SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Valkompetens på låg- och mellanstadiet
En studie om hur lärare arbetar med att utveckla elevers
valkompetens och dess betydelse
Career management skills in primary and middle school
A study about how teachers develop pupils’ career management skills and its
significance
Jonas Andersson
Desirée Larsson Dahlberg
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2021–06–03
Examinator: Jonas Olofsson Handledare: Niklas Gustafson
3
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.
Nyckelord: låg- och mellanstadiet, studie- och yrkesvägledning, valkompetens, vägledning i vid bemärkelse, väl underbyggda studie- och yrkesval
4
Förord
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till de lärare som tog sig tid till att medverka i vår undersökning och bidrog till att göra denna studie möjlig att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Niklas Gustafson för givande diskussioner samt feedback vi erhållit på vägen. Vi vill även tacka våra familjer för att ni agerat stöttepelare och haft tålamod, nu är vi människor igen. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett bra samarbete, givande diskussioner och ett ihållande engagemang.
Arbetet har vi gemensamt skrivit, bearbetat och korrekturläst men ansvaret för vissa kapitel har fördelats. Jonas har haft huvudansvaret för inledning samt metod och Desirée har haft huvudansvar för tidigare forskning, teori samt resultat. Analys och diskussion har vi författat tillsammans.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Vägledning i vid bemärkelse ... 9
2.2 Betydelsen av vägledning i vid bemärkelse ... 11
2.3 Sammanfattning ... 12
3. Teori ... 13
3.1 Den omsatta läroplanen ... 13
3.2 Career Construction Theory ... 14
3.3 Theory of Circumscription and Compromise ... 16
3.4 Sammanfattning ... 18
4. Metod ... 19
4.1 Metodval ... 19
4.2 Urval av informanter ... 20
4.3 Datainsamling ... 21
4.4 Reliabilitet och validitet ... 22
4.5 Analysmetod ... 24
4.6 Etiska ställningstaganden ... 25
5. Resultat och analys ... 26
5.1 Lärarnas arbete med vägledning i vid bemärkelse ... 26
5.1.1 Resultat av lärarnas arbete med vägledning i vid bemärkelse ... 27
5.1.2 Hur läroplanen omsätts ... 28
5.2 Betydelsen av vägledning i vid bemärkelse ... 30
5.2.1 Resultat av betydelsen av vägledning i vid bemärkelse ... 30
5.2.2 Elevernas karriäranpassning ... 32
5.3 Begränsningar och möjliggörande ... 35
5.3.1 Resultat av begränsningar och möjliggörande... 35
6
5.4 Stöd från studie- och yrkesvägledare... 38
5.4.1 Resultat av stöd från studie- och yrkesvägledare ... 39
5.4.2 Utvecklingspotential för vägledning i vid bemärkelse ... 40
5.5 Sammanfattande analys och slutsatser ... 41
6. Diskussion ... 43
6.1 Resultatdiskussion ... 43
6.2 Metoddiskussion ... 46
6.3 Teoridiskussion ... 47
6.4 Förslag på fortsatt forskning ... 48
7. Referenslista ... 49
7
1. Inledning
Enligt 2 kap. 29 § i skollagen (SFS 2021:191) ska elever i alla skolformer ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Det finns dock inte alltid tillgång till studie- och yrkesvägledare [SYV] i låg- och mellanstadiet, vilket debatten (Wallin 2016; Jonsson 2019) påtalar som ett önskemål som stärker den enskilda eleven för att utveckla valkompetens och i framtiden göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Däremot är det inte enbart SYV som har ansvar för att elever utvecklar valkompetens utav även lärares ansvar. Det finns flera punkter i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011 [Lgr 11] (Skolverket 2019) som kan kopplas till hela skolans ansvar
över vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet.
Valkompetens definieras som den förmåga elever ska erhålla för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval samt hantera övergångar i livet. Denna förmåga innebär att eleven ska utveckla kompetens för att på ett strukturerat sätt samla, analysera, sätta samman och organisera studie- och yrkesinformation samt sig själva (Skolverket 2013, 13). Valkompetens är något elever erhåller i samband med vägledning i vid och snäv bemärkelse. Med snäv bemärkelse avses specifikt den vägledning elever erhåller under samtal med SYV i grupp eller enskilt. Vägledning i vid bemärkelse avser all övrig verksamhet där elever erhåller valkompetens. Några exempel på vägledning i vid bemärkelse är aktiviteter och undervisning som berör bland annat arbetslivet, prao, studiebesök eller utvecklar elevens självkännedom (Skolverket 2013, 11).
