Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun

(1)

Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Beslut

Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg

Skolrapporter

Grundskolor:

Alsjöskolan/Kungsgårdens skola Björksätraskolan

Gullhedskolan/Jäderfors skola Hammarby skola

Hedängsskolan Jernvallsskolan Murgårdsskolan Norrsätraskolan Sätra skola Söderskolan Vallhovskolan Västanbyns skola Årsunda Kyrkskola Österfärnebo skola

Särskolan

Sandvikens gymnasieskola Vuxenutbildningen inkl. sfi

Bilaga

(3)

Postadress: Box 8018, 104 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20

Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se Sandvikens kommun

811 80 Sandviken

2008-09-12 1 (5) Dnr 53-2007:3314

Genomförd utbildningsinspektion i Sandvikens kommun Skolverket har genomfört inspektion i Sandvikens kommun av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 11 mars till den 30 maj 2008.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tid- punkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsar- betet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 12 decem- ber 2008 ska Sandvikens kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stock- holm vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.

(4)

Dnr 53-2007:3314

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Sandvikens kommun bedriver på flera sätt ett bra arbete i syfte att ge verksamheterna och skolorna goda förutsättningar för att bedriva en verksamhet i enlighet med de nationella målen. Detta sker bland annat genom god personaltäthet och kompetensutveckling, en satsning på ämnet matematik samt hög utbildningsnivå bland personalen. Flera av skolorna är i många avseenden att betrakta som goda exempel, men det finns även skolor som har ett flertal brister. Kunskapsresultaten i kommunens grundskolor uppvisar en relativt stor variation. Exempel på denna variation är att några grundskolor har betydligt sämre kunskapsresultat än övriga skolor i kommunen. Inspektionen visar också att skolorna generellt sett bör för- bättra arbetet med strävansmålen så att dessa utgör en utgångspunkt för undervisningen.

Inspektionen visar att styrningen och ledningen av de kommunala verksamheterna utifrån mål och uppdrag och kännedom om uppdrag och verksamheter i stort fungerar väl. Inspektörerna bedömer dock att kommunen måste analysera orsakerna till skillnader i kunskapsresultaten mellan skolorna i syfte att vidta adekvata åtgärder för en likvärdig utbildning och en ökad måluppfyllelse i kommunen.

För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas kommunen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, utvärdera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyl- lelse. Trots satsningar visar kunskapsresultaten i grundskolan på en viss försämring för år 2007 jämfört med år 2006. Av resultaten framgår även att det finns en stor skillnad mellan andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till gymnasieskolan, vilket kommunen bör analysera och åtgärda. Enligt kommunens uppgifter har dock dessa resultat förbättrats för år 2008. Det finns vidare stora skillnader mellan skolorna avseende detta. En brist är att grundskolorna som regel inte har gjort någon systematisk uppföljning och utvärdering på skolnivå av om eleverna har nått de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9. Motsva- rande gäller även grundsärskolan i årskurs 5 och efter avslutad skolgång. Inom gymnasieskolan är kunskapsresultaten sammantaget godtagbara men varierar mellan de nationella programmen och bör därför analyseras ytterligare. Det saknas resultatsammanställning avseende antalet elever som övergår från individuellt program till ett nationellt program inom ett år.

Vid flera grundskolor är undervisningen inte tillräckligt anpassad till elevernas olika behov, vilket kommunen bör se till att rektorerna åtgärdar. Enligt grundskoleför- ordningen får rektorn under vissa omständigheter besluta om att eleven inte ska flyttas till nästa årskurs. Vid två grundskolor förekommer det dock att ett antal elever går ett s.k. bonusår/förstärkningsår, vilket tyder på att undervisningen i högre grad bör anpassas till respektive elev. Enligt grundskoleförordningen ska eleverna ges särskilt stöd i första hand inom klassen ram. På några skolor finns ett flertal

(5)

särskilda undervisningsgrupper. Effekterna och ändamålsenligheten av detta sär- skilda stöd utvärderas inte och kommunen saknar en samlad bild av i vilken mån insatserna leder till ökad måluppfyllelse. Skolverket bedömer därför att kommunen bör se över skolornas arbete med individualisering och individanpassning av undervisningen. Inspektionen visar att det skiftar mellan och inom skolorna huruvida eleverna får det stöd de behöver för att uppnå kunskapsmålen. Då det framgår av inspektionen att det finns stora variationer i elevernas kunskapsresultat, bedömer Skolverket att kommunen bör utvärdera effekterna av insatta stödåtgärder samt vidta nödvändiga åtgärder för en ökad måluppfyllelse.

Inom kommunen sker gemensamma diskussioner om bedömning och betygssätt- ning mellan grundskolan och gymnasieskolan i svenska, engelska och matematik.

Skolverket konstaterar dock att det vid vissa grundskolor är en väl stor skillnad mellan resultaten på de nationella proven och satta betyg, vilket bör analyseras vidare.

Inspektionen visar att skolorna överlag bedriver ett bra värdegrundsarbete, känne- tecknande är att eleverna trivs och är trygga i såväl skolans yttre som inre miljö. Det finns dock brister i skolornas likabehandlingsplaner som måste åtgärdas, i ett fall saknas det helt en sådan plan. Elevernas inflytande bör förbättras på de flesta skolorna, såväl avseende undervisningens innehåll som utbildningen i stort. En brist är att eleverna inte ges möjlighet att vara delaktiga i framtagande av likabehandlingsplaner

Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av kommunens kvalitetsredovisning för 2007 framgår dock att den inte gäller samtliga verksamheter då vuxenutbildningen inte redovisas. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas och analyseras resultaten i samtliga ämnen i årskurs 9 grundskolan och gymnasieskolan. Flera av skolornas kvalitetsredovisningar bör dock kompletteras ytterligare avseende bedömning av måluppfyllelse, analys och åtgärder i fler ämnen än svenska, engelska och matematik för ökad måluppfyllelse. Några grundskolor, den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan samt gymnasieskolan saknar egna kvalitetsredovisningar, vilket måste åtgärdas. Kommunens verksamheter och skolor bör generellt sett förbättra sitt kvalitetsarbete.

