Bedömning

Följande kategori behandlar lärandematriser och metoder för hur lärare dokumenterar.

Kategorin är uppdelad i rubrikerna; dokumentationsmetoder och formativ bedömning/progression. Ur ett sociokulturellt perspektiv utvecklas mening genom sociala interaktioner genom en viss kultur. Det “nyttiga” lärandet är det lärande som ligger steget före i elevens utvecklingszon. I och med att lärare kan gå tillbaka och se över dokumentation får elever den adekvata stöttning som krävs.

8.3.1 Dokumentationsmetoder

Lärare 1 och 2 använder sig av digitala lärplattformar (Unikum, Fronter och V-klass). Lärarna använder sig av diverse komplement för dokumentation och formativ bedömning för att synliggöra elevers progression.

Lärare 2: Jag använder en kombination av Excel och dagboksanteckningar. Muntlig förmåga, upprepande grammatiska felaktigheter och annat brukar jag markera med olika färgmarkeringar i min kalender när vi har tränat på detta.

Lärare 1: Jag har frångått det traditionella, eleverna får numera individuell läsläxa där de får spela in sig själva och jag har det dokumenterat. Jag kan gå tillbaka och lyssna, jag behöver inte sitta och dokumentera under lektionstid, det är skitsmart. Det synliggör även för eleverna, deras progression.

27

Lärarnas diskussioner om dokumentation utmynnade i hur svårt det är att mäta den muntliga kommunikativa förmågan. De poängterade att kommunikation inte är empiriskt mätbar utan mer subjektiv. Respondenten som uttalade det skrivna ovan anser att den muntliga kommunikativa förmågan även kan kallas för “den tysta kunskapen” och det är just därför det är besvärligt att mäta den muntliga kommunikativa förmågan. Vidare ansåg lärarna att det var viktigt att använda sig av olika kombinationer och komplement för att hinna med att dokumentera elevers kunskaper, för att sedan sammanställa resultat i de digitala lärplattformen de använder sig av. I intervjun nämnde lärare 1 att vid individuella läsläxor spelar eleverna in sig själva när dem muntligt framför sin läxa. Detta poängterade lärare 1 är ett smidigt tillvägagångssätt för både lärares dokumentation men även för elevers progression. När elever får möjligheter att dokumentera sina läxor med ljudinspelningar synliggörs lärandets progression. Som lärare och som elev finns möjligheter att titta tillbaka på den individuella lärandeprocessen.

Dokumentation är avgörande för lärare för att i tid lägga märke till elevers progression samt stärka elevgruppen vid eventuella snedvridningar. När lärare synliggör för eleverna vad, hur och varför de får stöttning, blir extra träningen begripligt och hanterbart för eleverna. På så sätt ger detta elever möjligheten till att vilja muntligt kommunicera på engelska under lektionerna.

När elever är i den närmaste utvecklingszonen motiveras de till att nå ny kunskap. För lärare är det viktigt att finna sätt att dokumentera elevers utveckling för att det ska bli tydligt både för lärare och elever i vilken individuell utvecklingszon eleven befinner sig i. Elever medierar muntlig kommunikativ förmåga med hjälp av läromedlen ”Magic” och ”Gleerups” som lärarna använder sig av samt spelar de in sina uppgifter via Ipad eller mobiltelefon. Som jag nämnt ovan i texten är ett arbetssätt som gynnar både lärare och elev att använda sig av olika digitala inspelningsmöjligheter.

8.3.2 Formativ bedömning/Progression

Lärare 1, 2 och 3 anser att formativ bedömning och progression hänger ihop. Det är väsentligt att som undervisande lärare kunna ha ett tydligt syfte och mål med sin undervisning.

Respondenternas svar tyder på att det är svårt att mäta den muntliga kommunikativa förmågan men att det görs kontinuerligt. Ur ett sociokulturellt perspektiv är kommunikation en social handling medan tänkandet är individens tal för sig själv.

28

Lärare 2: Bedömning sker kontinuerligt, språk är inte statiskt, det är ingen linjär process. När det kommer till att tala så vill jag se utvecklingen. Jag vill se att eleven gått från steg ett och framåt i trappan.

Lärare 1: Som lärare tänker jag hela tiden formativt och bedömer fast jag gör det för mig själv.

För att få kött på benen har jag flera bedömningstillfällen. Jag har gjort ett betygssystem med bildstöd och text, för att synliggöra för eleverna deras egen progression. Detta tydliggör för eleven och även vårdnadshavare vad eleven förväntas uppnå.

Lärare 3: Jag brukar inte visa matriser för att jag är emot betygshetsen. Jag anser att kunskapskraven inte är speciellt höga, exempelvis för att uppnå betyget E krävs det att eleven kan titta på en engelsk film och förstå den och kunna återge innehåll med talad engelska.

Lärarna hade olika synpunkter om huruvida lärandematriser ska delges elever. Lärare 1 utmärkte sig eftersom denne underströk vikten av att specificera mål för sina elever. Genom att använda tydliga lärandematriser som utarbetats för att elever ska veta vad som förväntas av dem, synliggörs lärandet. Resterande lärare ansåg att generella modeller är att föredra, de väljer i stället att visa matriser på lärplattformerna med värdeorden i kunskapskraven. Detta för att inte hamna i trångmål när bedömningar ges. Tre av fyra respondenter väljer att visa lärandematriser för sina elever när de anser att elever är mottagliga. En av fyra lärare anger att i kommentarmaterialet för bedömning rekommenderas inte lärandematriser. Denna respondent utgår från Skolverkets bedömningsmaterial och kartläggningsmaterial. Respondenten anser att detta material är användbart för att få syn på indikationer om hur elever bör prestera för att uppnå de olika kunskapskraven. Formativ bedömning anser tre av fyra respondenter är för tidigt att introducera i årskurs 4, respondenterna anger vidare att när elever blir äldre och kan omvandla tanken till handling får eleverna förståelse för vad de olika kunskapsmålen innebär.

En respondent anger att ifall denne hade fokuserat på konstant korrigering av elevers språkliga kommunikativa förmåga, hade 90 procent entusiasm för engelskämnet ödelagts. Genom att i stället ge mycket positiv förstärkning, ljuda och introducera elevnära relevanta ord och begrepp, tränas elever efterhand och successivt utökar elever sin språkliga kompetens. Enligt resonemanget ovan där en respondent ansåg att muntlig kommunikationsförmåga är subjektiv och svår att mäta, är det just därför väsentligt att använda sig utav formativ bedömning och progression, för att synliggöra lärandet för elever, likväl som för undervisande lärare i dokumentation. Enligt ZPD (Zone of proximal development) sker det nyttiga lärandet i den närmaste utvecklingszonen, en av våra respondenter poängterade att språk inte är statiskt, utan

29

att lärande sker steg för steg och är individuell. I formativ bedömning är det väsentligt att lärare stöttar elever genom att ha olika bedömningsmetoder och tillfällen.

Stöttning i formativ bedömning som synliggörs med exempelvis bildstöd och text ger elever, lärare och vårdnadshavare en tydlighet i var den individuella eleven befinner sig. I formativ bedömning är det väsentligt att lärare stöttar elever genom att ha olika bedömningsmetoder och tillfällen. Lärandematriser är ett sätt att mediera och stötta var elever befinner sig kunskapsmässigt.

30