Lärarens erfarenhet - Examensarbete. Vilka didaktiska val främjar elevers muntliga kommunikativ

8. Resultatanalys

8.1 Planering

8.1.1 Lärarens erfarenhet

Alla lärare enades om att erfarenhet är en viktig faktor hos lärare, vilket kommer med åren och att denna erfarenhet kan hjälpa lärarna att urskilja elevernas lärande. Lärarna har underlag från elevernas tidigare kunskaper vilket gör att de kan se jämförelser mellan elevers nuvarande kunskap jämfört med tidigare kunskaper. Lärare 1, som har mest erfarenhet, säger att varje lärare kontinuerligt borde ta reda på elevers bakgrund när det kommer till kunskaper i engelska.

Pratar eleverna engelska hemma eller inte, reser de utomlands och hur ofta? Vilka intressen har eleverna på fritiden? Denna information hjälper lärarna att anpassa lektionerna efter elevernas behov.

Lärare 1: Min egen målsättning för undervisningen är att få alla elever att prata, våga prata. För det är det som är livskunskapen. Jag tänker att de ska få känna att de lyckas i början av min planering. Jag tänker mycket inkludering, alltså extra anpassningar för alla.

Lärare 3: Det viktigaste tycker jag är att utgå från den elevgrupp jag har framför mig. Jag försöker lägga en lagom nivå, det får inte bli för lätt och inte för svårt. Jag har de elever som är

väldigt svaga och så har jag de elever som är nästintill flytande i språket och där blir det genast problem. Då får jag tänka om jag kan dela in dem i mindre grupper så de som är på samma nivå kan vara ihop, det gynnar eleverna.

Lärare 3 som har 3 års erfarenhet håller med lärare 1 om vikten av didaktiska val i en genomtänkt planering, för att elever ska känna sig trygga att prata det engelska språket. Lärarna nämner att deras erfarenhet gett dem rätt förutsättningar för att få fungerande och utvecklande aktiviteter samt uppgifter. Dessutom nämner lärare 1 att alla elever ska få anpassningar och stöttning vid behov för att eleverna ska våga prata oavsett hur kunnig eleven är i den muntliga engelskan. Vidare poängterar lärare 1 i intervjun att det inte märks av vilka elever som behöver extra anpassning utan att alla elever har tillgång till det. Det var viktigt att förmedla i klassen att extra anpassningar inte är något fusk, snarare till god hjälp för alla.

Lärare 1: Det är ju såklart materialet jag har framför mig men det är ju också så att jag har med åren finslipat metoder och förhållningssätt om hur jag ska tänka och det gör jag hela tiden. Jag är ju inte klar för att jag arbetat i 23 år men jag har mycket erfarenhet, det har jag. Jag vet klart och tydligt om återvändsgränder och jag vet vilket som ger framgång som jag kommer ta med mig i framtiden.

Här belyser lärare 1 att materialet har varit avgörande och att det ständigt omarbetas då det kommer nya idéer under årens lopp. Erfarenhet har även en väsentlig påverkan om hur lärare är erfarna med val av undervisningsmetoder och förhållningssätt. Problem som kan uppstå i klassrummet ger erfarenhet och ska ses som en tillgång till att utveckla lärares planeringar.

I intervjuerna nämner lärarna att det är viktigt att alla elever pratar engelska på lektionerna och vid behov ges det extra stöttning för de som behöver. Det betonas att en genomtänkt planering och upplägg är en väsentlig faktor för att elever ska känna sig trygga att prata engelska, samt att utgå från den elevgrupp läraren har framför sig och därefter utforma en undervisning som gynnar alla. Lärare 1 anser att erfarna lärare har en bredare repertoar om vad som är ett fungerande koncept eller ej. Här märks det att erfarenhet och välarbetat material kan lärare ge eleverna den stöttning dem behöver i sitt arbete. Genom att ge elever rätt förutsättningar och uppgifter som täcker deras nivå och utvecklingszonen de befinner sig i (ZPD) kan eleverna utvecklas ytterligare och finna motivation i sitt eget lärande.