Tillgången till utbildning är på det hela taget god i Sandvikens kommun. På gymnasieskolan erbjuds till exempel ett stort utbud av kurser, inriktningar och program.

Vid ett antal grundskolor bedrivs dock s.k. flexibelt lärande som innebär att elever genomför arbetsuppgifter i hemmet ett antal dagar per läsår. Skolverket bedömer att detta inte är förenligt med författningarnas krav om lärotider och undervisningstider. Kommunen måste vidare se till och vid behov vidta åtgärder så att skolor inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen.

(6)

Dnr 53-2007:3314

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunens gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9, den obligatoriska särskolan och gymnasieskolan individuella program (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordning- en, 2 kap. 2 § särskoleförordningen och 1 kap. 6 § gymnasieförordningen).

- Kommunens kvalitetsredovisning omfattar inte samtliga verksamheter (1 § för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.)

- Elever och föräldrar får inte information om sina valmöjligheter inom särskolan (6 kap. 1 § särskoleförordningen och avsnitt 1 Rättigheter och skyldigheter läro- planen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Beslut om anpassad studiegång för elever i en av för kommunen gemensam särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningens krav (5 kap.

10 § grundskoleförordningen).

- Beslut om mottagande i särskolan som fattas på delegation av styrelsen anmäls inte till styrelsen (2 kap. 1 § skollagen och 6 kap. 35 § kommunallagen).

- Kommunen har inte sett till att alla verksamheter har likabehandlingsplaner som motsvarar författningarnas krav (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbete med en likabehandlingsplan).

- Åtgärdsprogram upprättas inte i enlighet med förordningens krav vid den för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgruppen Heldagsskolan (5 kap.

- Kommunens skolplan omfattar inte alla verksamheter (2 kap. 8 § skollagen).

- Lokala kurser vars innehåll strider mot förordningen anordnas (2 kap. 14 § gymnasieförordningen).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.

- Kommunen bör med anledning av resultaten i grundskolan utvärdera effekterna av insatta stödåtgärder samt vidta nödvändiga åtgärder för att en ökad målupp- fyllelse.

(7)

- Kommunen bör försäkra sig om att det finns kända rutiner för utredning och mottagande i särskolan.

- Kommunen bör göra ytterligare ansträngningar för att öka likvärdigheten i be- dömning och betygssättning inom alla skolformer och i alla ämnen.

- Kommunen bör försäkra sig om att gymnasieskolans ledning ges nödvändiga förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag.

- Kommunen bör se över fördelningen av specialpedagogisk kompetens mellan skolorna.

På Skolverkets vägnar

Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef

Anna Kjellberg

Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Carl-Gustav

Sidenqvist, enhetsjurist Mariette Dennholt och avdelningsjurist Ulrika Lindmark.

Kopia till

Enligt fastställd sändlista

Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(8)

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Förskoleverksamheten

- Kommunens förskolor bidrar inte till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål (avsnitt 1 Förskolans uppdrag och avsnitt 2.2 Utveckling och lärande i läroplan för förskolan, Lpfö 98).

Skolbarnsomsorgen

- Kvalitetsredovisningar saknas (1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Alsjöskolan/Kungsgårdens skola

- Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94).

- Skolan uppfyller inte skollagens och grundskoleförordningens krav på lärotider och undervisningstid (3 kap. 1 och 11 §§ skollagen, 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 § samt 4 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 §, 3 a §, 4 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.)

- Skolorna ger inte elevens val i enlighet med förordningen (2 kap. 19–20 §§

grundskolförordningen).

- Skolornas ordningsregler är inte utarbetade under medverkan av företrädare för elever och föräldrar. (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen).

Björksätraskolan

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Alla elever får inte det särskilda stöd de behöver (4 kap. 1 § skollagen och 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

(9)

- Eleverna ges inte förutsättningar att nå de nationella målen i hem- och konsu- mentkunskap för årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (5 kap.

- Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen för elever i den så kallade internationella klassen (5 kap. 10 § grundskoleförordning- en).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 §§ för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Gullhedskolan/Jäderfors skola

- Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Alla elever på Jäderfors skola får inte det särskilda stöd de behöver (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Skolorna har inte några ordningsregler (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen).

- Studiehandledning på modersmålet ges inte till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Elevens val ges inte enligt förordningens krav (2 kap. 19-20 §§ grundskoleför- ordningen).

Hammarby skola

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 a och 4 §§ förord- ningen om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 20 § grundskoleför- ordningen).

(10)

Hedängsskolan

- Hedängsskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i lä- roplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolorna uppfyller inte skollagens och grundskoleförordningens krav på läroti- der och undervisningstid (3 kap. 1 och 11 §§ skollagen, 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 § samt 4 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Alla elever i årskurs 7–9 får inte det särskilda stöd de behöver (4 kap. 1 § skollagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 och 4 §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Jernvallsskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 a och 4 §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19–20 §§ grundskole- förordningen).

- Skolans ordningsregler är inte utarbetade under medverkan av företrädare för elever och föräldrar (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen).

- Uppflyttning av elever till nästa årskurs görs inte i enlighet med förordningen (6 kap. 3 § grundskoleförordningen).

Murgårdsskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 respektive 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 ).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 §§ om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m.).

(11)

- Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5 § grundskoleförordningen).

- Beslut om anpassad studiegång för elev fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap.10 § grundskoleförordningen).

- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 §§ grundskole- förordningen).

Norrsätraskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 och 9 i samtliga äm- nen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 § grundskolförordningen).

- Skolans ordningsregler uppfyller inte förordningens krav (6 kap. 8 b grundsko- leförordningen).

Sätra skola

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap.

Söderskolan

- Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och för- hindra trakasserier och annan kränkande behandling och har inte i tillräcklig ut- sträckning vidtagit åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling (5, 7-8 §§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

(12)

- Skolans skriftliga omdömen för elever som i slutet av det nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 § grundskoleförordningen).

- Alla elever får inte det särskilda stöd de behöver (4 kap. 1 § skollagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Elever som tas emot i den så kallade förberedelseklassen får inte undervisning i alla kursplaneämnen, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 9 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

- Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Utbildningen är inte i alla delar avgiftsfri (4 kap. 4 § skollagen).

Vallhovskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 a och 4 §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Västanbyns skola

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94.) - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 §§ om

kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m.).

(13)

- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Elevens val ges inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 §§ grundskole- förordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap.

15-16 §§ grundskoleförordningen).

- Skolan saknar en lokal arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

Årsunda Kyrkskola

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Alla elever får inte det särskilda stöd de behöver (4 kap. 1 § skollagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap.

15-16 §§ grundskoleförordningen).

- Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap.

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Österfärnebo skola

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen för årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skriftliga omdömen för elever som i slutet av nionde skolåret inte har nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock hålls inte samlade i enlighet med förordningens krav (7 kap. 9 § grundskoleförordningen).

- Studiehandledning på modersmålet ges inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

(14)

- Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 § grundskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 och 3 a §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Särskolan

- Grundsärskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i alla ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och målen då skolgången avslutas (6 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 2 § särskolefö- rordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, för- skoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Elever och föräldrar får inte information om sina valmöjligheter inom särskolan (6 kap. 1 § särskoleförordningen och avsnitt 1 Rättigheter och skyldigheter lä- roplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Alla elever i den obligatoriska särskolan får inte intyg i enlighet med förord- ningen (7 kap. 2 § särskoleförordningen).

- Grundsärskolan utfärdar inte betyg med korrekta benämningar på alla ämnena i enlighet med förordningen (7 kap. 4 § särskoleförordningen, nationella kursplaner för den obligatoriska särskolan).

- I gymnasiesärskolan antecknas inte elevernas betyg på avslutade kurser i be- tygskatalogen (7 kap. 5 § gymnasiesärskoleförordningen).

- Gymnasiesärskolan upprättar inte individuella studieplaner (avsnitt 2.6 läropla- nen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94).

- Den obligatoriska särskolan saknar ordningsregler (6 kap. 5 b § särskoleförord- ningen).

- Gymnasiesärskolan kan inte säkerställa att alla elever erbjuds den minsta garan- terade undervisningstiden (6 kap. 11 § skollagen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Sandvikens gymnasieskola

- Skolan saknar en resultatsammanställning för eleverna på individuellt pro- grammet (5 kap. 4 b § skollagen samt avsnitt 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94)

- Betyg sätts inte i samband med att en kurs avslutas (7 kap. 1 § gymnasieförord- ningen)

(15)

- Alla elever ges inte stödundervisning vid behov (8 kap. 1 § gymnasieförord- ningen).

5 § gymnasieförordningen).

- Svenska som andraspråk erbjuds inte i enlighet med förordningen (5 kap. 2 § gymnasieförordningen).

- Skolan utarbetar inte åtgärdsprogram för alla elever som är i behov av särskilt stöd (8 kap. 1 a § gymnasieförordningen).

- Rektorerna måste ta ansvar för det pedagogiska ledarskapet, ta ansvar för att verksamhetens resultat och att verksamheten utvecklas (2 kap. 2 § skollagen samt avsnitt 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna).

Vuxenutbildningen inkl. sfi

- Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (2 kap. 13 § förordningen om kommunal vuxenutbildning).

- Betygssättningen följer inte gällande bestämmelser hos en extern anordnare inom sfi (15 § förordningen om svenskundervisning för invandrare).

- Grundläggande vuxenutbildning erbjuds inte inom kunskapsområdena religi- onskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi och hem- och konsument- kunskap (2 kap. 16 § förordningen om kommunal vuxenutbildning).

(16)

1

Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun

Innehåll

Inledning... 1

Underlag... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2

Sammanfattande bedömning ... 3

Bedömning av måluppfyllelse och resultat ... 5

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...14 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Sandvi- kens kommun.

Skolverket sände den 7 december 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomfö- rande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 11 mars till den 30 maj 2008.

De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åt- gärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skol- verkets nationella uppföljningssystem. I Sandvikens kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsled-

(17)

2

ningen samt rektorer, personal, elever och föräldrar. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverk- samheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer ge- nomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 1 710

Skolbarnsomsorg 1 000

Förskoleklass 350

Grundskola 3 600

Obligatorisk särskola 64

Gymnasieskola 1 650

Gymnasiesärskola 27 Kommunal vuxenutbildning

(utbildningsplatser heltid)

277 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 28 Svenskundervisning för invandrare 261 Källa: Sandvikens kommun juni 2008.

Sandvikens kommun som är belägen i Gävleborgs län hade den 1 januari 2008 ca 37 000 invånare.

Kunskapsnämnden i Sandvikens kommun ansvarar bland annat för förskole- verksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Tillväxtnämnden ansvarar för vuxenutbildningen, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Respektive nämnd har en egen förvaltning.

I kommunen bedrivs förskoleverksamhet i form av 27 kommunala förskolor, varav en tar emot barn som behöver omsorg på kvällar, nätter eller helger. Det finns även fyra enskilda förskolor samt kommunala familjedaghem. Skolbarns- omsorgen anordnas i form av fritidshem som ligger i anslutning till grundskolorna. Inom kommunen finns också fyra öppna förskolor. Det finns inga skol- barn i familjedaghem. Kommunen har 16 grundskolor. Den obligatoriska sär- skolan; grundsärskolan och träningsskolan, är förlagd till en skola i kommunen.

I Sandvikens kommun finns det fyra för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupper. Heldagsskolan är ett samarbete med socialtjänsten för elever med sociala svårigheter, ibland även andra svårigheter. Vid Hedängssko- lan finns Vikingen och Skeppet och vid Murgårdsskolan finns en Asperger- grupp. Dessutom finns den så kallade Bryggan som är en samverkan med lands- tinget och andra kommuner i västra Gästrikland för att underlätta skolstarten

(18)

3

för barn med neuropsykiatriska svårigheter. Dessa undervisningsgrupper be- döms enbart i denna kommunrapport.

Grundskolans årskurs 7–9 vid Norrsätraskolan avvecklas från och med hösten 2008 och eleverna flyttas bland annat till Murgårdsskolan och Söderskolan. Av- vecklingen ska vara genomförd senast hösten 2009. Eleverna vid grundsärsko- lans årskurs 7–10 ska senast hösten 2009 flyttas till någon av de centralt belägna skolorna.

