Resultatdiskussion

I denna studie har låg- och mellanstadielärares resonemang om hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse samt vilken betydelse de anser att deras arbete kan ha för elevers utveckling av valkompetens analyserats. Det framgår i vårt resultat att informanterna omsätter läroplanen till aktiviteter som sammanlänkar teoretiska och praktiska kunskaper om samhälls- och arbetsliv vilket kan bidra till att valkompetens blir robust kunskap bland eleverna. Betydelsen av denna kunskap kan ligga till grund för elevernas möjligheter att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Vi vill framhäva att vår studie visar på subjektiva resonemang utifrån låg- och mellanstadielärares perspektiv och exempelvis elevers upplevelse kan skilja sig från det resultat som framgår i vår studie.

Enligt Lundahl et al. (2020, 221) följer lärarna sällan upp olika inslag i undervisningen som utgår från samverkan med närliggande organisationer. I vårt resultat framkommer det att de aktiviteter som utförs i samband med näringsliv av lärarna bearbetas innan och följs upp efteråt i form av diskussioner och andra aktiviteter som bidrar till att utveckla elevernas

44

valkompetens. Det framkommer även i vårt resultat att samhällskunskap är det ämne som lärarna i hög grad arbetar med vägledning i vid bemärkelse, lärarna beskriver dock att de försöker involvera valkompetens i andra ämnen. Detta går i linje med hur Lundahl et al. (2020, 166–167) beskriver att lärarna i sin forskning främst arbetar med vägledning i vid bemärkelse i ämnet samhällskunskap, men att det behandlas till viss del i andra ämnen.

Enligt Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 4) behöver eleverna utveckla en god självkännedom för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval utefter elevernas självbild. Däremot visar Palladino Schultheiss, Palma och Manzis (2005, 252–253) forskning att barnens självuppfattning utvecklas när de kopplar intressen med matchande yrken. Det framkommer ur vår studie att lärarna arbetar med att utveckla elevernas självkännedom vilket kan påverka elevernas syn på möjliga studie- och yrkesval.

Studien av McIntosh (2000, 621–624) visar att när kontakt med arbetslivet integreras med undervisningen kan elever inspireras till att söka kunskap om yrken utefter deras intressen. Även Palladino Schultheiss, Palma och Manzi (2005, 252–253) påtalar att när skolans lärande integreras med lek och utforskande stimuleras elevernas syn på möjliga framtida yrken. Resultatet av vår studie visar att lärarna integrerar olika moment och aktiviteter för att utveckla elevernas studiefärdigheter samt metoder för att kunna leva, verka och orientera sig i samhället.

Enligt Lundahl et al. (2020, 221) ser lärarna en utmaning med att följa upp vad eleverna lär utifrån undervisningen, då valkompetens inte kan bedömas. I vår studie framkommer det att lärarna kan observera en utveckling av valkompetens hos eleverna under låg- och mellanstadiet. Lärarna förbehåller sig rätten att det kan vara en mognadsprocess hos eleverna snarare än deras arbete med vägledning i vid bemärkelse som bidrar till elevernas utveckling av valkompetens.

McIntosh (2000, 621–624) uppger att det finns en utmaning att anpassa stödet till elevers karriärutveckling utefter deras ålder. Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 41–43) menar att personal behöver utrymme för kompetensutveckling samt för att bedriva vägledning i vid bemärkelse. I vårt resultat framkommer det att det finns en utmaning för lärarna att anpassa vägledning i vid bemärkelse utefter elevernas mognad. Däremot visar inte resultatet av vår studie att lärarna önskar få mer utrymme till vägledning i vid bemärkelse.

45

Palladino Schultheiss, Palma och Manzi (2005, 252–253) påpekar att nyckelpersoner anses vara viktiga i skapandet av barnets självuppfattning då dessa personer inspirerar och uppmuntrar barnen att testa på nya saker. Även resultatet av vår studie visar att viktiga nyckelpersoner hos eleverna är vänner, hemmiljön och lärare som tycks påverka elevernas yrkesdrömmar.

Skolinspektionens (2013, 16–17) granskning visar att lärare inte är införstådda med hur studie- och yrkesvägledning kan integreras i deras undervisning. McIntosh (2000, 621–624) påvisar även en utmaning med att utveckla aktiviteter som bidrar till elevers karriärutveckling. Ytterligare en utmaning som påverkar lärares arbete med vägledning i vid bemärkelse är enligt Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 41–43) att etablera kontakt mellan lärare och SYV. Detta motverkar den förutsättning som krävs för en bred och likvärdig studie- och yrkesvägledning. I vårt resultat framkommer det att lärarna efterfrågar en dialog med SYV för att utveckla deras kompetens, inspireras till aktiviteter samt tillhandahålla läromedel i syfte att utveckla elevernas valkompetens.

Studier (Lundahl et al. 2020, 234; McIntosh 2000, 621–624; Palladino Schultheiss, Palma och Manzi 2005, 252–253) visar att vägledning i vid bemärkelse bör påbörjas redan i de tidiga skolåren för att förbereda barnen för framtida studie- och yrkesval. Detta går i linje med Eriksson, Högdin och Isaksson (2018, 1907–1908) forskning som även påvisar att aktiviteter som utvecklar valkompetens i yngre åldrar skulle befästas genom att arbetet inkluderar både lärare och SYV. Utöver detta visar Skolinspektionens (2013, 16–17) granskning att kontinuerlig vägledning under elevernas utbildning är ett centralt utvecklingsområde. I resultatet av vår studie påtalar lärarna en förhoppning om att föra dialog med SYV för att påbörja utvecklingen av elevernas valkompetens redan i de tidiga skolåren.

Vår förhoppning är att denna studie bidrar till att fylla en kunskapslucka angående låg- och mellanstadielärares perspektiv på hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse. Vår studie påvisar att lärares arbete med vägledning i vid bemärkelse kan ha betydelse för elevernas valkompetens samt att dialog med SYV kan förbättra deras arbete med vägledning i vid bemärkelse. Vår studie kan även ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsområde för den kommun studien utförts i, tack vare kontakten vi har med projektledaren.

46

Det tycks finnas önskvärda aspekter utifrån informanternas svar att SYV kan bistå med relevanta läromedel och verka inspirerande till lärarnas arbete med vägledning i vid bemärkelse. Vi ställer oss frågande till hur SYV ska leva upp till dessa förväntningar då detta brister i studie- och yrkesvägledarutbildningen samt att det inte specificeras vad det innebär att SYV ska agera stöd till lärare i Lgr 11 (Skolverket 2019, 16).

Vi anser att resultatet av vår studie kan vara av betydelse för lärare, rektorer och SYV. Vår studie synliggör några låg- och mellanstadielärares faktiska arbete med vägledning i vid bemärkelse. Studien påvisar även vilken betydelse lärarna upplever att deras arbete har för utvecklingen av elevers valkompetens samt vad som kan begränsa och möjliggöra betydelsen. Slutligen anser vi att resultatet av vår studie belyser vikten av dialog mellan lärares profession och studie- och yrkesvägledares profession. Dialog kan medföra att elever erhåller kontinuerlig vägledning och utvecklar valkompetens under hela utbildningen.