna i intervjun var uppdelade i de förutbestämda kategorierna, som nämnt ovan, kunde vi effektivt analysera frekvensen av de ord och fraser som kunde kopplas till de olika hedoniska värdena och estetik. För att analysera förekomsten av dessa ord och fraser har vi använt en egen teknik som utgår från att färgkoda dessa frekvenser, för att sedan kunna sortera dessa till våra bestämda kategorier. Därefter har vi kunnat sammanställa och räkna ut andelen av deltagarna som uppskattar ett värde. Sedan har vi kunnat räkna ut den procentuella frekvensen i relation till kategori. Vi valde att presentera dessa frekvenser i andelar och procent. Genom innehållsanalys är det även möjligt att kvantifiera en kvalitativ data (Denscombe, 2019, s. 402) för att få en bättre helhetsbild. Vi har därför även valt att presentera resultatet i form av ett stapeldiagram (se Figur 8).