21 8.1.2 Elevinflytande

Intervjuade lärare har liknande åsikter om elevinflytande. Lärarna anser i intervjuerna att det är viktigt att göra eleverna delaktiga i planeringen. De menar att eleverna måste få möjligheter att berätta på vilket sätt de utvecklas bäst i engelska språket. När elever delar sina tankar angående undervisningen eller olika metoder, som används i klassrummet, känner de större intresse till ämnet.

Lärare 1: Ja, jag skulle väl säga att de får planera sin egen undervisning. Sedan gör jag saker för att jag tycker det är bra eller roligt, jag är ju ändå utbildad så jag tänker att jag har hyfsad koll på vad som behövs att lägga fokus på. Är eleverna delaktiga i planeringen ökar deras engagemang, vilket är positivt, då utvecklas eleverna. Jag försöker även anpassa undervisningen utifrån det eleverna har intresse för.

Lärare 2: Jag försöker planera mina lektioner utifrån vad jag ser att eleverna är i behov av. Under varje termin ger jag ut några frågor till eleverna där de får svara på och utvärdera. Frågorna brukar variera såklart men ett exempel kan vara om vad de behöver extra stöd med för att våga prata engelska på lektionerna och hur de ska göra för att nå ett specifikt mål. På detta sätt underlättar det för mig att se vad eleverna befinner sig kunskapsmässigt.

Lärare 3: Det är jättesvårt, för då helt plötsligt så har vi 22 intressen. Allt måste inte vara lattjo lajban och vara kopplat till det du tycker är kul. Om du lägger upp din undervisning till det du tycker är kul då kommer det sluta med att du inte gör det du måste för det blir ju svårt att hinna med.

Lärare 4: Jag försöker ge eleverna utrymme till att ta större kontroll över deras eget lärande genom att jag ställer frågor. Eleverna får reflektera kring om vad de förstår eller inte och vad de vill jobba mer med. På detta sätt blir eleverna delaktiga i sitt eget lärande och de kan vara med och påverka undervisningen.

Tre av lärarna anser att elevinflytande är genomförbart i planeringen medan lärare 3 inte håller med i denna fråga. Jag kan anta att lärare 3 inte inkluderar eleverna i sin planering utifrån sin egen otillräckliga kompetens. Trots detta gör hen allt som det krävs för att eleverna ska få en så bra undervisning som möjligt. Tre av de intervjuade lärarna anpassar planeringen efter elevernas behov som motsvarar ZPD, att undervisningen startar i elevens närmaste utvecklingszon. Därefter utvecklas eleverna ständigt mot det nya som kan uppfattas komplicerat. Sådan stöttning, tror jag, kan bli ett bra hjälpmedel för att bygga förtroende och långsiktiga relationer mellan lärare och elever. Känner elever sig bekväma om de kan ett område då är det en indikator på att läraren har anpassat undervisningen för eleverna. Eleverna vågar då prata engelska på lektionerna och detta visar att de befinner sig i den närmaste utvecklingszonen.

Lärare 1 nämnde att hen försöker anpassa undervisningen utifrån elevernas intressen och det menar hen att man kan göra till exempel genom att väva in elevernas intressen i undervisningen.

I intervjun nämnde hen att om eleverna undervisas i grammatik kan läraren koppla in elevernas fotbollsintresse som till exempel “I play football twice a week”. Detta ser jag som ett bra tillvägagångssätt eftersom eleverna då kan relatera till ämnet och få in det i sin vardag. Vidare nämner lärarna i intervjuerna om att de kan erbjuda eleverna varierad undervisning så som film, hörövningar, digitala läromedel och glosor. Det nämns dessutom om studieteknik, att det finns olika sätt att lära sig, det finns inget rätt eller fel. Detta tyckte lärare 1 var elevinflytande, eftersom eleverna sedan kan välja vilket sätt efter att läraren presenterade olika vis för inlärning.

Lärare 3 hade däremot en annan syn på att inkludera elevernas intressen då allt inte kan vara kopplat till det eleverna tycker är kul, det “tråkiga” behövs också göras ibland. I stället ser lärare 3 på det stora hela, det som berör de flesta. Under hens engelskalektioner tittar eleverna på

“Max´s Movie” som handlar om vänskap och mobbning, det som berör alla. Vidare i intervjun nämner lärare 3 att under fri skrivning när eleverna får skriva texter som “berätta om ditt fritidsintresse” då får eleverna skriva vad de vill. När eleverna kommer upp i årskurs 6 då får de välja en egen bok att läsa utifrån deras egna intressen.