Sandvikens gymnasieskola omfattar 13 nationella program, specialutformade program och individuella program. Gymnasiesärskolan är lokalintegrerad i Sandvikens gymnasieskola och omfattar ett nationellt program, ett specialut- format program samt individuellt program med yrkesträning och verksamhets- träning.

Vuxenutbildningen består av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklings- störda (särvux).

Sammanfattande bedömning

Sandvikens kommun bedriver på flera sätt ett bra arbete i syfte att ge verksamheterna och skolorna goda förutsättningar för att bedriva en verksamhet i enlighet med de nationella målen. Detta sker bland annat genom god personaltät- het och kompetensutveckling, en satsning på ämnet matematik samt hög ut- bildningsnivå bland personalen. Flera av skolorna är i många avseenden att betrakta som goda exempel, men det finns även skolor som har ett flertal brister.

Kunskapsresultaten i kommunens grundskolor uppvisar en relativt stor variation. Exempel på denna variation är att några grundskolor har betydligt sämre kunskapsresultat än övriga skolor i kommunen. Inspektionen visar också att skolorna generellt sett bör förbättra arbetet med strävansmålen så att dessa ut- gör en utgångspunkt för undervisningen.

Inspektionen visar att styrningen och ledningen av de kommunala verksamheterna utifrån mål och uppdrag och kännedom om uppdrag och verksamheter i stort fungerar väl. Inspektörerna bedömer dock att kommunen måste analysera orsakerna till skillnader i kunskapsresultaten mellan skolorna i syfte att vidta adekvata åtgärder för en likvärdig utbildning och en ökad måluppfyllelse i kommunen.

För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas kommunen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, utvärdera dessa och vidta åtgärder för ökad målupp- fyllelse. Trots satsningar visar kunskapsresultaten i grundskolan på en viss för- sämring för år 2007 jämfört med år 2006. Av resultaten framgår även att det finns en stor skillnad mellan andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till gymnasieskolan, vilket kommunen bör analysera och åtgärda.

Enligt kommunens uppgifter har dock dessa resultat förbättrats för år 2008.

Det finns vidare stora skillnader mellan skolorna avseende detta. En brist är att grundskolorna som regel inte har gjort någon systematisk uppföljning och ut- värdering på skolnivå av om eleverna har nått de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9. Motsvarande gäller även grundsärskolan i årskurs 5 och efter avslutad skolgång. Inom gymnasieskolan är kunskapsresultaten sammantaget godtagbara men varierar mellan de nationella programmen och bör

(19)

4

därför analyseras ytterligare. Det saknas resultatsammanställning avseende antalet elever som övergår från individuellt program till ett nationellt program inom ett år.

Vid flera grundskolor är undervisningen inte tillräckligt anpassad till elevernas olika behov, vilket kommunen bör se till att rektorerna åtgärdar. Enligt grund- skoleförordningen får rektorn under vissa omständigheter besluta om att eleven inte ska flyttas till nästa årskurs. Vid två grundskolor förekommer det dock att ett antal elever går ett s.k. bonusår/förstärkningsår, vilket tyder på att undervisningen i högre grad bör anpassas till respektive elev. Enligt grundskoleförord- ningen ska eleverna ges särskilt stöd i första hand inom klassen ram. På några skolor finns ett flertal särskilda undervisningsgrupper. Effekterna och ända- målsenligheten av detta särskilda stöd utvärderas inte och kommunen saknar en samlad bild av i vilken mån insatserna leder till ökad måluppfyllelse. Skolverket bedömer därför att kommunen bör se över skolornas arbete med individualisering och individanpassning av undervisningen. Inspektionen visar att det skiftar mellan och inom skolorna huruvida eleverna får det stöd de behöver för att uppnå kunskapsmålen. Då det framgår av inspektionen att det finns stora variationer i elevernas kunskapsresultat, bedömer Skolverket att kommunen bör utvärdera effekterna av insatta stödåtgärder samt vidta nödvändiga åtgärder för en ökad måluppfyllelse.

Inom kommunen sker gemensamma diskussioner om bedömning och betygs- sättning mellan grundskolan och gymnasieskolan i svenska, engelska och matematik. Skolverket konstaterar dock att det vid vissa grundskolor är en väl stor skillnad mellan resultaten på de nationella proven och satta betyg, vilket bör analyseras vidare.

Inspektionen visar att skolorna överlag bedriver ett bra värdegrundsarbete, kännetecknande är att eleverna trivs och är trygga i såväl skolans yttre som inre miljö. Det finns dock brister i skolornas likabehandlingsplaner som måste åt- gärdas, i ett fall saknas det helt en sådan plan. Elevernas inflytande bör förbätt- ras på de flesta skolorna, såväl avseende undervisningens innehåll som utbildningen i stort. En brist är att eleverna inte ges möjlighet att vara delaktiga i framtagande av likabehandlingsplaner

Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av kommunens kvalitetsredovisning för år 2007 framgår dock att den inte gäller samtliga verksamheter då vuxenutbildningen inte redovisas. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas och analyseras resultaten i samtliga ämnen i årskurs 9 grundskolan och gymnasieskolan. Flera av skolornas kvalitetsredovisningar bör dock kompletteras ytterligare avseende bedömning av måluppfyllel- se, analys och åtgärder i fler ämnen än svenska, engelska och matematik för ökad måluppfyllelse. Några grundskolor, den obligatoriska särskolan, gymnasie- särskolan samt gymnasieskolan saknar egna kvalitetsredovisningar, vilket måste åtgärdas. Kommunens verksamheter och skolor bör generellt sett förbättra sitt kvalitetsarbete.

Tillgången till utbildning är på det hela taget god i Sandvikens kommun. På gymnasieskolan erbjuds till exempel ett stort utbud av kurser, inriktningar och program. Vid ett antal grundskolor bedrivs dock s.k. flexibelt lärande som inne- bär att elever genomför arbetsuppgifter i hemmet ett antal dagar per läsår. Skol-

(20)

5

verket bedömer att detta inte är förenligt med författningarnas krav om läroti- der och undervisningstider. Kommunen måste vidare se till och vid behov vidta åtgärder så att skolor inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområ- den). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättrings- områden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av måluppfyllelse och resultat

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, sär- skilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolvä- sendet.

Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet

Förskoleverksamhetens uppgift är enligt skollagen att genom pedagogiskt verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i ut- vecklingen. Kommunens förskolor erbjuder barnen en god pedagogisk verksam- het. Ett medvetet arbete bedrivs och verksamheten bidrar till barnens utveck- ling och lärande. Inspektionen visar att fritidshemmen generellt kompletterar sko- lan såväl tidsmässigt som innehållsmässigt. Det framkommer att det finns en varierad verksamhet i de olika fritidshemmen som dock till största delen utgörs av den s.k. fria leken, dvs. tid då barnen själva väljer vad och med vem eller vilka de vill leka. En del fritidshem har planeringar för verksamheten medan andra saknar sådana. Planeringarna utgår dock inte alltid från barnens olika behov utifrån exempelvis ålder, mognad, intressen och behov. Verksamhetens innehåll bör därför förbättras så att fritidshemmen i högre grad kompletterar skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid.

Inspektörerna bedömer att det i förskoleklassens verksamhet ges stort utrymme för förskolans pedagogik och att verksamheten anpassas till barnens erfarenheter, intressen och behov. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet och eleverna i förskoleklasserna ges möjligheter att utveckla sina för- mågor i såväl matematik som grundläggande läs- och skrivinlärning.

I läroplanen och kursplanerna för grundskolan finns mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte respektive det nionde skolåret.

(21)

6

Tabell 1. Andelen elever (%) som nått målen i nationella ämnesprov i årskurs 5 Årskurs 5

2006 2007 2008

Svenska 87 83 86

Engelska 85 85 82

Matematik 82 82 81

Källa: Sandvikens kommun

Av tabellen ovan framgår att 80-85 procent av eleverna bedöms nå målen i de nationella ämnesproven i årskurs 5 i svenska, engelska och matematik. Flera skolor visar på förbättrade resultat för år 2008.

Det finns dock en relativt stor variation mellan skolorna sett över tid. Exempel på skolor där resultaten i matematik i årskurs 5 för år 2008 är betydligt sämre än övriga grundskolor i kommunen är Gullhedskolan och Murgårdsskolan. I matematik är resultaten för Norrsätraskolan under åren 2006-2008 under 60 procent. Det bör dock noteras att underlaget för en del skolor är litet varför varje individ genererar fyra-fem procentenheter.

Tabell 2. Andelen elever (%) som nått målen i nationella ämnesprov i årskurs 9 Årskurs 9

2006 2007 2008

Svenska 93 89 91

Engelska 87 87 90

Matematik 73 70 74

Källa: Sandvikens kommun

Liksom för årskurs 5 visar provresultaten i årskurs 9 år 2008 överlag på en för- bättring jämfört med år 2007, särskilt i engelska. Variationen mellan skolorna är även här också mindre än i årskurs 5. Exempel på en skola som förbättrat resultaten i engelska är Norrsätraskolan som för år 2008 är i nivå med kommunens övriga skolor. Provresultaten i matematik vid Murgårdsskolan och Norrsätra- skolan är dock lägre än kommunsnittet.

Resultaten för pojkar och flickor är ungefär på samma nivå, även om pojkarna generellt sett är något bättre.

(22)

7

Tabell 3. Elevernas betygsresultat i grundskolan (kommunens skolor med år- skurs 9)

Andel elever (%) med fullständigt

slutbetyg

Andel elever (%) med behörighet till nationella pro- gram i gymnasie-

skolan

Genomsnittligt meritvärde¹

2006 2007 2006 2007 2006 2007

Hedängskolan 74 68 91,7 84 203,5 189,5

Jernvallsskolan 91,7 76,3 97,9 84,2 216,3 207 Murgårdsskolan 73,6 67,9 88,5 88,1 191,8 190,3 Norrsätraskolan 74,8 64,5 85,6 84,3 197,3 191,5

Söderskolan 70,1 79,7 79,4 88,3 192,5 199,7

Österfärnebo skola

82,6 89,3 87 92,9 209,5 200,9

Kommunen 75,4 71,8 87,3 86,5 199 194,5

Riket 76 76,1 89,5 89,1 206,8 207,3

Källa: Skolverkets statistik

Av tabellen ovan framgår att kommunens samlade resultat för år 2007 ligger nära riksgenomsnittet. Alla tre variablerna visar dock på en svagt negativ trend under 2006-2007. Kunskapsresultaten i kommunens grundskolor uppvisar en relativt stor variation. Exempel på denna variation är att några grundskolor har betydligt sämre kunskapsresultat än övriga skolor i kommunen. Vidare framgår att det för bland annat Norrsätraskolan, Hedängskolan och Murgårdsskolan, är en stor skillnad mellan andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till gymnasieskolan. I vissa fall saknar fler än 30 procent fullständigt slutbetyg. Enligt kommunens egna uppgifter visar dock resultaten för år 2008 på ett trendbrott för flera skolor. Exempelvis har andelen elever med fullstän- digt slutbetyg förbättrats vid flera skolor som till exempel Jernvallsskolan och Hedängskolan där nu resultaten är i nivå med kommunens övriga skolor. Mot- svarande värden för riket finns ännu inte att jämföra med.

Inspektörerna bedömer det dock som synnerligen angeläget att kommunen uppmärksammar Söderskolans och Norrsätraskolans mycket låga resultat avseende andelen elever med fullständigt slutbetyg. Resultaten avseende andelen elever med behörighet till gymnasieskolan visar på en förbättring för år 2008.

Inspektionen visar på variationer mellan skolorna. Vissa skolor har genomgå- ende lägre värden än andra skolor som till exempel Norrästraskolan. Exempel på en skola som förbättrat resultaten år 2008 är Murgårdsskolan och Österfär- nebo skola. Några skolor visar på lägre resultat och svårigheter med ämnet matematik. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2007 konstateras att trots

1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med det antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

(23)

8

kommunens satsning på att förbättra resultaten i matematik inte lyckats vända den negativa trenden.

