Att utveckla och prata det engelska språket i klassrummet

Ett vidare resultat visar att respondenterna är eniga om att det är viktigt hur lärare stöttar eleverna i att prata det engelska språket i klassrummet men att en riskfaktor är att elever inte är tillräckligt mottagliga för undervisningen som bedrivs. Därför är det av stor vikt att lärare utformar en undervisning som är sedd till elevgruppen och anpassad för de elever som är i behov av stöttning. I enlighet med Nilssons (2020) studie anser majoriteten av lärare att det är nödvändigt att inkludera förstaspråket i undervisningen, för att underlätta inlärning. I resultatet

33

framkom det hur essentiellt det är att lärare är trygga i sin engelsk kommunikativa förmåga.

Ahlquist (2019) tydliggör att lärares språkliga kompetens är den väsentligaste faktorn i muntlig kommunikativ engelskundervisning. Vidare klargjorde respondenterna att det tar tid att lära sig ett språk och att utveckla den muntliga kommunikativa förmågan. Det betonas i resultatet om vikten att prata målspråket och att det får lov att ta tid. Har elever engelska som modersmål är detta inget faktum men för de elever som behöver stöttning är det viktigt att undervisningen bedrivs på så vis att även dessa elever känner att de kan muntligt kommunicera på engelska. I enlighet med både Lundahl (2019) och Säljö (2015) är frågan om att endast använda målspråket i undervisning en angelägen aspekt inom kommunikativ engelskundervisning.

I enlighet med Henry och Thorsen (2018) nämns det att elever ska kunna använda sig av en rad varierande strategier för att upprätthålla sin kommunikation. Respondenterna gav en varierad undervisning vilket medgav att varje elev kan känna att hen lyckats. Genom att lärare erbjuder olika aktiviteter nås detta ut till varje elev då alla lär sig på sitt eget vis. För de elever som inte visade sina kunskaper under ett lektionstillfälle fick en möjlighet att spela in sig själva och skicka till läraren. På så vis kan läraren lyssna inspelningen eleven skickat vilket också blir ett bra bedömningsmaterial. Språket är lärandets viktigaste redskap och genom kommunikation sker en ständig utveckling. Nyckeln till kunskapsutveckling är det talade språket där vi lär av varandra och förändrar vårt sätt att beskriva, tolka och analysera världen.

Ahlquist (2019) benämner att forskning visar på att motivationen minskar vid 10 års ålder eftersom läroboken introduceras. Respondenterna var tydliga med att understryka att en lärobok är en trygghet att använda sig av och en varierad undervisning kräver ytterligare material, exempelvis spel och lek. Dock delgav respondenterna att de väljer att frångå den traditionella undervisningen efter att de insett att annat material än läroboken inspirerar och gynnar elevers engagemang att vilja muntligt kommunicera i tal. Undervisning i muntlig kommunikativ förmåga i engelska ska inte endast utgå ifrån lärobok. Lärarna ansåg att genom att de använde sig av spel och lek i sin undervisning inspirerade detta elever och skapade engagemang, delaktighet och vilja att muntligt kommunicera på engelska. Likaså poängterar Ahlquist (2019) om forskning som tyder på att elevers engagemang är relaterat till uppgifternas relevans i undervisningen, där det existerar en koppling mellan lärande och engagemang. Säljö (2015) benämner att utifrån ett sociokulturellt perspektiv är det mänskliga språket “redskapens redskap” – “the tool of tools”. De olika aktiviteter som lärare använder sig av i undervisningen engagerar eleverna, de blir mottagliga för undervisningen som bedrivs, vilket resulterar till

34

deras utveckling i det muntligt talade engelska. Det är även väsentligt att lärarna som undervisar i engelskämnet muntligt kommunicerar på engelska och använder sig av målspråket för att skapa lust att lära och att eleverna känner ett ökat deltagande när alla engagerar sig och stöttar varandra i utvecklingen.

9.1.4 Dokumentation och bedömning

Vidare resultat i studien visade hur betydelsefull användningen av att elever spelar in sig själva vid läsläxor eller under lektionen haft en god påverkan. Detta tillvägagångssätt gynnar både för lärarnas dokumentation och för elevernas egen progression. När elever dokumenterar sina läxor eller dylikt i form av ljudinspelningar synliggörs lärandet och det finns möjlighet vid utvecklingssamtal att titta tillbaka på elevernas lärandeprocess. Respondenterna använde sig av lärplattformar och diverse komplement för sin dokumentation och formativ bedömning, för att synliggöra elevers progression. Respondenterna uppgav svårigheter med att mäta den kommunikativa förmågan. Respondenterna ansåg att kommunikation inte är empiriskt mätbar utan subjektiv, just därför ansåg de att dokumentation bör göras kontinuerligt. Av den orsaken är det viktigt att använda sig av olika komplement för att dokumentera elevers kunskaper och sammanställa resultat i de digitala lärplattformerna.

I linje med nutida forskning som Ahlquist (2019) förespråkar är att språkundervisning bör ha ett fokus på både form och mening. Språkinlärning är en utvecklingsprocess som inte är linjär och elever lär sig på olika sätt samt i olika takt. Vidare ansåg respondenterna att formativ bedömning och progression hänger ihop, det väsentligaste som undervisande lärare är ett tydligt syfte och mål med sin undervisning. Respondenterna belyste delade meningar om huruvida lärandematriser ska delges till elever och olika synpunkter uppmärksammades. Bland de olika synpunkterna utmärktes en som underströk vikten av att specificera målen för sina elever och ansåg att genom tydliga lärandematriser blir elever medvetna om vad som förväntas av dem och lärandet synliggörs. Genom stöttning i formativ bedömning som synliggörs med bildstöd och text, ger elever, lärare samt vårdnadshavare en rättvis syn på var eleven befinner sig kunskapsmässigt. Med hjälp av lärandematriser kan lärare stötta sina elever samt är det ett sätt att mediera var eleverna befinner sig i sin progression då det nyttiga lärandet sker i den närmaste utvecklingszonen.

I enlighet med Henry (2019) utvecklas mening i sociala interaktioner i en viss kultur som kan härledas till det sociokulturella perspektivet. Ett resultat som framkom var att när elever får

35

möjligheter att dokumentera sina läxor med ljudinspelningar, synliggörs lärandets progression.

Möjligheter uppstår då för likväl lärare som elev att titta tillbaka på den individuella lärandeprocessen. Eleverna medierar muntligt sin förmåga med hjälp av läromedlen som

”Gleerups” och ”Magic” där de får möjlighet att spela in sig själva och sina uppgifter. Det är ett effektivt sätt för både lärare och elev att nyttja olika digitala. Likaså Kaya (2016) belyser att det “nyttiga” lärandet är det lärande som ligger steget före i elevens utvecklingssteg. Resultat som påvisats är hur elever befäster sitt lärande genom att det synliggörs vad som förväntas av dem, för att uppnå kunskapskraven. Gibbons (2008) poängterar även hon om elever får den adekvata stöttning som behövs gynnas inlärningsprocessen. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv nämner Lundahl (2019) att kommunikation är en social handling medan tänkandet är individens tal för sig själv. I dokumentationsdelen visade resultatet att en respondent ansåg att muntlig kommunikationsförmåga är subjektiv och empiriskt svårt att mäta. I och med att kommunikation är en social handling krävs det kontinuerlig dokumentation. Förmågorna skriva, läsa och lyssna ansågs vara mindre subjektiva, därför lättare att bedöma.

36