2.1.1 Undervisning och bedömning planeras tillsammans Utgångspunkten för undervisningen är den planering som främst läraren har ansvar för, men som ska ske i samråd med eleverna. En lärares planering och genomförandet av undervisningen kan ses som det praktiska förverkligandet av de intentioner om kunskaps-utveckling i ett ämne som föreskrivs i läroplaner och kursplaner.
I läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 anges t.ex. i avsnitt 2.5 Bedömning och betyg att läraren fortlöpande ska ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna. Detta förutsätter att det i lärarens planering av under-visningen även ingår en plan för utvärdering av varje elevs
kun-skapsutveckling och visade prestationer samt för återföring av lärarens bedömning till eleven.
Utvärderingen av elevens lärande behöver inte nödvändigtvis ske med jämna intervall. Det kan finnas perioder där utvärdering av elevens lärande sker mer intensivt och perioder där det är mindre intensivt. Elevens lärande och visande av inhämtade kunskaper är inte åtskiljt; det sker många gånger vid samma tillfällen. Lärarens mer systematiska utvärderingar bör dock ske så att eleven vid flera tillfällen och på olika sätt får visa vad denne kan.
Resultatet av lärandet, dvs. de inhämtade kunskaperna, kan visas som provresultat, i utförda arbeten, laborationer, muntliga redo-visningar etc. De visade kunskaperna ska ständigt följas upp av läraren, som under hand ska analysera, bedöma och ge feedback till eleven. Lärarens bedömningar ska bygga på kursplanernas kun-skapskrav, men också på lärarens planering och erfarenheter av bedömning i det aktuella ämnet. Det sker således en växelverkan mellan att undervisa och ge feedback på elevernas kunskaps-framsteg.
Lärares samlade bedömningar sker som regel vid några tillfällen, t.ex. när en individuell utvecklingsplan ska utformas eller vid slutet av terminen eller kursen. När terminen eller kursen är slut samman-fattar läraren för varje elev sina samlade intryck och bedömningar inför betygssättningen. Lärarens bedömning grundar sig på de kun-skaper eleven visat. Dessa jämförs med kursplanernas kunskaps-krav. För att lärarens bedömningar inte ska falla i glömska eller riskera att handla om ovidkommande förhållanden bör läraren dokumentera dessa väl.
Enligt utredningens bedömning varierar det hur lärarens doku-mentation av elevens kunskaper sker, både i omfattning och på vilket sätt. Det finns inte heller några uttalade bestämmelser om krav på dokumentation. I skollagen (2010:800) anges bl.a. att den som har beslutat om betyget på begäran ska upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget (3 kap. 17 §). Denna bestämmelse är ny och ska inte tillämpas förrän hösten 2011. Hur de nya bestämmelserna kommer att påverka omfattningen av lärarnas dokumentation är svårt att bedöma. Det får dock ses som självklart att ha en dokumentation i någon form för att kunna leva upp till skollagens krav.
2.1.2 Det är elevens visade kunskaper som ska bedömas I undervisningen visar eleven sina kunskaper på flera olika sätt beroende på ämne och nivå i skolsystemet. Generellt kan sägas att kunskaper visas i skriftliga sammanhang, t.ex. i prov och uppsatser;
i olika former av arbeten, t.ex. en produkt i slöjd eller i ett yrkes-ämne; och muntligt, t.ex. i redovisningar eller framföranden. I vissa ämnen, t.ex. dans eller musik, kan det röra sig om visuella eller audiella framföranden.
Mycket av det en elev har visat under en kurs eller en termin kan sparas i form av en så kallad portfolio eller som rättade skrivningar, teckningar, uppsatser etc. Det finns dock mycket som inte kan sparas lika enkelt, t.ex. större elevarbeten i yrkesämnen, muntlig språkfärdighet, kreativitet, analysförmåga eller visuella framföranden.
En del av dessa färdigheter kanske kan dokumenteras med hjälp av bild och ljudupptagning.
2.1.3 Elever ska själva kunna bedöma sina studieresultat Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritids-hemmet (Lgr 11)1 och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) ska alla elever omfattas av demokratiska principer för att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga. Elevernas kunskaps-mässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de har ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Detta gäller även när det handlar om bedömning och betyg. Enligt Lpf 94 ska skolan sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbets-prestationerna och förutsättningarna.
För att eleverna ska kunna ha ett verkligt inflytande måste de känna till ”spelreglerna”, dvs. på vilket sätt de bedöms. I skollagen (2010:800) anges därför i 3 kap. 15 § att läraren ska informera om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Det innebär att läraren bl.a. ska informera om läroplanens föreskrifter om vad som gäller vid betygssättning, men även om de kunskapskrav som finns i kursplanen för det aktuella ämnet.
1 Lgr 11 träder i kraft den 1 juli 2011.
2.1.4 Läraren ska bedöma elevens kunskaper sakligt
Läroplaner, kursplaner och kunskapskrav (betygskriterier) är underlag för lärares planering, men ska även bidra till en likvärdig betygssättning. Detsamma gäller de nationella proven som ska stödja lärares betygsättning, samtidigt som de ska vara ett medel för lik-värdig betygsättning i landet. Både Lgr 11 och Lpf 94 betonar vikten av att allsidigt utvärdera elevernas kunskaper och kunskaps-utveckling.
Lärarens bedömning och betygssättning måste bygga på att läraren:
• har ett underlag som visar på elevens kunnande, och
• har gjort en korrekt tolkning av kunskapskraven i kursplanen.
Elevens visade kunskaper ska utgöra lärarens underlag när denne bedömer elevens kunskaper. Dessa kunskaper kan ses som det fakta-underlag som läraren stödjer sig på i sin bedömning.
Lärarens samlade underlag från undervisningen med exempel på elevens visade prestationer vid olika bedömningstillfällen ingår i lärarens betygsunderlag. Lärarens bedömning och slutligen betygs-sättning ska grunda sig på en saklig granskning av elevens visade kunskaper. Läraren ska inte väga in annat än kunskaper, dvs. det som anges i kursplanens kunskapskrav. Man kan jämföra med annan myndighetshandläggning där fakta granskas, bedöms och ställs mot lagstiftningen inom området. Finns inga fakta kan inte heller beslut fattas. I lärarens fall kan det innebära att betyg inte kan sättas.