Begränsningar och möjliggörande

I detta tema redovisas vad informanterna uppger kan begränsa eller möjliggöra elevernas utveckling av valkompetens. Detta genom att besvara frågeställningen: Vilken betydelse

anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? Efter att resultatet presenterats följer vår analys av resultat utifrån

Theory of Circumscription and Compromise. Vid analysen används valda steg ur begränsningsprocessen och begreppet själv-koncept. Detta för att förstå vad som kan begränsa och möjliggöra betydelsen av lärarnas arbete med att utveckla elevernas valkompetens.

5.3.1 Resultat av begränsningar och möjliggörande

Det framkommer från intervjuerna att lågstadielärarna upplever att betydelsen deras arbete har för elevers utveckling av valkompetens begränsas eller möjliggörs av olika faktorer. De upplever att elevernas drömyrken inspireras av sociala medier och vänner. Vanliga drömyrken hos eleverna är att bli fotbollsproffs, influencer eller youtuber. Lågstadielärarna bemöter drömmarna genom att påtala att det finns flera yrken än exempelvis att sitta vid en dator, men anser att det är viktigt att eleverna får ha sina drömmar och uppmuntrar eleverna att våga misslyckas. LL3 anser att det är viktigt att eleverna blir medvetna om att skolan är en viktig väg att gå även för att bli fotbollsproffs eller influencer.

En aspekt som framkommer från intervjuerna med lågstadielärarna är att elevernas hemmiljö och vilken grad av stöttning föräldrarna ger eleverna till studier påverkar elevernas yrkesdrömmar och valkompetens. LL1 påtalar att flera elever vill arbeta på kontor och menar att det kan bero på att eleverna inte vet vad deras föräldrar gör på jobbet mer än att sitta framför en dator. Andra populära yrkesdrömmar hos eleverna är lärare,

36

vilket LL2 tror beror på att det är ett av de yrken eleverna kommer mest i kontakt med i vardagen.

Studiens mellanstadielärare upplever att elevernas yrkesdrömmar influeras av yrken som de kommer i kontakt med på sociala medier, såsom influencer, spelutvecklare och youtuber. Yrken med hög inkomst tycks även vara högt rankade hos eleverna. ML3 uppmuntrar eleverna att de kan bli vad de vill genom hårt arbete och belyser vikten av att ha betyg i flera ämnen för att ha flera alternativa framtidsyrken. ML3 fortsätter berätta hur målbilder hjälper eleverna att bibehålla studiemotivationen och att hen som lärare agerar stöttande för att eleverna ska kunna utveckla de kompetenser som behövs för att nå sina mål:

Viktigt att som lärare där vara neutral med mina åsikter och tankar, utan låta dem diskutera och vad dem kommer fram till. Jag vill inte styra dem där, utan mer ställa frågor som öppnar för att kanske att se saker ur andra perspektiv men inte berätta vad som är rätt eller fel ur mina ögon. Låta dem, låter dem berätta och tänka. Det tycker jag är jätteviktigt att man kan ta ett litet steg tillbaks där som lärare är jätteviktigt.

Vad som även påverkar elevernas yrkesdrömmar tror mellanstadielärarna beror på vilka yrken de kommer i kontakt med i vardagen, såsom veterinär eller läkare samt vilken målbild de har med sig hemifrån. Enligt ML2 kan hem och livsförhållanden påverka elevernas studier och studieval. Mellanstadielärarna menar att eleverna behöver få syn på fler yrken utöver vad deras föräldrar arbetar med och synliggöra för eleverna vilka faktorer som begränsar eller möjliggör för deras yrkesdrömmar och valkompetens.

Mellanstadielärarna uttryckte även att eleverna behöver utveckla långsiktiga mål för att inte begränsas av kompisarnas studie- och yrkesval. Även om mellanstadielärarna anser att eleverna inte ska begränsa sitt sätt att se på framtiden behöver eleverna sätta långsiktiga mål för att se hur det långsiktiga arbetet leder till resultat. ML3 menar att det är viktigt att eleverna har en strategi med långsiktiga mål där valet görs utefter vad eleven vill, snarare än vad kompisarna väljer.