I intervjun nämner lärare 3 att det handlar om att erbjuda elever ett stort utbud av att inkluderas i undervisningen och utveckla den muntliga kommunikativa förmågan genom varierad undervisning. Lärarna ger eleverna stöttning i den utsträckning som behövs beroende på elevgrupp och behovet av extra stöttning. De kan utläsa var eleverna ligger i sin närmsta utvecklingszon och var ribban ska läggas för att eleverna ska nå sin optimala zon. Lärarnas kompetens och utbildning ger dem verktyg för att mediera sin kunskap vidare till sina elever.

Eleverna medierar via de material som lärarna förmedlar, lärarna erbjuder således en mängd olika sorters stöttning som nämnt ovan, för att eleverna ska utveckla sina kunskaper.

8.2 Genomförande

Denna kategori berör hur läraren genomför sina engelsklektioner. Kategorin har underrubrikerna ”Att prata det engelska språket i klassrummet” och ”läromedel”. Vi lär av varandra och förändrar vårt sätt att beskriva, tolka och analysera världen.

23 8.2.1 Att prata det engelska språket i klassrummet

Lärarna som intervjuats är eniga om att det är viktigt att prata målspråket i undervisningen, ett didaktiskt val som respondenterna belyser för att stärka elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelska.

Lärare 3: Elever är rädda för att göra bort sig, det är en osäkerhetsfaktor. Därför använder jag ofta metoden ”upprepa efter mig” nya ord och fraser. De som är svagare pratar jag mer svengelska med för att få det lite mer lättsamt. De starka eleverna behöver utmanas och där ställs högre krav. Jag pratar engelska på lektionerna men varvar med svenska för att alla ska hänga med annars tappar man de svagaste och de starka tycker det blir tråkigt.

Lärare 2: Jag pratar till 99 procent engelska på lektionerna och en del elever tycker det är jättejobbigt i början. Jag ger ut uppgifter som eleverna gör i par. Jag delar upp eleverna när de ska prata, de svaga och starka och så får de prata om vad de gjort i helgen. Jag har alltid stått på mig att prata målspråket, det viktiga är att eleverna inte behöver förstå alla ord utan de lär sig att få förståelse i ett sammanhang.

Lärare 1: Jag pratar för det mesta på engelska först, sedan frågar jag om eleverna förstod det på engelska och säger det sedan på svenska. Plockar jag ut en grupp som är stark då pratar jag bara engelska med dem. Pratar jag med dem som har det svårt använder jag bildstöd och enkla ord och ber de att svara på frågan ”vad ser du på bilden?”.

Lärare 4: Jag älskar när alla pratar engelska i klassrummet och en av mina favorit aktiviteter kallas ”fortunately, unfortunately”. Det är en tydlig spelordning där jag börjar att berätta en historia och sedan ska varje person säga en mening i taget och varje mening måste börja med antingen ”fortunately” eller unfortunately”.

Intervjuerna med lärarna visar att för att förstärka elevers muntliga kommunikativa förmåga, bör lärare prata engelska under engelskundervisningen. Endast vid undantag översätter lärare 1 och lärare 3 separata ord från engelska till svenska för de elever som upplever det svårt att förstå den muntliga engelskan. Lärarna anser att spel och lek inspirerar och gynnar elevers gemenskap samt engagemang och vilja att kommunicera i tal. De olika spel och aktiviteter som lärarna använder för att engagera eleverna, tycker jag, bidrar till elevernas muntliga kommunikativa utveckling. Eleverna blir mottagliga för undervisningen som bedrivs vilket leder till att de blir delaktiga fullt ut.

