3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE
1.3 Bedömning och betygssättning Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,
• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning,
• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna,
• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,
• om betyg sätts enligt författningarnas krav,
• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.
Bedömning av området Bedömning och betygssättning:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer att området Bedömning och betygssättning är av god kvali-tet. Detta är en sammanvägd bedömning som grundar sig på att bedömningsdiskus-sioner och betygsdiskusbedömningsdiskus-sioner förs regelbundet i alla årskurser på skolan. För att öka likvärdigheten i bedömningarna hjälps lärarna åt att rätta de nationella ämnespro-ven. Regelbundna konferenser kring bedömning och betygssättning hålls och ele-verna i årskurs 8–9 uppger att de uppfattar betygen som rättvisa. Skolan deltar även i ett för kommunen gemensamt ämnesnätverk där bedömningar avhandlas.
Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Betygskatalog
Enligt grundskoleförordningen ska en elevs betyg antecknas i en betygskatalog.
Rektorn eller den rektorn bestämmer ska underteckna terminsbetyget.
I de betygskataloger inspektörerna tagit del av har inte ändringar signerats. Inspek-törerna bedömer att de felaktigheter som konstaterats i hanteringen av betygskata-logerna måste rättas till och rutiner skapas så att de upprättas på ett korrekt och rättssäkert sätt.
1.4 Genomförande av utbildningen Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning,
• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lä-randet,
• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
• om undervisningen är allsidig och saklig,
• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande,
• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället,
• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.
Bedömning av området Genomförande av utbildningen:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer att området Genomförandet av utbildningen i flera delar fungerar väl, det finns dock områden som behöver förbättras.
Enligt skollagen ska utbildningen i förskoleklassen stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Inspektionen visar att verk-samheten i förskoleklasserna i Hedängsskolan förskoleklass och årskurs 1–6, bygger på ett lekfullt lärande i syfte att stimulera barnens nyfikenhet och vilja till eget ut-forskande. Verksamheten är varierad med avseende på både innehåll och utform-ning. Lärarna arbetar med barnens grundläggande språk- och matematikutveckling.
Vidare innehåller verksamheten inslag där barnen uppmuntras att ta eget ansvar.
Eleverna i förskoleklasserna och årskurs 1–6 kan visa inspektörerna på flera olika sätt att de har ett inflytande över sitt lärande. Förskoleklassen och årskurs 1–2 har så kallade ansvarsgrupper där eleverna i tvärgrupper träffas två till tre gånger per vecka. Här diskuteras verksamheten, men även hur barn och elever vill arbeta i det dagliga arbetet. Barnen och eleverna framhåller ansvarsgrupperna som en god skol-ning i demokrati och ett bra sätt att få framföra synpunkter på undervisskol-ningen till lärarna. I övriga elevgrupper i årskurs 1–6 är inte detta arbete lika tydligt. På Hed-ängsskolan årskurs 7–9 finns även här ett visst inflytande för eleverna över lärandet.
Varje läsår inleds med att lärarna och eleverna arbetar med studieteknik för att för-söka utröna de enskilda inlärningsmetoderna för eleverna. Här kan eleverna enligt egen utsago påverka arbetssätt och lärande. Enligt skolans kvalitetsredovisning ska varje lärare planera sin undervisning tillsammans med eleverna. Både i de lägre och de högre årskurserna på skolan finns väl fungerande klass-och elevråd för skolans samverkan med eleverna. I de allra lägsta åldrarna finns de ovan nämnda ansvars-grupper.
Skolan samverkar med elevernas föräldrar sker genom brukarråd vilka upplevs po-sitivt från de föräldrar som deltar. Övrig information sker genom veckobrev, klassmöten, telefonsamtal och e-post med mera. Flera föräldrar anser dock att sko-lan på ett tydligare sätt kan utveckla sina former för information. Flera föräldrar uppger att de upplever informationen som otydlig och att de inte alltid får den in-formation om sina barn som de anser att de har rätt till. Inspektörerna bedömer att skolan på flera sätt har en god samverkan med elevernas föräldrar. Trots detta framkommer synpunkter från vissa föräldrar hur skolan hanterar sin information.
