3. Metod och genomförande
4.3 Resultat - Strategi 2
4.3.1 Belägg för lärande
Forskarna inom formativ bedömning är överens om att lärare i sin undervisning behöver hitta belägg för lärande och ta reda på vad eleverna faktiskt vet eller har lärt sig och inte lärt sig. Att få alla elever aktiva under lektionen är också en viktig grundpelare inom formativ bedömning. I undersökningen har två metoder som forskarna framhåller som betydelsefulla valts ut. Den ena handlar om metoden att slumpvis välja ut elever att svara på frågor och den andra metoden innebär att läraren ställer en eller flera frågor som alla elever ska svara på
samtidigt. Metoden kan även användas som ett utgångspass/exit ticket, för att se vad eleverna
lärt sig under en lektion t.ex.
4.3.2 Eleverna om att slumpvis välja ut elever att svara på frågor
Vi ska börja med att titta på om eleverna uppfattar att deras lärare brukar välja ut elever slumpvis att svara på frågor. I Figur 12 nedan redovisas svaren i procent.Figur 12. Min historielärare väljer slumpvis ut elever att svara på frågor.
Figur 12 visar elevernas upplevelse av om deras lärare väljer ut elever slumpvis att svara på frågor. Av eleverna svarade 23% att läraren alltid gör det, 34% oftast, 33% svarade sällan och 10% svarade att läraren aldrig gör det. Av totalt 225 deltagande elever var det 221 som
svarade på påståendet.
Eleverna fick även ta ställning till hur de upplever att svara på frågor om de inte räckt upp handen.
Figur 13. Jag tycker att det är jobbigt att svara på en fråga om jag inte räckt upp handen
23% 34% 33% 10% Alltid Oftast Sällan Aldrig 27% 32% 29% 12% Alltid Oftast Sällan Aldrig
Av figur 13 kan vi utläsa att 27% tycker att det alltid är jobbigt att svara på frågor om de inte har räckt upp handen, 32% svarar att de oftast tycker det, 29% svarar sällan och 12% svarar att de aldrig tycker att det är jobbigt. Partiellt bortfall för påståendet var 2 st.
4.3.3 Lärarna om att slumpvis välja ut elever att svara på frågor
Lärarnas svar på samma frågor visar att två stycken mycket ofta väljer ut elever att svara slumpvis på frågor, två stycken gör det ganska ofta och en gör det sällan. På följdfrågan om de tycker att det är bra att välja ut elever slumpvis svarar två lärare alltid, två oftast och en svarar aldrig. Här valde även tre lärare att kommentera, de skrev följande. Lärare 1: ” Här behöver jag bli bättre. Vill inte utsätta elever för obehag.” Lärare 3: ”Alla elever ska vara aktiva, alla ska bli sedda, alla ska inkluderas. ”Lärare 5: ” Men hur ska man få elevaktivitet i en genomgång med >30?”.
4.3.4 Eleverna om att svara på frågor samtidigt
En metod som lärare kan använda för att samla belägg för kunskap är att låta elever svara på frågor samtidigt. Alltså feedback från eleven till läraren. Till sin hjälp kan läraren använda Mini Whiteboards, olika digitala verktyg, eller bara vanliga papperslappar, vilka eleverna får använda att skriva sina svar på. Att alla svarar på frågor samtidigt menar forskarna är ett bra sätt att öka elevaktiviteten och ett bra sätt att få syn på var eleverna är på sin väg mot målet. Eleverna i undersökningen fick besvara påståendet: Min historielärare låter alla elever i
klassen svara på frågor samtidigt.
Figur 14. Min historielärare låter alla elever i klassen svara på frågor samtidigt.
Figur 14 visar att 53% av eleverna uppger att deras historielärare aldrig ställer frågor till dem som de ska besvara samtidigt och 29% svarar att läraren gör det sällan. Oftast svarar 14% och 4% svarar att läraren alltid gör det. Av totalt 225 elever har 218 elever svarat.
4% 14% 29% 53% Alltid Oftast Sällan Aldrig
Figur 15. Min historielärare frågar mig i slutet av lektionen vad jag har lärt mig, t.ex. genom att vi
får skriva det anonymt på en lapp eller i Padlet (Exit tickets/utgångspass).