Lärarna har olika åsikter angående nödvändigheten i att använda det svenska språket i engelskundervisningen. En riskfaktor som lärare 1 och lärare 3 anser uppstå, om de endast använder engelska, blir eleverna inte tillräckligt mottagliga för undervisningen som bedrivs vilket leder till att de inte blir delaktiga fullt ut. Dock betonades det av de intervjuade lärarna att det är väsentligt att prata målspråket och att det ska få lov att ta tid att utveckla den muntliga kommunikativa förmågan. Flertalet av de intervjuade lärarna betonar även att det är essentiellt att lärare är trygga i sin egen engelska kommunikativa förmåga. Utifrån analysbegreppet stöttning kan jag se att lärarna gav stöttning för de elever som var svaga i engelskämnet genom att förklara på svenska i stället för på engelska. Genom att kommunicera på svenska gav lärarna eleverna som inte förstod hjälp på traven i stället för att tappa eleverna på vägen. Att ge elever stöttning menar lärarna gynnar även de som befinner sig i den närmaste utvecklingszonen.

Lärarna medierade genom att använda sig av det svenska språket för att få med de svaga eleverna i undervisningen. När lärarna hade en stark grupp talade lärarna enbart engelska under lektionerna. När lärarna använde sig av målspråket utvecklades den muntliga kommunikativa förmågan för de elever som hade hög kompetens i den kommunikativa språkliga delen.

Aktiviteten som lärare 4 använde sig av ”fortunately, unfortunately” gavs möjlighet för elevgruppen att bli engagerade att muntligt kommunicera på engelska. Detta skapade lust att lära, gemenskap och dessutom använde eleverna sin fantasi och detta ökar ett deltagande.

8.2.2 Läromedel

För att få reda på vilka läromedel de intervjuade lärarna arbetar med, ställde jag frågor om på vilket sätt menar lärarna att läromedlet stöttar elevernas muntliga kommunikativa förmåga på ett explicit sätt. De intervjuade lärarna nämner att de använder sig av traditionella läromedel och justerar uppgifterna efter konkreta mål som exempelvis vid detta fall, utveckla elevernas muntliga kommunikativa förmågor.

Lärare 3: Jag använder mig av “Gleerups digitala läromedel”. Det är jättebra och läromedlet innehåller varierande uppgifter som exempelvis filmer i olika nivåer som jag kan anpassa efter elevers intressen. På så sätt är det alltid lättare att engagera eleverna för olika dialoger eller muntliga debatter vid lektionstillfällen.

Lärare 1: Jag använder mig av “Magic”. Jag använder den sen så plockar jag in massa annat.

Magic är det eleverna tycker är roligast där de får höra dialoger från texterna för att sedan spela

in sig själva och skicka det till mig. Detta sätt är smidigt för mig att ge respons till de elever som inte pratat engelska under lektionstid som jag kan ge respons till.

Lärare 2: Så få som möjligt, “Magic”, skämt å sida jag använder den lite grann. Mycket “UR”,

”SLI” beroende på vad jag hittar där. Material från SLI tar jag från och skapar egna mappar med temainnehåll där eleverna kan få tillgång att se filmerna. Detta upplevdes komplicerat i början men efter ett tag fungerade det bra för eleverna.

Lärare 4: Förr förlitade jag mig väldigt mycket på boken, jag valde läromaterial som redan fanns via “Good Stuff”. Jag använde mig av ett fast material och utgick från det. Nu använder jag väldigt lite bok och min planering i kommunikativ engelska är genrepedagogisk överlag.

Tillsammans med eleverna gillar jag att läsa texter och prata om lästa texter där jag lyfter den specifika struktur, syfte och språkliga drag.

Respondenterna använder sig av traditionella läromedel som i dagens läge är utformade med tanke på hur Lgr 11 anser att den muntliga kommunikativa förmågan ska främjas. Med traditionella läromedel menas att använda sig av ett fast läromedel och utgå från materialets upplägg. Alla lärare uttalar sig om att undervisningen förändras när lärarna pratar engelska med eleverna. Lärare 4 tillägger att läsningen är en favorit under engelskalektionerna där eleverna och läraren diskuterar textens innehåll. De får med eleverna i diskussioner eftersom de först läser för att sedan lyfta specifika delar ur texterna. Lärare 2 nämner i intervjun att lösningen med mapparna fungerat bra då eleverna kan diskutera materialet i grupper efter de sett filmer eller läst texter på SLI eller UR. På så vis blir eleverna också självständiga i sitt arbete och kan själva välja vad de vill lägga fokus på. Lärare 1 låter sina elever spela in sig själva och sedan skicka ljudfilen där eleverna gjort dialoger eller läst en text. Detta underlättar för lärare 1 att ge respons och även få en överblick på vilken nivå de befinner sig på. För de elever som inte pratat mycket under lektionen och inte visat sina kunskaper kan på så sätt få chansen att visa upp sina kunskaper. Lärare 3 visar ett pedagogiskt engagemang och använder mycket öppna dialoger med sina elever i form av debatter eller diskussioner.

