I den nya skollagen (2010:800) finns numera två bestämmelser som ger eleverna olika möjligheter att få sina betyg rättade eller ändrade.
Bestämmelsen om rättelse av betyg har tidigare funnits i skol-formsförordningarna och i förordningen (1996:1206) om fri-stående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet.
Bestämmelsen om ändring är ny.
1.2.1 Rättelse av betyg
Bestämmelsen om rättelse av beslut om betyg har förts in i 3 kap.
19 § skollagen (2010:800). Innebörden av bestämmelsen är att rektorn får rätta ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende. Innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras.
Bestämmelsen bygger på 26 § förvaltningslagen (1986:223) om rättelse av skrivfel eller liknande. Den gäller dock inte sådana beslut om betyg där t.ex. myndigheten, eller i det här fallet läraren, har funnit att en felaktig bedömning ligger till grund för beslutet. Då gäller i stället bestämmelsen om ändring av betyg, dvs. 3 kap. 20 § skollagen.
I motiveringen till bestämmelsen om bl.a. rättelse av betyg framhåller regeringen i propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) att förslagen till åtgärder bl.a. syftar till att förebygga att fel begås. Det är emellertid inte möjligt att helt utesluta att felaktigheter inträffar. Det finns därför skäl att föra in nya bestämmelser i skollagen som omfattar all utbildning oavsett huvudman. Regeringen gör i propositionen bedömningen att det är en viktig rättssäkerhetsprincip att även
uppenbara felaktigheter i en lärares betygssättning ska kunna rättas till.
1.2.2 Ändring av betyg
En ny bestämmelse, som utformats med 27 § förvaltningslagen om omprövning som förebild, har förts in i 3 kap. 20 § skollagen. Den har inte någon tidigare motsvarighet vare sig i skollagen eller i skolformsförordningarna.
Bestämmelsen innebär att en lärare ska ändra sitt betyg om det dels är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, dels om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får dock inte innebära att betyget sänks.
Rektorn får under vissa omständigheter ändra betyget i stället för läraren. Det gäller om
1. den som har meddelat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl,
2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat liknande skäl, eller 3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa
inte kan enas.
Regeringen motiverade i skollagspropositionen (prop. 2009/10:165) bestämmelsen om ändring med att den behövs för att förebygga att fel begås. Genom att en bestämmelse om ändring tas in i skollagen kommer den att omfatta all utbildning oavsett huvudman. I förarbetena konstateras även att det råder olika meningar om 27 § förvaltningslagens bestämmelser om ändring av uppenbart oriktiga beslut kan tillämpas i den offentliga skolan. Däremot är det tydligt att bestämmelsen i förvaltningslagen i vart fall inte omfattar utbildning med enskild huvudman.
Regeringen menade att det är en viktig rättssäkerhetsprincip att uppenbara felaktigheter i bedömningen ska kunna rättas till. För att i möjligaste mån undvika osäkerhet i olika antagningsförfaranden anses det viktigt att ett betyg står fast i så stor utsträckning som möjligt. Därför ansågs det rimligt att en bestämmelse om ändring
av ett beslut om betyg förutsätter att ändringen kan ske snabbt och enkelt. (prop. 2009/10:165)
Huvudregeln är att den eller de som beslutar om betyget ska vara skyldiga att ändra ett beslut som är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon anledning, under förutsättning att ändringen kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Betyget får inte sänkas.
Enligt regeringen innebär bestämmelsen, i normalfallet, att läraren som satt betyget har en skyldighet att ändra ett beslut om betyg där denne t.ex. förbisett en del av betygsunderlaget eller vägt in faktorer som frånvaro på ett felaktigt sätt. Som bestämmelsen är formulerad ska det vara felaktigheter som klart och tydligt märks antingen genom att läraren själv upptäcker det eller att någon annan påtalar det. Det kan också handla om nya omständigheter som en elev åberopar som gäller tiden före det att beslutet om betyg fattades. Ett ytterligare motiv att införa bestämmelsen, utöver rättssäkerheten för eleverna, ansågs vara att skollagen även gäller för fristående skolor. (prop. 2009/10:165)
I lagrådsremissen2 till den nya skollagen framfördes att kravet på uppenbart oriktigt medför att någon mer ingående granskning av grunderna för beslutet inte behöver göras om det inte finns särskild anledning till det. Det konstaterades också att skyldigheten att ändra ett betyg endast gäller om det kan ske snabbt och enkelt.
Detta ansågs medföra att en ändringsskyldighet inte föreligger om det krävs ytterligare utredning i ärendet.
I skollagen finns inte någon möjlighet att få till stånd en ändring av ett betyg på annat sätt än genom rättelse eller ändring, dvs. det som avses i 3 kap. 19 och 20 §§ i skollagen. Både rättelse och ändring ska ske utan att eleven ska behöva visa sina kunskaper igen.
Utredningen kan konstatera att bestämmelsen inte anger någon tidsgräns inom vilken eleven kan begära en ändring av beslutet.
Eleven kan teoretiskt begära en sådan ändring långt efter att eleven har slutat skolan. Bestämmelsen anger heller ingen begränsning till betyg eller till skolform. Den gäller därmed alla betyg i alla skolformer.
2 Lagrådsremissen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet U2009/7188/S
1.3 Andra förändringar i den nya skollagen av