I kommunens kvalitetsredovisning för år 2007 redovisas och analyseras resultaten i samtliga ämnen i årskurs 9. Exempel på åtgärder för att förbättra resultaten i engelska är samtalsövningar och språkassistenter. Resultaten i matematik ska förbättras genom matematikutvecklare och ”vardagsmatematik”. I ämnet svenska genomförs läsveckor och lästeman. Av de övriga ämnena är det särskilt resultaten i de naturorienterade ämnena som behöver förbättras. Exempel på åtgärder är att skolorna arbetar tematiskt och ämnesövergripande samt kommunens satsning på ett särskilt undervisningsmaterial med metodstöd, NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Kommunen måste analysera skillnaderna i kunskapsresultat mellan skolorna i syfte att vidta åtgärder för en likvärdig utbildning och en ökad måluppfyllelse i kommunen. Inspektörerna bedömer vidare att kommunen bör analysera andelen elever med fullständigt slutbetyg samt andelen behöriga elever. Se vidare i respektive skolrapport.

Inspektionen visar att de allra flesta grundskolorna inte har gjort någon systematisk uppföljning och utvärdering på skolnivå av om eleverna har nått de nationella målen i årskurs 5 och 9 i andra ämnen än i svenska, engelska och matematik, se vidare i skolrapporterna.

Inspektörerna vill även uppmärksamma kommunen på att det även inom sär- skolan bör ske en kunskapsuppföljning på skolnivå i förhållande till de nationella målen. Det saknas sammanställningar av kunskapsresultaten vilket innebär att det inte är möjligt att kommentera resultaten i förhållande till de nationella må- len.

Tabell 4. Resultatmått från nationell betygsstatistik i Sandvikens gymnasie- skola

Andel elever (%) som fullföljer ut-

bildningen med slutbetyg efter

fyra år

Andel elever (%) med grund- läggande behö- righet till högsko- lan av elever med

slutbetyg

Genomsnittlig betygspoäng

2006 2007 2006 2007 2006 2007 Sandvikens gym-

nasieskola 79,2 78,4 92,5 88 13,4 13,6

Riket 76,0 76,3 89,2 88,9 14,1 14,1

Källa: Skolverkets statistik

Av tabellen framgår en viss försämring avseende andelen elever i gymnasieskolan som fullföljer utbildningen efter fyra år samt andelen elever med grundläggande behörighet. Resultaten ligger i nivå med riket. Kunskapsresultaten varierar mellan de nationella programmen. Kunskapsresultaten på flera program är i nivå med riket. Högst betygspoäng år 2007 har samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Fordonsprogrammet har lägst betygspoäng. Enligt den senast tillgängliga nationella statistiken (år 2006) uppgick andelen elever som inte fick lägst betyget Godkänt i samtliga kurser till 62,7 procent, vilket är en för- sämring jämfört med året innan. Inspektionen visar att det saknas former för att

(24)

9

systematiskt utvärdera elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen, vilket kommunen måste säkerställa.

Det saknas uppgift avseende antalet elever som övergår från IV till ett nationellt program inom ett år och därmed elevernas resultat. Såväl kommunen som inspektionen saknar därmed underlag för att värdera och bedöma verksamheten.

Det är relativt få program som har både flickor och pojkar som elever. Resulta- ten för pojkar och flickor är på ungefär samma nivå. Se vidare i rapporten för Sandvikens gymnasieskola.

Tabell 5. Andel kursdeltagare (%) i grundläggande och gymnasial vuxenut- bildning som slutfört eller avbrutit kurs*

Sandviken Riket

Grundläggande vuxenutbildning

2005 2006 2007 2005 2006 2007 Slutfört kurs 79 52 51 65 67 66 Avbrutit kurs 19 40 42 27 28 27 Gymnasial vux-

enutbildning

Slutfört kurs 75 65 65 75 75 75 Avbrutit kurs 22 31 32 20 21 20

*Studerande som finns kvar i utbildning saknas i denna statistik Källa: Skolverkets statistik

Många studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning fullföljer utbildningen, resultaten ligger dock under motsvarande värden för riket. Resul- taten visar också på en viss försämring avseende grundläggande vuxenutbildning för år 2007. Andelen studerande inom gymnasial vuxenutbildning med betyget Icke Godkänt har försämrats med tio procent år 2007 i svenska A, re- sultatet är dock fortfarande bättre än rikssnittet (17 %). Inom sfi är andelen studerande med godkända betyg något över riket för år 2007. Se vidare i rapporten för vuxenutbildningen.

Andelen studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen som avbryter sina studier är 40 procent för år 2006 och 42 procent för år 2007, vilket är avse- värt över rikssnittet som är 28 respektive 27 procent. För den gymnasiala vuxenutbildningen är andelen avbrott för år 2006 31 procent och för år 2007 32 procent. Motsvarande siffror för riket är 21 procent respektive 20 procent. Re- sultaten visar sedan 2005 på en stadig ökning av andelen avbrott, vilket bör ses över. Kommunen har dock vidtagit ett antal åtgärder med goda resultat. Se vidare rapporten för vuxenutbildningen.

Individanpassning och särskilt stöd

Enligt läroplanerna för det obligatoriska och frivilliga skolväsendet ska läraren utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkan- de samt organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina för- utsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Av skollagen, läroplanerna och skolformsförordningarna framgår att hänsyn ska tas till elever i behov av särskilt stöd. I första hand ska elever ges särskilt stöd inom

(25)

10

klassens ram. De som är i behov av särskilt stöd kan få detta i särskilda undervisningsgrupper.

Vid flera grundskolor är undervisningen inte tillräckligt anpassad till elevernas olika behov, särskilt i de högre årskurserna. Eleverna arbetar ofta med samma böcker och med likartade uppgifter. De anpassningar som görs är ofta att eleverna får göra fler eller färre uppgifter. Mer sällan ges eleverna möjlighet att pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Principen i skollagstiftningen är att alla elever i behov av särskilt stöd bör delta i den ordinarie undervisningen, i den närmaste skolan och så långt som möjligt i sin ordinarie klass. En del skolor klarar inte detta utan inrättar egna särskilda undervisningsgrupper istället för att anpassa undervisningen. Särskilt vid en av skolorna, Murgårdsskolan, finns i förhållande till skolans totala elevantal, ett stort antal mindre grupper. Goda exempel på hur undervisningen anpassas till eleverna finns på Österfärnebo skola, Sätra skola, särskolan samt ett av gymnasieprogrammen. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör försäkra sig om att skolorna utvecklar arbetet med individualisering och individanpassad undervisning.