Sammanfattningsvis visar resultatet att olika faktorer begränsar eller möjliggör betydelsen av lärarnas arbete för att utveckla elevernas valkompetens. Det framkommer att elevernas syn på framtida studie- och yrkesval påverkas av sociala media, vänner och hemmiljön. Informanterna upplever att eleverna begränsas av att de huvudsakligen tycks

37

vara intresserade av yrken de kommer i kontakt med i vardagen. Informanterna uppger att de stöttar och uppmuntrar elevernas olika framtidsdrömmar, men påtalar även fram att skolan är en viktig väg att gå oavsett målbild.

5.3.2 Elevernas mentala yrkeskarta

Enligt Gottfredson (2005, 77–79) befinner sig eleverna på lågstadiet i begränsningsprocessens andra steg, vilket innefattar åldersspannet sex till åtta år, och barnet börjar selektera bort yrken utefter sitt själv-koncept. Lågstadielärarnas elever tycks påverkas av deras självbild och social prestige där yrken som fotbollsproffs, influencer eller youtuber värderas högt av eleverna. Begränsande och möjliggörande faktorer för elevernas yrkesdrömmar visar sig vara sociala medier, vänner och hemmiljön, vilket kan påverka elevernas utveckling av valkompetens. Lågstadielärarna berättar att eleverna vanligen har kännedom kring de yrken de kommer i kontakt med i vardagen, vilket blir framträdande när flera elever drömmer om att arbeta på kontor i likhet med sina föräldrar.

Utifrån individers själv-koncept matchas yrken omedvetet utefter de yrken individen placerat i den mentala yrkeskartan (Gottfredson 1981, 546–548). Lågstadielärarna framhäver att de arbetar med att främja elevernas självförtroende genom att stötta och uppmuntra elevernas yrkesdrömmar och bredda synen på valbara yrken. Detta kan således påverka elevernas själv-koncept genom att den mentala yrkeskartan berikas med fler alternativ än enbart de eleverna ser som möjliga studie- och yrkesval utefter deras upplevda förmåga. Utifrån lågstadielärarnas svar kan tolkningen göras att deras arbete med vägledning i vid bemärkelse blir betydelsefullt för elevernas utveckling av valkompetens.

Valbara yrken börjar selekteras utifrån svårighetsgrad samt prestige i det tredje steget, vilket innefattar åldersspannet nio till tretton år (Gottfredson 2005, 79–81). Utifrån lågstadielärarnas resultat kan tolkningen göras att somliga av eleverna befinner sig i det tredje stadiet då yrkesdrömmarna tycks påverkas av social prestige, svårighetsgrad samt att eleverna visar ett intresse till mer abstrakta yrken såsom kontorsarbeten.

Enligt Gottfredson (2005, 79-81) befinner sig eleverna på mellanstadiet åldersmässigt i begränsningsprocessens tredje steg, vilket innefattar åldersspannet nio till tretton år och yrken börjar här selekteras bort utifrån den individuella synen på social prestige. Resultatet

38

visar att mellanstadielärarna berättar att yrken med hög social prestige är eftertraktade bland deras elever samt att vänner och sociala medier påverkar elevernas yrkesdrömmar. I likhet med lågstadielärarna berättar mellanstadielärarna att eleverna drömmer om att bli influencer, spelutvecklare och youtuber samt att drömmarna inspireras av yrken eleverna kommer i kontakt med i vardagen, vilket kan peka på att somliga av mellanstadieeleverna befinner sig i det andra steget snarare än det tredje.

Själv-koncept syftar till den bild individen har av sig själv och innefattar kön, värderingar, utseende och förmågor (Gottfredson 1981, 546–548). Det går att se tendenser till att mellanstadielärarna stöttar elevernas yrkesdrömmar, exempelvis genom att arbeta med målbilder. Den mentala yrkeskartan formas utifrån individens bedömningar av valbara yrken efter personliga preferenser, yrkesstatus samt arbetsområde (Gottfredson 1981, 547). Genom att mellanstadielärarna i sitt arbete vidgar elevernas syn på valbara yrken kan tolkningen göras att elevernas mentala yrkeskarta vidgas. Mellanstadielärarnas arbete kan utveckla elevernas förmåga att kompromissa mellan sina yrkesdrömmar och sitt själv- koncept, där deras upplevda förmåga matchas mot de yrken eleverna ser som möjliga. En rimlig tolkning är att mellanstadielärarnas arbete kan vara betydelsefullt för utvecklandet av elevernas valkompetens.