Studier (Eriksson, Högdin och Isaksson 2018; Olofsson, Lovén och Deliérs 2017) visar att utvecklingen av elevers valkompetens bör påbörjas i de yngre skolåren samt att arbetet bör inkludera SYV och lärare. Däremot visar Skolinspektionens (2013, 16–17) rapport att elever inte får kontinuerlig studie- och yrkesvägledning under hela sin utbildning. Skolinspektionen menar att detta medverkar till att elever inte kan göra väl underbyggda studie- och yrkesval utan att begränsas utifrån kön, social eller kulturell bakgrund. Studie-
8
och yrkesvägledningen begränsas ofta till enskilda satsningar inför gymnasievalet och studie- och yrkesvägledning ses inte som en kontinuerlig process genom hela skolgången där all skolpersonal samverkar. Flera av de intervjuade lärarna i Skolinspektionens (2013, 16–17) granskning känner inte till hur studie- och yrkesvägledning kan integreras i deras ämnen och känner inte till sitt ansvar för att uppnå verksamhetens mål. Skolinspektionen (2013, 23) menar att skolan behöver ha en målsättning med kontinuerlig vägledning där eleverna förbereds med nödvändiga kunskaper för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval både under- och efter skoltiden.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Studiens frågeställningar är:
• Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?
• Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens?
1.2 Disposition
Efter detta inledande kapitel följer kapitel två där forskning och de utredningar som gjorts samt angränsar till ämnesområdet presenteras. Under kapitel tre presenteras våra teoretiska utgångspunkter med tillhörande begrepp som ligger till stöd för studiens analys. I kapitel fyra behandlas vårt metodval, urval, insamling av empiriskt material, analysmetod samt etiska ställningstaganden. I kapitel fem redovisas därefter resultatet samt analys av resultatet med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna. Slutligen för vi i kapitel sex en diskussion om resultat, metod och teori samt ger förslag på fortsatt forskning.
9
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras valda delar av den forskning och de utredningar som berör våra frågeställningar. Kapitlet presenterar inledningsvis forskning om vägledning i vid bemärkelse och därefter betydelsen av vägledning i vid bemärkelse för väl underbyggda studie- och yrkesval.
2.1 Vägledning i vid bemärkelse
Lundahl et al. (2020, 14) genomförde forskningsprojektet Lära för karriärvalet vilket innebar fem fallstudier på fem olika grundskolor. Studiens syfte är att analysera skolans aktiviteter som är ämnade som stöd för högstadieelevers framtida studie- och yrkesval. Resultatet visade att vägledaren ansvarar för vägledning i snäv bemärkelse på samtliga skolor (Lundahl et al. 2020, 167). I samband med prao visade lärarna viss samverkan mellan undervisningen, där undervisningen syftade till att utveckla elevernas självinsikt samt kunskaper om yrken och utbildning. Flertalet av skolorna hade samverkan med inslag i undervisningen från närliggande organisationer, men innehållet av inslagen följs sällan upp av lärarna. Studiens resultat visar att det finns en utmaning att följa upp vad eleverna lär sig av undervisning då elevernas valkompetens inte går att bedöma (Lundahl et al. 2020, 221). Det var främst i ämnet samhällskunskap som lärarna gjorde anknytning mellan valkompetens och arbetsmarknad. Även andra ämnen behandlade valkompetens och arbetsmarknad till viss del (Lundahl et al. 2020, 166–167). Vägledare och elever framhåller att stödet till att främja elevernas valkompetens sätts in för sent (Lundahl et al. 2020, 234).
McIntosh (2000, 621–624) påvisar i sin artikel att varje utbildningsnivå från lågstadiet och uppåt anses betydelsefulla för att främja personlig karriärutveckling. Redan i de tidiga skolåren bör arbetet påbörjas med att förbereda eleverna inför framtida karriärval genom att arbeta med deras självkännedom och valkompetens. Genom att integrera undervisningen
10
med erfarenhet från arbetslivet kan eleverna inspireras till att söka information kring yrken utifrån sin personlighet. Slutsatserna är att studie- och yrkesvägledning samt integrering av arbetsliv och undervisning stimulerar elevers karriärutveckling. Utmaningen är att anpassa stödet efter varje ålder och att utveckla aktiviteter som hjälper elevers karriärutveckling. Under lågstadiet bör fokus ligga på utvecklingen av självkännedom och i senare skolåldern på utvecklingen av karriär- och yrkeskunskap.