I Sandvikens kommun finns det en fungerande organisation för att identifiera och åtgärda elever i behov av särskilt stöd inom såväl grundskolan, särskolan som gymnasieskolan. Kommunen har ett centralt stödteam, ”elevhälsan”, där talpedagog, specialpedagoger och skolpsykologer, skolläkare och BNS/Bryg- gan-samordnare ingår. Teamet arbetar förebyggande, handleder personal och genomför utredningar. Vid läs- och skrivforum som utgör kommunens samlade specialkompetens inom området, görs en bedömning av elevers läs- och skriv- svårigheter. Inom kommunen arbetar man sedan några år med en bland annat läs- och skrivstrategi, läsutvecklingsschema (LUS), screening i svenska och ”matematikutvecklare”. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2007 konstateras dock att det ändå, särskilt bland de äldre eleverna, finns behov av ytterligare stöd i bland annat ämnet matematik. Trots kommunens insatser har dock vissa skolor fortfarande låga resultat i ämnesproven i matematik.

Avsteg från huvudprincipen för särskilda undervisningsgrupper får endast göras av särskilda skäl och så görs i Sandvikens kommun. I kommunen finns fyra för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupper. Undervisningen i dessa grupper bedöms vara av god kvalitet. Eleverna är generellt sett trygga och trivs. Elevernas kunskapsutveckling, utifrån deras förutsättningar, bedöms som god, eleverna ges gott stöd och de uppvisar en stor lust att lära. Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska rektorn se till att behovet utreds och att ett åtgärdsprogram upprättas. Vid Heldagsskolan upp- rättas dock inte åtgärdsprogram i enlighet med grundskoleförordningen, vilket måste åtgärdas.

Enligt grundskoleförordningen får rektorn efter samråd med en elevs vård- nadshavare besluta om att eleven inte ska flyttas till nästa årskurs, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven.

Denna reglering ska dock tillämpas mycket restriktivt. Vid två grundskolor fö- rekommer det att ett antal elever går ett s.k. förstärkningsår/bonusår. På den ena skolan som har totalt 168 elever, gäller detta 13 elever. Enligt rektorn vid den ena skolan är detta att betrakta som ett erbjudande till elev och förälder när skolan gjort bedömningen att eleven inte utvecklats i takt med de andra i års- kursen. Se vidare respektive skolrapport.

(26)

11

Enligt grundskoleförordningen och gymnasieförordningen är det rektorns ansvar att se till att alla elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål får tillgång till detta. I inspektionen framkommer att det vid flera grundskolor samt gymnasieskolan saknas en kunskap om denna möjlighet till stöd, se vidare i respektive skolrapport.

Det finns inga bestämmelser i gymnasieförordningen som anger att undervisningstiden är kopplad till poängantalet på en kurs. På Sandvikens gymnasieskola är dock undervisningstiden generellt densamma för elever i samma kurs. In- spektionen visar dock också på goda exempel på en långt driven individanpassning i undervisningen där eleverna läser i en flexibel och individuellt anpassad takt och får kontinuerlig återkoppling av sina lärare över sin kunskapsutveckling. Se vidare i gymnasierapporten.

I gymnasieskolan erbjuds eleverna stödinsatser i matematik, svenska och engelska samt stödundervisning i övriga kurser inom ramen för arbetslaget. Mot bakgrund av att en hög andel av eleverna vid skolan inte når målen i alla gymna- siekurser, indikerar detta att alla elever inte får det stöd de behöver. Se vidare i gymnasierapporten.

Inspektörerna bedömer att undervisningen på individuellt program i högre grad bör anpassas utifrån läroplanens intentioner och elevernas kunskapsnivå. Varje år är det ett fåtal elever som lämnar ett så kallat programinriktat individuellt program. Efter tre års studier vid skolan har elever inte ens fått behörighet från grundskolan, eftersom undervisningen i engelska inte gått att kombinera med deras övriga studier. Se vidare rapporten för gymnasieskolan.

Inom vuxenutbildningen bedrivs ett mycket bra arbete med att individualisera undervisningen. Sedan hösten 2007 sker detta inom de grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningarna med hjälp av s.k. lärstilar. Utifrån lärstilstesten får respektive studerande en lärguide som därefter ligger till grund för anpass- ningen av undervisningen, vilket bekräftas av de studerande. Samtliga studerande gör en lästest och de studerande som så behöver kan få individuellt anpassad hjälp på hel- eller deltid vid SPC (specialpedagogiska centrum). De studerande erbjuds s.k. språkstöd. Sedan januari 2008 finns det en ”studiecoach” vid CVL Sandviken (Centrum för Vuxnas Lärande) som har till uppgift att vid behov stötta de studerande i att finna en egen motivation i sina studier och därmed minska andelen studieavbrott. Se vidare i rapporten för vuxenutbildningen.

Bedömning och betygssättning

Kommunen har ett övergripande ansvar för betygssättningen och för att säkra att betygssättningen är likvärdig. Rektorer och lärare ansvarar för att arbetet med betygssättningen följer de nationella bestämmelserna.

I de ämnen där nationella ämnesprov genomförs kan inspektörerna konstatera att det i grundskolan generellt sett är en god överensstämmelse mellan provresul- taten och de satta betygen, förutom i ämnet matematik. På till exempel Mur- gårdsskolan och Norrsätraskolan skiljer det för årskurs 9 år 2008 ca 30 procentenheter mellan provresultat och satt betyg i ämnet matematik, vilket skolorna bör analysera vidare.

För gymnasieskolans del konstaterar kommunen i sin kvalitetsredovisning att det fortfarande är en stor skillnad mellan resultaten från de nationella proven och

(27)

12

betygen. Det är även en stor spridning i provresultat mellan programmen, i matematik är den exempelvis från 29 procent till 100 procent.