På påståendet till eleverna om deras historielärare frågar dem i slutet av lektionen vad de har lärt sig svarar 73% av eleverna att läraren aldrig gör det, 20% sällan, 6 % ofta och 1% alltid. Se figur 15 ovan. Av totalt 225 elever har 222 stycken svarat.
4.3.4 Lärarna om att svara på frågor samtidigt
Lärarna fick ta ställning till påståendet: Jag låter alla elever i historia 1b svara på frågor
samtidigt (t.ex. genom att skriva svaret på en lapp, Mini Whiteboard eller i Padlet t.ex.).
Bland lärarna svarade två stycken sällan, en ibland, en aldrig och en inte hittills. De fick även svara på påståendet: Att låta alla elever svara på frågor samtidigt är ett bra sätt att få alla
elever aktiva. På det påståendet svarade två lärare oftast, en lärare alltid, en ibland och en
svarade vet ej. Ingen lärare valde att kommentera. Lärarresultaten på påståendet om de i slutet av lektionen använder sig av s.k. utgångspass eller exit tickets för att ta reda på vad eleverna har lärt sig, gav följande resultat. Två lärare svarar att de aldrig gör det, en svarar ibland, en svarar oftast, en svarar sällan.
4.3.5 Sammanfattande analys resultaten för Strategi 2
Resultaten för metoden att slumpvis välja ut elever att svara på frågor visade sig skilja sig åt en aning mellan lärare och elever. På det första påståendet om lärarna använder metoden stämmer svaren ganska bra överens. Fyra av fem lärare uppger att de använder sig av metoden
mycket ofta eller ganska ofta och även bland eleverna svarar en knapp majoretet att läraren
gör det. Däremot svarar 59% att de alltid eller oftast tycker att det är ”jobbigt” att bli slumpvis utvald. Av lärarna har en lärare kommenterat att den inte vill ”utsätta eleverna för obehag”, en annan har svarat att den slumpvis väljer ut elever för att ”alla ska bli sedda”. Den lärare som
1% 6% 20% 73% Alltid Oftast Sällan Aldrig
skriver att den inte vill ”utsätta eleverna för obehag”, sätter fingret på något viktigt när det handlar om formativ bedömning. Läraren har uppfattat att en del elever tycker att det är obehagligt att besvara frågor inför klassen, utan att ha räckt upp handen. Det är viktig information för läraren att ta hänsyn till. Det sätter fingret på det vi tidigare sett, att vissa metoder kräver en fingertoppskänsla och tar tid att utveckla och bör inte användas i vissa grupper där det finns stora motsättningar mellan eleverna t.ex. Troligtvis använder lärarna tekniken att ställa en fråga och sedan själva välja ut en elev som ska svara. Egentligen har då inte eleven slumpats fram. Ett inte helt ovanligt scenario är att lärare, i klassrum runtom i världen, ber en elev som inte verkar tillräckligt uppmärksam att svara. De metoder forskarna förespråkar skiljer sig dock från det här scenariot. Framförallt kan det finnas en poäng i att det inte är läraren själv som väljer ut en elev, utan att det istället lottas fram. Men viktigt är trots allt att det är en trygg grupp där det är ”okej” att svara fel.
En bättre metod att få alla elever aktiva och inte utsätta elever för obehag och riskera att en elev känner sig förlöjligad, är att be eleverna svara på frågor samtidigt skriftligt.
Undersökningens resultat om lärarna använder metoden att låta elever svara på frågor samtidigt var dock mycket låga. Av eleverna svarade 82% att de aldrig eller sällan svarar samtidigt på frågor i historia och hela 93% av eleverna svarar att de aldrig (73%) eller sällan får utvärdera eller använda sig av s.k. utgångspass efter lektionen. Även lärarnas resultat visar att metoden inte används. Lärarna fick även svara på om metoden trots allt kunde vara bra för att öka elevaktiviteten och där gav tre av fem positiva svar, medan en ”inte visste” och en svarade ibland.