Lärarna belyser hur väsentligt det är att bedriva en varierad undervisning som ser till elevgruppen. Beroende på vilken grupp de har framför sig, är det viktigt att anpassa undervisningen menar lärarna. Efterhand väljer respondenterna att bredda sitt val av material när de fått en förförståelse för vad som fungerar för elevgruppen de har framför sig. Den muntliga kommunikativa förmågan enligt respondenterna, är något som kontinuerligt lärs ut

tillsammans med de tre andra förmågorna skriva, läsa och lyssna. Genom att bedriva muntliga uppgifter i form av dialoger, gynnar det alla i elevgruppen eftersom eleverna utvecklar sin muntliga kommunikativa förmåga i engelska. Varje enskild elev får chansen att utifrån sina förutsättningar och med hjälp av den stöttning visa sina kunskaper och utvecklas ytterligare.

Genom att ge elever den stöttning som behövs gör att eleverna får möjligheten att befinna sig i den närmaste utvecklingszon, där uppgifterna inte är på en för hög eller låg nivå. Detta gynnar alla elever eftersom undervisningen blir anpassad för individ. Alla lärarna använder sig av olika metoder när de utformar sina engelsklektioner och samtidigt har de alla en varierad undervisning. De olika läromedlen som lärarna använder medierar kunskapen till eleverna där de införskaffar sig nya färdigheter och kunskaper. Läromedel som används av lärarna läggs som en grund för undervisningen som sedan byggs vidare på annat som de finner passande inom det valda området.

8.3 Bedömning

Följande kategori behandlar lärandematriser och metoder för hur lärare dokumenterar.

Kategorin är uppdelad i rubrikerna; dokumentationsmetoder och formativ bedömning/progression. Ur ett sociokulturellt perspektiv utvecklas mening genom sociala interaktioner genom en viss kultur. Det “nyttiga” lärandet är det lärande som ligger steget före i elevens utvecklingszon. I och med att lärare kan gå tillbaka och se över dokumentation får elever den adekvata stöttning som krävs.

8.3.1 Dokumentationsmetoder

Lärare 1 och 2 använder sig av digitala lärplattformar (Unikum, Fronter och V-klass). Lärarna använder sig av diverse komplement för dokumentation och formativ bedömning för att synliggöra elevers progression.

Lärare 2: Jag använder en kombination av Excel och dagboksanteckningar. Muntlig förmåga, upprepande grammatiska felaktigheter och annat brukar jag markera med olika färgmarkeringar i min kalender när vi har tränat på detta.

Lärare 1: Jag har frångått det traditionella, eleverna får numera individuell läsläxa där de får spela in sig själva och jag har det dokumenterat. Jag kan gå tillbaka och lyssna, jag behöver inte sitta och dokumentera under lektionstid, det är skitsmart. Det synliggör även för eleverna, deras progression.

Lärarnas diskussioner om dokumentation utmynnade i hur svårt det är att mäta den muntliga kommunikativa förmågan. De poängterade att kommunikation inte är empiriskt mätbar utan mer subjektiv. Respondenten som uttalade det skrivna ovan anser att den muntliga kommunikativa förmågan även kan kallas för “den tysta kunskapen” och det är just därför det är besvärligt att mäta den muntliga kommunikativa förmågan. Vidare ansåg lärarna att det var viktigt att använda sig av olika kombinationer och komplement för att hinna med att dokumentera elevers kunskaper, för att sedan sammanställa resultat i de digitala lärplattformen de använder sig av. I intervjun nämnde lärare 1 att vid individuella läsläxor spelar eleverna in sig själva när dem muntligt framför sin läxa. Detta poängterade lärare 1 är ett smidigt

In document Examensarbete. Vilka didaktiska val främjar elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelska? Examensarbete II, 15 hp (Page 24-0)