3. Metod och genomförande
4.2 Bedömningsmatriser
Tidigare i uppsatsen har redogjorts för att användandet av bedömningsmatriser har ökat enormt de senaste åren. Utan att helt förkasta värdet av matriser varnar trots allt Wiliam och Leahy m.fl. dock för ett alltför flitigt användande av dem. De poängterar att användandet av matriser kräver stor förståelse för deras brister och förutsätter att de används förnuftigt av läraren, eftersom det annars finns en risk för att de fungerar summativt. Är matriserna däremot användbara för flera olika typer av uppgifter och kan användas över en längre
tidsperiod, samt om de ger eleverna förståelse för vad som ligger bakom högkvalitativt arbete kan de trots allt fungera stödjande för elevernas lärande, menar Wiliam och Leahy.51 Nedan följer resultaten av de uppfattningar eleverna och lärarna i den här studien har angående matriser. (Se Bilaga 4, påstående 24 – 28, samt Bilaga 5 påstående 31 – 35)
4.2.1 Eleverna om bedömningsmatriser
Figur 8. Min historielärare använder sig av matriser vid prov och uppgifter.
Figur 8 visar att 94% av eleverna upplever att deras lärare alltid eller oftast använder sig av matriser vid prov och uppgifter, medan 6% svarar att läraren sällan eller aldrig gör det. På påståendet svarade 221 elever av totalt 225.
51 Wiliam & Leahy, 2015, s.59-62
60% 34% 5% 1% Alltid Oftast Sällan Aldrig
Figur 9. Jag förstår de matriser min historielärare använder vid prov och uppgifter.
Figur 9 visar att 80% av eleverna upplever att de alltid eller oftast förstår matrisen läraren använder, medan 20% svarar att de sällan eller aldrig förstår matriserna. På påståendets svarade 220 elever av totalt 225.
Figur 10. Jag frågar min historielärare om jag inte förstår matrisen
Figur 10 visar att 63% alltid eller oftast frågar om de inte förstår matrisen och att 37% sällan eller aldrig frågar sin historielärare om de inte förstår den.På påståendets svarade 223 elever av totalt 225. 31% 32% 29% 8% Alltid Oftast Sällan Aldrig 24% 56% 17% 3% Alltid Oftast Sällan Aldrig
Figur 11. Matriser gör att jag presterar bättre på prov och uppgifter
Figur 11 visar att 63% upplever att de alltid eller oftast presterar bättre genom att använda matriser vid prov och uppgifter, 37% svarar att de sällan eller aldrig presterar bättre genom att använda matriser. Partiellt bortfall är 11 av totalt 225 elevsvar.
4.2.2 Lärarna om bedömningsmatriser
Av lärarna uppger tre av fem lärare att de alltid använder matriser och två att de oftast gör det. På påståendet om eleverna frågar dem om de inte förstår matrisen, uppger fyra av fem lärare att de oftast gör det, en har inte svarat. På påståendet om eleverna presterar bättre med hjälp av matriser svarar fyra av fem att eleverna oftast gör det, medan en har valt att skriva följande svar: ”Vad är bättre? De presterar bättre enligt matrisen. Har de lärt sig något? Har de bara lärt sig ett system?”
4.2.3 Sammanfattande analys av resultat Strategi 1
Resultaten för Strategi 1 visar överlag att både lärare och elever är positiva till de formativa metoder som ovan redogjorts för. En majoritet har gjort ett diagnosprov i historia, men endast en av lärarna har använt provet för att anpassa undervisningen, en har gjort det delvis.
Troligtvis kan det faktum att lärarna inte själva har utformat provet ha spelat in här och kanske har de trots allt med sig resultaten där i bakhuvudet. En lärare uttryckte sig skeptiskt om provet, vilket också kan vara en anledning till att lärarna inte i någon högre utsträckning uppger att de använt sig av det.
Vad beträffar klargörande av lärandemål blir slutsatsen att både elever och lärare upplever att eleverna presterar bättre om de vet vad som förväntas av dem innan de påbörjar en uppgift.
22% 41% 31% 6% Alltid Oftast Sällan Aldrig
Resultaten från undersökningen går således i linje med vad flera forskare på området framhåller som betydelsefullt för elevernas motivation.
Av både lärare och elever svarar en majoritet att de inte hittills har arbetat med metoden att jämföra anonyma arbeten. Däremot kan sägas att en majoritet av både elever och lärare ställer sig positiva till metoden och tror att den kan bidra positivt till elevernas lärande i historia. Framförallt eleverna framhåller att det hjälper dem.
Både lärarna och eleverna uppger att lärarna använder bedömningsmatriser vid prov och uppgifter. Wiliam utryckte oro kring användandet av matriser och en lärare gav en kommentar i linje med den kritiken. I undersökningen framkommer inte exakt hur lärarna på den aktuella skolan arbetar med matriser, men en analys av resultaten kan ändå sägas peka mot att det kan vara bra att som lärare reflektera och utvärdera användandet av dem. Risk finns att de används mer i summativt syfte, precis som Wiliam varnar för. En majoritet av eleverna upplever att de oftast eller alltid kan tolka matriser, men inte fullt lika många frågar läraren om de inte förstår den. Även lärarna svara att de tror att eleverna oftast frågar den när de inte förstår.
Sammanfattningsvis kan sägas att inte är några jättestora skillnader mellan elevernas och lärarnas svar och överlag uttrycker både lärare och elever sig positivt till de olika formativa strategierna. De resultat som sticker ut mest när det gäller Strategi 1 är resultaten för att jämföra anonyma arbeten, se figur 7 och figur 8. Hela 43% uppger att de aldrig får använda sig av metoden, men hela 46% svarar att det alltid hjälper dem. Bland lärarna svarade ingen att det alltid hjälper eleverna i deras lärande, men en majoritet av lärarna tror att det oftast hjälper dem. Här kan viktig information finnas för lärarna eftersom även tidigare studier visar att metoden är mer effektiv än användandet av matriser, vilka vi sett ofta används av studiens lärare vid prov och uppgifter.