I metodkapitlet redogörs studiens val av insamlingsmetod som utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, urval och genomförande. Därefter beskrivs analysprocessen och studiens tillförlitlighet. Avslutningsvis beskrivs de forskningsetiska aspekterna för studien.
6.1 Val av insamlingsmetod & semistrukturerade intervjuer
Denna studie är kvalitativ och empirin valde jag att samla in via intervjuer. Syftet med undersökningen var att ta reda på mellanstadielärares uppfattningar kring muntlig kommunikativ engelskundervisning i årskurs 4–6. Jag ville undersöka hur lärare planerar, genomför och bedömer den muntliga kommunikativa förmågan i engelskämnet. Jag beslöt mig för att använda en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor. I linje med vad Kihlström (2007, s.228) skriver om val av metod, är valet av kvalitativ metod det som handlar om innebörd, avsikt, värde och motiv. Vidare belyser Kihlström (2007, s.228) att det handlar om att bestämma och identifiera företeelser och dess kännetecken samt struktur. Valet av en semistrukturerad intervju som kombineras av både strukturerade- och ostrukturerade intervjufrågor, gav mig möjlighet att ställa följdfrågor utifrån vad respondenten svarade. Precis som Kihlström (2007, s.48) belyser bestämmer intervjuaren riktningen på samtalet och ser till att ämnet som ska granskas är i fokus. Att ha i åtanke är att intervjun inte blir för styrd och ledande, eftersom det är respondentens uppfattning som är intressant.
6.2 Forskningsetiska aspekter
I en intervjustudie är det viktigt att vara medveten kring de etiska frågeställningar som förekommer när det gäller de individer som deltar samt informationen de delger. I min studie har jag utgått från Vetenskapsrådets (2017) och de forskningsetiska principer jag genomförde i undersökningen; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att det är viktigt att deltagarna i studien förstår vad syftet är, därför informerade jag deltagarna om syftet med mitt missivbrev. Deltagandet är frivilligt därför hade respondenterna rätt att när som helst välja att avsluta sin medverkan i studien. Samtyckeskravet innebar att säkerställa att deltagarna jag intervjuade uppfattade syftet med studien samt att de gav sitt samtycke för sitt deltagande. Deltagarna i studien godkände att
13
bli inspelade och detta underlättade inför analysarbete eftersom all empiri samlades in på samma sätt. Konfidentialitetskravet innebörd var att säkra att all information som kan identifiera deltagarna skyddas på ett säkert sätt. Jag informerade och var tydlig om att alla uppgifter endast används av mig samt att det raderas när studien är klar. Sista principen, nyttjandekravet innebar att det var viktigt att informera att allt som spelas in och sägs är enbart används för studien.
6.3 Urval
När jag beslutat mig för hur jag skulle samla in studiens empiriska material gick jag vidare med mina urval. Det första urvalskriterium var att intervjua verksamma lärare i årskurs 4–6 som är behöriga i ämnet engelska. Kihlström (2007, s.49) belyser att vid kvalitativa intervjuer handlar det om att intervjua respondenter som har erfarenhet av ämnet eller området intervjun ska behandla. Respondenten har med störst sannolikhet upplevt situationer som nämns, därav blir svaren mer tillförlitliga och grundar sig på egen erfarenhet. Bryman (2011, s.350) poängterar att det blir ett målinriktat urval när respondenter själva upplevt situationerna och har erfarenhet inom området som lyfts fram.
Bekvämlighetsurvalet, tidsaspekten och rådande samhällssituation ledde till mitt slutgiltiga urval eftersom respondenterna var lättast att nå på detta vis. Dock hade ett mer medvetet urval varit avgörande för hur jag hade kunnat generalisera vårt resultat. I början av arbetsprocessen funderade jag på att studera både lärare och elever, men fann tidigt att det hade blivit ett för omfattande arbete. Avgränsningen blev därför dessa fyra lärare som varit verksamma under olika antal år och arbetat med olika läroplaner: Lärare 1 har varit verksam som lärare i 23 år, under en tid med Lpo 94 och nu Lgr 11. Lärare 2 har varit verksam i fem år, arbetat med Lgr 11. Lärare 3 har varit verksam i tre år och arbetat med Lgr 11. Slutligen Lärare 4 som varit verksam i sex år och arbetat med Lgr 11.