Skolan torde beakta dessa synpunkter och vidta eventuella åtgärder.
Inom nedanstående område bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot
I läroplanen finns ett antal mål att sträva mot som ska ange inriktningen för skolans verksamhet. Skolans arbete ska bland annat läggas upp så att varje elev ges möjlig-het att utveckla sitt eget lärande och tilliten till sin egen förmåga. Vidare ska skolan sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem samt att reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. De lektionsbesök och samtal som inspektörerna genomfört på Hedängsskolan årskurs 1–6 visar att eleverna i de lägre årskurserna arbetar engage-rat och aktivt och de visar tydligt att skolarbetet är roligt. I de högre årskurserna på Hedängsskolan årskurs 1–6 ser det olika ut och i vissa klasser och under vissa lek-tioner visar elever ett visst ointresse för undervisningen. Detta är dock inte likriktat utan beroende på ämne och lärare. Även i Hedängsskolan årskurs 7–9 uppger flera elever att beroende på ämne och även lärare är skolan enformig och bara ibland erbjuder uppgifter som är engagerade. Inspektörerna har också sett motsatsen vid ett antal lektionsbesök på hela skolan där lusten att lära och läroplanens strävansmål tydligt har stått i fokus.
Inspektörerna bedömer att skolan bör försäkra sig om att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot.
1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet,
• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.
Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mindre god kvalitet. Detta är en sammanvägd bedömning som främst grundar sig på att alla elever i behov av särskilt stöd inte får det och att undervis-ningen bättre behöver anpassas till de enskilda elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
Hedängsskolan med förskoleklass och årskurs 1–6 har två olika organisationer. I den ena finns arbetslag med barn från förskoleklass och årskurserna 1–2. Dessa arbetslag har goda rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd och att också kunna ge detta stöd i den befintliga gruppen. I skolans övriga organisation årskurs 3–4 och 5–6 är detta arbete inte lika tydligt.
För de äldre eleverna finns också två olika sätt att organisera personal och elever. I årskurs 7 är eleverna indelade i sex olika grupper och i årskurs 8–9 är de indelade i fyra grupper per årskurs. Enligt flera lärare och elever lyckas skolan på ett bra sätt fånga upp elever i behov av särskilt stöd och dessutom ge detta stöd i gruppen när eleverna organiseras såsom årskurs 7.
För att råda bot på de låga resultaten i matematik har skolan arbetat på flera olika sätt. I förskoleklassen får barnen på ett lekfullt sätt arbeta med ”vardagsmatema-tik”. Exempel på detta är pedagogiska program på datorerna, olika slags spel såsom tärningsspel och kortspel, kulspel i sandlådan, leka affär med mera. I skolans olika årskurser har den schemalagda tiden för matematik omfördelats mellan årskurserna så att möjligheter för att arbeta mer med praktisk matematik genomförts. Skolans pedagogiska personal har fått kompetensutveckling genom övergripande ämnes-konferenser där matematiklärare för de högre årskurserna på skolan deltagit.
Inom följande områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls:
Individanpassad undervisning
Läraren ska enligt läroplanen utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar och erfarenheter och tänkande samt organisera och genomföra arbetet så att eleven
utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och ut-veckla hela sin förmåga.
På Hedängsskolan finns i flera delar en god anpassning av undervisningen. Som tidigare nämnts är diskussionerna kring anpassning av undervisningen central inom alla arbetslagen. Skolan har sett över sin organisation och eleverna ges särskilt stöd och hjälp av specialpedagoger, främst inom årskurs 1–6.
Utifrån sina utvärderingar inför läsåret 2007/08 har skolan organiserat om årskurs 7 så att denna verksamhet (med likartat elevantal som de övriga årskurserna) omfattar sex stycken elevgrupper till skillnad mot fyra elevgrupper tidigare år. Enligt rektor och lärare ger detta skolan en större möjlighet för lärarna att individanpassa under-visningen för att på detta sätt i en högre grad ge eleverna det särskilda stödet i de grupper eleverna tillhör. I övriga årskurser använder sig skolan av nivågrupperingar i de ämnen eleverna behöver särskilt stöd.