Kommunen följer upp och analyserar resultaten i samtliga ämnen i grundskolan och i kärnämnen i gymnasieskolan. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2007 anges olika åtgärder för en likvärdig bedömning och ökad måluppfyllelse.

En åtgärd som anges är att lärarna ska använda en del av sin gemensamma sam- manträdestid en gång i månaden till bedömningsdiskussioner i nätverk. Även lärare från gymnasieskolan ska ingå i nätverken som finns för ämnena svenska, engelska och matematik. Nätverk finns även för övriga ämnen, förutom i so- ämnen (samhällsorienterande ämnen) som startar hösten 2008. Med anledning av resultaten på de nationella proven och betygen i matematik, beslutade nämnden i februari 2008 om kompetenshöjning avseende bedömning och be- tygssättning för skolor med årskurs 6–9 som ett prioriterat förbättringsområde.

En indikation på oklarheter i betygssättningen är den diskrepans som finns mellan resultat på nationella ämnesprov och betyg i årskurs 9 i matematik. Inspek- törerna bedömer att kommunen bör göra ytterligare ansträngningar för att öka likvärdigheten i bedömning och betygssättning inom alla skolformer och i alla ämnen.

Från hösten 2008 ska alla grundskolor och särskolan använda sig av en gemensam dokumentationsmodell där elevens egna värderingar om individuell mål- uppfyllelse samt respektive lärares bedömning av elevernas kunskapsutveckling ska registreras inför utvecklingssamtalet.

Barns och elevers inflytande

I läroplanerna anges att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet.

Ett av kommunen prioriterat område är elevinflytande. Förskolorna i Sandvikens kommun bedriver ett prioriterat arbete med att stärka barnens inflytande över verksamheten. Inom skolbarnsomsorgen arbetar personalen medvetet med att bar- nen ska utveckla sin förmåga att vilja påverka och ta ansvar.

Av kommunens kvalitetsredovisning framgår att de yngre barnen har viss möj- lighet att påverka i grundskolan. Upplevelsen av inflytande avtar med stigande ålder och det poängteras att denna upplevelse är starkt förknippad med hur man blir bemött. Rektorerna har fått i uppdrag av nämnden att senast i oktober 2008 redogöra över vilka åtgärder som vidtagits för ett ökat elevinflytande ut- över klassråd och elevråd. Inspektionen visar att eleverna ges möjlighet till inflytande att påverka verksamheten i stort genom klassråd, elevråd, skolkonferens osv. Inspektionen visar emellertid på en del brister, bland annat avseende elevernas delaktighet i framtagandet av kvalitetsredovisningar och likabehandlingsplaner.

Inspektionen visar flera goda exempel på elevinflytande i undervisningen inom bland annat särskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen där eleverna har ett reellt inflytande över undervisningens innehåll. Graden av elevinflytande skiftar dock inom och mellan skolorna. Det förs till exempel inte alltid diskussioner bland lärarna eller i arbetslagen om vad elevinflytande innebär och hur undervisningen ska utformas för att ge eleverna möjlighet till detta. Inspektö- rerna bedömer därför att elevernas inflytande över utbildningens innehåll över- lag behöver förbättras.

(28)

13

Normer och värden

Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ska förskolan aktivt verka för att barnen bland annat ska utveckla förmågan att samspela med andra människor, ta hänsyn och respektera människors lika värde. Förskolornas arbete visar på ett gott resultat. Av kommunens föräldraenkät framgår att de föräldrar som deltagit i undersökningen upplever att deras barn är trygga i förskolan och att personalen utgör goda förebilder för barnen. På förskolorna bedrivs även ett aktivt arbete för att motverka traditionella könsmönster och roller.

Enligt läroplanerna ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Skolan ska sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i sam- spel med andra.

En utgångspunkt för grundskolornas och gymnasieskolans värdegrundsarbete är resultaten från den för kommunen gemensamma elevenkäten som genom- förs årligen. Av resultaten för våren 2008 framgår bland annat att eleverna över- lag känner sig trygga i skolan och att de känner sig väl behandlade av såväl vux- na som klasskamrater. Många skolor bedriver ett medvetet arbete för att motverka kränkande behandling, som till exempel Murgårdsskolan. Exempel på detta är kamratstödjare, trygghetsenkäter, skolmedling och sociala berättelser.

Ett inslag är också de lektioner i livskunskap som anordnas på flera grundskolor. Inspektionen visar också att värdegrundsfrågorna på de aktuella skolorna inte endast är levande i samband med ”lektionerna” utan genomsyrar verksamheterna som helhet i enlighet med läroplanen. I kommunens kvalitetsredovisning anges att man kan se goda effekter avseende trygghet och arbetsro som en följd av detta. Den bild inspektörerna fått av verksamheterna är att det till störs- ta delen är lugna och trygga skolor och att skolorna bedriver ett bra värde- grundsarbete.

Som en följd av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, har huvudmannen eller den huvudmannen be- stämmer ansvar för att en likabehandlingsplan upprättas. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever. Vidare ska planen dels ta sikte på ingripanden i akuta situationer, dels avse både förebyggande och upp- följande verksamhet. Den ska också innehålla rutiner för uppföljning och för hur personalen i skolan/verksamheten ska agera, ansvarsfördelning samt hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. I Sandvikens kommun ligger ansva- ret för upprättande av likabehandlingsplaner kvar hos respektive nämnd. Lika- behandlingsplaner finns för de flesta verksamheter, dock inte alla. Fritidshem- men saknar egna planer utan omfattas av skolans eller ibland hela skolområdets plan. Inspektionen visar även att en del förskolor saknar likabehandlingsplaner.

Några grundskolor samt obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan har gemensamma planer. Likabehandlingsplanen för Sandvikens gymnasieskola upprättades år 2006 och uppfyller därmed inte kravet på att vara aktuell. Pla- nerna har överlag en del brister. Exempelvis utgår inte planerna från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. Eleverna har inte heller alltid varit delaktiga i framtagande av likabehandlingsplanen. Vidare ska varje kvalitetsredovisning innehålla en redovisning av uppföljning och utvärdering av respektive likabehandlingsplan, vilket genomgående saknas. Inspektörerna bedömer att detta måste åtgärdas.