6.4 Genomförande
På grund av rådande pandemi samt att alla respondenter befann sig på olika orter i Sverige, valde jag att genomföra digitala intervjuer via Microsoft Teams. När respondenterna valts ut och urvalet var fastställt, bestämdes tid och datum för intervju via mejlkontakt. I det utskickade samtyckesblanketten (Bilaga 2) kontaktade jag sex lärare och informerade om min studie och vad den skulle behandla. Jag fick svar från fyra lärare som tackade ja och de två andra tackade nej. När jag fått svar från de som tackat ja bokade jag in intervjuerna och genomförde dessa
14
under samma vecka, intervjuerna hade en ungefärlig tid på cirka 40 minuter. Lantz (2013, s.76,77) belyser i förberedande arbete bestäms det hur lång tid det ska ta att genomföra en intervju. Innan jag utförde intervjuerna som även spelade in, mejlade jag ut några förberedande frågor (Bilaga 1) samt samtyckesblankett (Bilaga 2) för de deltagande att skriva under och som skickades inscannade till mig för att styrka de etiska principerna.
I början av min studie läste jag in mig på det valda ämnet och sökte relevant forskning för att sedan konstruera intervjuguiden så den passade studien. Precis som Lantz (2013, s.20) betonar, krävs det för att intervjua, både kunskaper och färdigheter kring ämnet. Dessa frågor låg till grund för hela intervjun och var det jag utgick från när jag intervjuade mina respondenter. Jag valde enbart att skicka ut förberedande frågor och inte intervjuguiden eftersom jag var ute efter respondenternas direkta uppfattningar, alltså inga förberedande svar. Intervjuguiden hade jag för mig själv för att sedan använda den som en mall när jag senare valde tematiserade rubriker och underrubriker för att analysera mitt material (se bilaga 1). Intervjuguidens frågor kategoriserades utifrån studiens syfte och frågeställningar, strukturen utgick från planering, genomförande och bedömning. Lantz (2013, s.92) skriver att ramen ger en god struktur för vad fokus ska vara i intervjun. Genom att komma överens om ramen, är att visa respekt gentemot uppgiften och gentemot intervjupersonens tid och person.
Vid intervjutillfällena inledde jag med att presentera mig själv och syftet med min studie och intervjuns upplägg. Respondenterna måste förstå syftet för att intervjun ska bli effektiv och intervjuaren samlar in den empirin som är menat (Lantz, 2013, s.71). Jag som intervjuare styrde samtalet genom att jag bestämde frågor och teman. Om intervjuare hjälper intervjupersonerna att förstå syfte och mål är det lättare att styra intervjun i en specifik riktning. Ifall en intervjuare är otydlig och själv inte vet vad den vill, då blir också intervjupersonen vilse. Intervjuare behöver vara uppmärksamma om vad som sker under en intervju och markera rollerna, “jag som intervjuare frågar och du som respondent svarar” (Lantz, 2013, s.119). Intervjuerna ljudinspelades med hjälp av en mobiltelefon som sedan transkriberades direkt efter intervjuerna.
Hallin och Helin (2018, s.63) poängterar fördelen med att använda digital teknik. Digital teknik möjliggör ljud och även bild, för intervjuaren ges det större uppfattning hur intervjupersonerna reagerar på det som sägs. Sociala signaler kan spela roll för hur intervjun utvecklas och digital teknik kan bidra med att skapa en känsla av närvaro som om intervjun utfördes fysiskt.