Skolan har också som tidigare nämnts flera särskilda undervisningsgrupper. Här är anpassningen riklig och utgår på ett tydligt sätt från alla elevers enskilda behov.
Trots detta bedömer inspektörerna att skolans undervisning inte i tillräcklig grad är anpassad till elevernas olika behov. Denna bedömning görs utifrån lektionsbesök där inspektörerna ser flera läromedelsstyrda lektioner där arbetssätten ofta är ena-handa, ofta bestående av att eleven enskilt besvarar vissa frågor eller gör vissa ar-betsuppgifter i en arbetsbok. Lärarna uppger att de inte alltid har kompetens att anpassa undervisningen för att tillgodose elevernas olika behov av hjälp och särskilt stöd. Denna bild bekräftas också av elevernas föräldrar. De anpassningar som ofta görs är kvantitativa där eleverna gör fler eller färre uppgifter. Mer sällan ges elever-na möjlighet att pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Den anpassning som in-spektörerna har tillfälle att se avtar ju äldre eleverna blir. Inin-spektörerna bedömer att skolan bättre bör anpassa undervisningen till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
Särskilt stöd
Enligt läroplanen ska undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp som de behöver för att nå målen för utbildningen.
Inspektörerna kan vid verksamhetsbesöken och i samtal med elever förstå att delar av det särskilda stödet fungerar väl och att eleverna till stor del får den hjälp och det stöd de behöver. Trots detta uppger flera föräldrar att det är svårt att få stöd och hjälp för sina barn på skolan. Även rektorn för årskurserna 7–9 uppger att alla ele-ver i behov av särskilt stöd inte får detta stöd vilket också bekräftas av lärare. I års-kurserna 7–9 saknas specialpedagogiskt stöd. Inspektörerna bedömer att alla elever på Hedängsskolan årskurs 7–9 inte får det särskilda stöd de har rätt till, vilket måste åtgärdas.
Åtgärdsprogram
Från och med den 1 juli 2006 har förändringar införts i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgär-der. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, ska
rek-torn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vil-ka elevens behov är, hur behoven svil-ka tillgodoses samt hur åtgärderna svil-ka följas upp och utvärderas.
Inspektörerna har tagit del av ett urval av åtgärdsprogram från skolan och kan se att Hedängsskolan årskurs 1–6 och 7–9 upprättar åtgärdsprogram för alla elever i be-hov av särskilt stöd. Inspektionen visar dock att kort- och långsiktiga åtgärder är diffusa och dessa åtgärder är inte heller relaterade till läroplanen och kursplaner.
Flera av åtgärdsprogrammens åtgärder är också svåra att utvärdera. Inspektörerna bedömer att skolans åtgärdsprogram bör förbättras till innehåll och kvalitet. Se vi-dare Skolverkets allmänna råd om åtgärdsprogram (2008:25).
2 NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimu-lera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling.
2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om skolan utgör en trygg miljö,
• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att ut-veckla kunskaper,
• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,
• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,
• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer sammantaget att området Normer och värden i studiemiljö och samvaro har god kvalitet. Bedömningen grundar sig på att enkätresultat, obser-vationer vid inspektionsbesöket och samtliga intervjuades utsagor tyder på att sko-lan utgör en lugn, trygg miljö med få undantag och arbetsro i undervisningssituatio-nerna. Skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete med diskussioner och samtal som genomsyrar undervisningen i alla årskurser. Kamratstödjarna på skolan upple-ver att alla tycker att deras roll är viktig och deras uppgifter respekteras av andra.
Det finns en strävan att skapa miljöer som stimulerar till lärande. Exempel på detta är Skolskogen för de yngre eleverna och för de särskilda undervisningsgrupperna.
Skolan har på ett exemplariskt sätt utarbetat ordningsregler tillsammans med sina elever.