Eriksson, Högdin och Isaksson (2018, 1900–1901) studie syftar till att ge fördjupad kunskap om vilket stöd och kunskap som unga vuxna beskriver som viktiga för att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Empirin utgår från intervjuer med 23 deltagare som är 25 år. Analysen utgick ifrån en val- och beslutsteori. Resultatet visar att aktiviteter med syfte att utveckla ungdomars valkompetens skulle befästas i yngre åldrar om de kombineras mellan gruppnivå och individuella aktiviteter samt om det inkluderar både lärare och SYV (Eriksson, Högdin och Isaksson 2018, 1907–1908).
Skolinspektionen (2013, 10) undersökte kvalitén på studie-och yrkesvägledningen genom att granska 34 grundskolor. Intervjuer genomfördes med rektorer, huvudmän, SYV, lärare samt elever i årskurs nio. Empirin grundar sig även på skolornas och huvudmännens planeringsdokument för studie- och yrkesvägledning samt en enkätundersökning med elever i årskurs nio samt fyra, sex och sju (Skolinspektionen 2013, 41). Resultatet visar att få av lärarna känner till att vägledning är hela skolans ansvar eller är införstådda hur studie- och yrkesvägledning kan tas in i deras ämnen. Resultatet visar även att kontinuerlig vägledning är det mest centrala utvecklingsområdet (Skolinspektionen 2013, 16–17). Skolinspektionen (2013, 23) menar att skolan behöver ha en målsättning med kontinuerlig vägledning där eleverna förbereds med nödvändiga kunskaper för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
Forskningen (Eriksson, Högdin och Isaksson 2018; Lundahl et al. 2020; McIntosh 2000; Skolinspektionen 2013) visar att valkompetens som integreras i elevernas undervisning i tidig ålder främjar elevernas möjligheter till att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Under resultatdiskussion kan vi diskutera resultatet av vår analys i relation till forskningen.
11
2.2 Betydelsen av vägledning i vid bemärkelse
Olofsson, Lovén och Deliérs (2017, 6) rapport tar utgångspunkt ur de utmaningar studie- och yrkesvägledningen står inför i arbetet med att utforma en likvärdig studie- och yrkesvägledning i linje med det som framkommer i skollagen, läroplaner och Skolverkets allmänna råd. Tre fallstudier baserade på intervjuer i tre kommuner genomfördes. Rapporten visar att förutsättningarna för att förverkliga intentionerna om en bred och likvärdig studie- och yrkesvägledning är att integrera studie- och yrkesvägledningen i undervisningen med hjälp av skolans personalgrupper. Slutsatserna visar att personalen ska ha utrymme för kompetensutveckling och få utrymme till studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Utmaningen är utifrån resultatet att involvera lärare i vägledning i vid bemärkelse samt att etablera kontakt mellan lärare och SYV (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 41–43). Eleverna behöver, förutom en utvecklad kunskap om arbetsmarknad och utbildningar, en god självkännedom för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval utefter intressen och personlighet (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 4).
Studien av Palladino Schultheiss, Palma och Manzi (2005, 246–247) syftar till att studera barns karriärutveckling, självkännedom och karriärplanering utifrån intervjuer med 49 mellanstadieelever. Resultaten analyserades med hjälp av en teoretisk modell av barns karriärutveckling. Studien (Palladino Schultheiss, Palma och Manzi 2005, 252–253) visar att barnens självuppfattning utvecklas i linje med att barnet börjar göra kopplingar mellan egna intressen och matchande yrken. Genom att integrera skolans lärande med lek och utforskande stimuleras elevernas syn på möjliga framtida yrken. Studien visar att i skapandet av barnens karriärutveckling och självuppfattning var det personer från den närmaste omgivningen som inspirerat barnet att tänka på framtiden, såsom lärare och föräldrar. Det var även dessa nyckelpersoner som exponerar dem för nya miljöer och uppmuntrade dem till att prova nya saker. Effekten visade sig vara starkare ju tidigare nyckelpersonerna introducerades i barnens liv. Resultatet pekar på att tidig vägledning är betydelsefullt för barnets förberedelse inför framtida studie- och yrkesval.