15
6.5 Validitet/Reliabilitet/Generaliserbarhet
Huruvida en metod undersöker det den säger att den ska påverkar en studies validitet. För att en intervjustudie ska vara valid, måste det empiriska materialet verkligen återge det fenomen som studien syftar till att utveckla kunskap om. Validitet handlar om studiens giltighet, att studera det som ska undersökas (Kihlström, 2007, s.231). Samtliga intervjuer transkriberades kort efter tillfället för att återskapa samtalet så korrekt som möjligt i text. Jag anser att validitet finns eftersom intervjuerna gav svar på studiens syfte och frågeställning.
Hallin och Helin (2018, s.88) nämner att reliabilitet uppnås om studien utförts på rätt sätt exempelvis innebär det att samtliga intervjuer genomförts på ett likartat sätt och att intervjuaren så långt det gått försökt vara opartisk. Detta kan uppnås genom att ha distans till respondenterna både före, under och efter intervjuerna. Kihlström (2007, s.231) nämner vidare att reliabilitet handlar om trovärdighet eller tillförlitlighet, det vill säga att resultatet är trovärdigt. Eftersom det handlar om att synliggöra ifall studiens resultat är tillförlitligt genom hela processen.
Respondenter som valts ut måste vara representativa och tillförlitliga representanter för den grupp som fenomenet berör, först då kan generella slutsatser dras utifrån studien. Intervjufrågor som ställs till respondenterna ska på ett tydligt sätt hänga ihop med forskningsfrågorna.
Ytterligare ska de citat som redovisats hänga ihop med syftet (Hallin och Helin, 2018, s.88).
6.6 Analysmetod
När studiens intervjuer transkriberats i ett dokument, avidentifierades respondenterna och de namngavs till lärare 1–4. Vidare sorterades materialet för att få fram de relevanta delar i form av citat. Därefter fastställdes kategorier som var återkommande i intervjuerna som färgkodades i de olika delarna. Material som ansågs irrelevant ströks, som exempelvis när respondenterna resonerade om sådant som inte berörde ämnet engelska och muntlig kommunikation.
Därigenom sållades material som var oväsentligt bort. Vidare när kategorierna var sammanställda med färgkodning, oväsentligheter borttagna, markerades det som ansågs essentiell i form av citat, alltså det som tydligt anslöt till studiens syfte och frågeställning.
Kvale och Brinkman (2014 s.243–260) beskriver att analyser av kvalitativa intervjuer, där syftet är att försöka förstå meningen med vad respondenter berättar, kan ske i tre steg, kategorisering, meningskoncentrering och meningstolkning. Att kategorisera sin data innebär en strukturering av den, utifrån givna kategorier, för att få överblick och lättare kunna göra jämförelser. Redan innan intervjuerna valde jag att kategorisera frågorna i intervjuguiden till som innefattade
16
studiens frågeställning; “Hur främjar engelsklärare elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelskämnet?”
Intervjuguidens frågor var formulerade kring dessa kategoriseringar men under intervjun ställdes frågorna i blandad ordning för att skapa ett flöde i samtalet. Detta blev ett sätt att förbereda för analysen, en kategorisering av empirin. Efter intervjuerna transkriberades materialet och jag läste igenom dem flera gånger. Jag sammanställde svaren från intervjuerna under varje kategori. I nästa steg sammanställde jag svaren till kortare meningar, men försökte hålla kvar essensen av vad respondenten svarat. Processen blev då en meningskoncentrering av resultatet. Jag gick under denna process tillbaka till transkriberingarna, men även till de inspelade intervjuerna för att verkligen försöka förstå vad respondenterna velat förmedla. Redan i detta stadie kunde jag urskilja olika begrepp och bärande formuleringar som fanns hos de olika respondenterna. Att tolka resultatet innebär att gå djupare än att bara strukturera empiri. En meningstolkning innebär att gå utöver det som sägs för att försöka förstå strukturer och relationer (Kvale & Brinkman, 2014, s.243–260). I studien använder jag mig av sociokulturell teori som teoretisk ansats och har valt ut analysbegreppen, ZPD, stöttning och mediering.
17