Inom nedanstående område bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Likabehandlingsplan
Varje skola, förskola eller fritidshem är enligt en särskild lag skyldig att upprätta en likabehandlingsplan. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att denna plan ska arbetas fram i samråd med elever och personal. Hedängsskolans likabehandlingsplaner, en för årskurs 1–6 och en för årskurs 7–9, som inspektörerna tagit del av uppvisar brister. Planerna bör kompletteras med ett vuxen - elevper-spektiv. Dessutom bör planen kompletteras med rutiner för utvärdering. Se vidare i Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7).
Sandvikens kommun har inte på ett tydligt sätt överlämnat ansvaret åt rektorerna i kommunen att upprätta likabehandlingsplaner varför avsaknad av likabehandlings-planer eller bristande sådana inte bedöms i de enskilda skolrapporterna, utan en samlad bedömning av kommunens likabehandlingsplaner återfinns i den över-gripande kommunrapporten.
3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhe-tens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur sko-lans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,
• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar,
• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,
• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,
• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,
• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad,
• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.
Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektionen visar att verksamheten i följande delar sker i enlighet med författning-arnas krav; omfattningen av verksamheten i förskoleklassen, information om val-möjligheter, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, undervisning i mo-derna språk, elevens val samt huruvida undervisningen är kostnadsfri för eleverna.
Inom nedanstående område bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Garanterad undervisningstid
Enligt författningarna ska undervisningen planeras av lärare och elever tillsammans och genomföras under lärares ledning. Vidare finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan och vilka ämnen som ska läsas samt det minsta antalet lärarledd undervisning varje elev är garanterad under grundskoletiden. Läsåret ska minst omfatta 178 skoldagar och elevernas skolarbett ska förläggas måndag till fre-dag samt vara jämt fördelat över fre-dagarna. Skollagen anger även en ovillkorlig rätt till utbildning och föreskriver en närvaroplikt för alla skolpliktiga elever. Genom skolplikten fråntas föräldrarna möjligheten att utöva tillsyn över barnet, varför an-svaret under skolplikten fullgörs övergår till skolan och huvudmannen.
I årskurs 7–9 finns något som kallas ”flexibelt lärande”. Lärarna planerar arbetet tillsammans med eleverna och därefter genomför eleverna arbetet hemma, i skolan eller på en annan plats. Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp. Efter varje dag med flexibelt lärande utvärderas elevernas arbeten tillsammans med lärarna.
Tidsåtgången för detta är en dag per månad och dagarna är utlagda i ett schema.
Cirka 60 procent av eleverna utnyttjar detta arbetssätt. Vem som har tillsynsansvar för eleverna vid dessa tillfällen är oklart.
Inspektörerna bedömer att skolan brister i att ge eleverna den lärarledda undervis-ningstid de har rätt till och att skolan även genom sin organisation att låta eleverna arbeta i hemmet, bryter mot författningarnas krav både när det gäller skolplikt och utövning av tillsyn av eleverna.
3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i hu-vudsak bedriver,
• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,
• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,
• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Inspektörerna bedömer att området Personalens utbildning och kompetensutveck-ling är av god kvalitet.
Enligt de bägge rektorerna har det stora flertalet lärare i förskoleklasserna och års-kurserna 1–9 en utbildning för den undervisning de vanligtvis bedriver. Dock un-dervisar ett par lärare i ämnen de inte har utbildning för. För årskurs 7–9 saknas lärare med specialpedagogisk kompetens. Skolans personal får den kompetensut-veckling de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Skolans rektorer har genomgått den statliga rektorsutbildningen.
Inom nedanstående områden bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen.
Vid inspektionen framkommer att skolledning och personal inte har kunskap i vissa författningar som reglerar skolans verksamhet. Det gäller bland annat de författ-ningar som reglerar skolans likabehandlingsplan och kvalitetsarbete, garanterad un-dervisningstid, betygskataloger, individuella utvecklingsplaner samt åtgärdsprogram.
Detta innebär att skolan inte fullt ut bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande
Detta innebär att skolan inte fullt ut bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande