Av skollagens (2010:800) bestämmelser om systematiskt kvalitets-arbete framgår att varje huvudman inom skolväsendet, såväl offentliga som fristående, systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningsverksamheten. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska även genomföras på skolnivå. På en skola ansvarar rektorn för att kvalitetsarbetet genomförs. Det ska genomföras under medverkan av bl.a. lärare, men även elever och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas på att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Syftet är att det ska leda till förbättringar.
Om det genom uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten ska huvud-mannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.
Även om det inte är uttalat i förarbetena till skollagen måste det förutsättas att arbetet med bedömning och betygssättning är en del i kvalitetsarbetet. Ett funktionellt kvalitetsarbete bör enligt
utred-ningens bedömning leda till att betyg som sätts på en skola i högre grad kommer att upplevas som rättvisa. Elever som upplever att de bedöms sakligt och korrekt i förhållande till sina prestationer och kursplanernas kunskapskrav blir sannolikt mer tillfreds med sitt betyg även om betyget kanske inte är så högt som de önskat.
Rättvisa betyg innebär att de är rätt satta i förhållande till elevens kunskaper, dvs. inte lägre eller högre, och kursplaner och kunskapskrav.
En skola där det sätts rätt betyg bör sannolikt inte ha särskilt stor omfattning av omprövningar.
5.2.1 Huvudmannens ansvar för en rättvisare betygssättning En viktig uppgift för skolhuvudmannen är att följa upp skolornas resultat. För att göra det krävs underlag som kan analyseras, t.ex.
variationer mellan skolornas resultat och deras måluppfyllelse samt likvärdigheten i skolornas bedömning och deras betygssättning.
Enligt utredningens bedömning bör en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet för huvudmannen vara att inom sitt ansvarsområde verka för att betygssättningen blir så rättssäker och likvärdig för eleverna som möjligt. Det innebär bl.a. att löpande följa respektive rektors arbete med betygssättningen samt analysera behovet av generella och individuella stödåtgärder. En konkret åtgärd kan vara att ta ansvar för att lärare i samma ämne på olika skolor ges tid och möjlighet att diskutera bedömning och betygssättning tillsammans. Ett starkt skäl till detta är att lärarnas kompetens bedöms som en central faktor för att stärka betygens likvärdighet. Det kan också vara att se till att elevernas resultat på ämnesproven och deras betyg i ämnet eller kursen följs upp och analyseras. Ett betydelsefullt redskap är kompetensutveckling av personalen t.ex. att alla lärare ges nödvändiga kunskaper om bedömning och betygssättning.
En förändring som införts i skollagen (2010:800) motiverar särskild uppmärksamhet. Kommuner får, enligt 23 kap. 1 § skollagen, med bibehållet huvudmannaskap, sluta avtal med enskild juridisk eller fysisk person om att utföra uppgifter inom utbildning.
Olika begränsningar gäller i olika skolformer bl.a. för grund- och gymnasieskolan. Bestämmelsen innebär bl.a. att lärares myndig-hetsutövning under vissa omständigheter kan överlämnas till en extern anordnare. Bestämmelsen i 3 kap. 20 § skollagen, om lärares
skyldighet att ändra uppenbart oriktiga betyg, gäller därmed även för lärare anställda i sådan verksamhet.
En kommun får dessutom, enligt 23 kap. 6 § andra stycket skollagen, även överlämna den myndighetsutövning som hör till rektors uppgifter när det gäller kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Det innebär bl.a. att en entreprenör kan vara skyldig att ompröva betyg på samma sätt som en kommunal rektor. Det bibehållna huvud-mannaskapet innebär dock att kommunen har ett ansvar för att betygssättningen även på detta område blir så rättssäker och likvärdig för eleverna som möjligt.
Huvudmannen har genom det systematiska kvalitetsarbetet även ansvaret för att följa upp och analysera klagomål på utbildningen.
Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) framgår bl.a. att huvudmannen bör ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. En naturlig del inom detta arbete är att kunna hantera klagomål som rör betygssättningen. På så sätt kan man också få underlag för åtgärder som minskar klagomålen.
De obligatoriska nationella ämnesproven syftar till att stärka skolornas uppföljning och utvärdering av elevers kunskaps-utveckling. De ska också användas för att stärka likvärdigheten i lärares bedömning och betygssättning. Genom att man på skolorna i sitt kvalitetsarbete t.ex. följer upp i vilken utsträckning slut-betygen systematiskt avviker från resultaten på nationella ämnes-prov får man underlag för analys och diskussioner. Avvikelser på individnivå är naturliga, men om det visar sig att det över längre tid förekommer systematiska skillnader på skolnivå mellan genom-snittliga provresultat och slutbetyg finns det enligt utredningens bedömning all anledning till reflektion över betygssättningen.
5.2.2 Rektorn har ansvar för kvalitetsarbetet på skolan
Rektorn har ansvaret för kvalitetsarbetet på skolnivå. Arbetet ska kännetecknas av demokrati, delaktighet och inflytande och vara förankrat hos lärare, elever och deras föräldrar. Även lärare har ansvar för att kvaliteten i undervisningen utvecklas.
Bestämmelserna om systematiskt kvalitetsarbete bör enligt utredningens bedömning ge en rektor goda möjligheter att arbeta för att utveckla och förbättra lärarnas arbete med betygssättningen.
Utredningens bedömning är att det krävs en aktiv uppföljning av
betygssättningen på varje skola. Detta i syfte att så långt som möjligt stärka rättvisan i betygssättningen. Flera insatser krävs av rektorn, t.ex.
• uppföljning av hur kursplaner och kunskapskrav används i under-visningen och i bedömning av kunskaper,
• gemensamma diskussioner om betygssättningsgrunder inom skolan,
• uppföljning av lärares dokumentation av elevers prestationer och hur dialogen mellan lärare och elever om kunskapsresultat genomförs i t.ex. utvecklingssamtal,
• översyn av lärares behov av kompetensutveckling inom områdena bedömning och betygssättning och åtgärder i form av utbildning och kompetensutveckling,
• statistisk uppföljning av betygs- och provresultat och
• lärardiskussioner mellan skolor – såväl kommunala som fristående – om principer för betygssättning.