Forskningen (Olofsson, Lovén och Deliérs 2017; Palladino Schultheiss, Palma och Manzi 2005) är relevant för vår studie då forskningen betonar vikten av att utforma skolans undervisning kopplat till valkompetens för betydelsen av elevernas framtida studie- och
12
yrkesval. Forskningen kan användas som diskussionsunderlag för att jämföras med resultatet av vår studies analys.
2.3 Sammanfattning
Forskning visar att arbetet med att utveckla valkompetens bör påbörjas i tidig skolålder för att förbereda eleverna för studie- och yrkesval. Forskningen visar även att barns valkompetens och självkännedom påverkas av kontakten med nyckelpersoner, där effekten blir starkare ju tidigare nyckelpersonerna kommer in i barnens liv. Valkompetens främjas ytterligare av ett kontinuerligt arbete med vägledning under hela grundskolan och är därmed ett centralt utvecklingsområde. En utmaning med att utveckla elevers valkompetens är att anpassa aktiviteter och stöd efter elevernas ålder. En annan utmaning är att involvera lärarna i arbetet med vägledning i vid bemärkelse samt etablera kontakt mellan lärare och SYV.
Forskning som gjorts med vår studies infallsvinkel, utifrån lärarnas perspektiv, tycks vara sparsam vilket gör att det finns en kunskapslucka som vår studie kan fylla. Därav uppstår intresse i att undersöka hur lärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse och vilken betydelse det arbetet kan ha för eleverna utifrån lärares uppfattning. Forskningen kan därefter jämföras med resultatet av analysen i vår studie.
13
3. Teori
I detta kapitel presenteras de teorier som har tillämpats i denna studie. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till stöd för analysen av den insamlade empirin är begreppet den omsatta läroplanen (Lundahl et al. 2020), utvalda begrepp från Career Construction Theory (Savickas 2002; Savickas 2005) samt utvalda begrepp från Theory of Circumscription and Compromise (Gottfredson 1981; Gottfredson 2005).
3.1 Den omsatta läroplanen
Begreppet den omsatta läroplanen används av Lundahl et al. (2020, 26–27) för att undersöka och beskriva det faktiska innehållet och de aktiviteter som görs för att utveckla valkompetens hos elever i skolan. Begreppet läroplan avser i vår studie styrdokumentet Lgr 11 (Skolverket 2019) med utgångspunkt i de delar som berör vägledning i vid bemärkelse. Den omsatta läroplanen kan förmedlas via exempelvis information, undervisning, studiebesök och praktik. Begreppet den omsatta läroplanen används i denna studie för att synliggöra lärares arbete med vägledning i vid bemärkelse.
Lundahl et al. (2020, 223) utgår från KLI-ramverket (Koedinger, Corbett och Perfetti 2012, refererad i Lundahl et al. 2020, 223) för att förstå olika aspekter av den omsatta läroplanen som påverkar om valkompetens blir robust kunskap. Att kunskapen blir robust innebär att det som lärs ut blir bestående kunskap i stället för att det lätt glöms bort. De begrepp som kommer användas från KLI-ramverket i vår studie är sammanlänkningen. Ytterligare ett begrepp som Lundahl et al. (2020) använder sig av är för att förstå vad som påverkar om valkompetens blir robust kunskap är texter för sammanhang.
Sammanlänkning av moment, i motsats till fragmentisering, är en väsentlig egenskap för att kunskap ska bli robust (Koedinger, Corbett och Perfetti 2012, refererad i Lundahl et al. 2020, 223). Sammanlänkningen talar om hur konkret och abstrakt kunskap kopplas
14
samman och blir robust. Exempelvis genom att lärarna under samhällskunskapsundervisning förklarar samhälleliga begrepp i klassrummet som eleverna kan sammanfoga med erfarenheter utanför skolan (Lundahl et al. 2020, 223).
Texter för sammanhang syftar enligt Lundahl et al. (2020, 226–227) till relevanta läromedel och tillgången till dessa kan bli betydande för att öka kunskapsområdet inom valkompetens och ge struktur. Däremot bidrar kunskapsområdets svaga ställning i Lgr 11 till att läromedelsproducenter inte satsar ekonomiska resurser på läromedel för valkompetens. Välutformade läromedel tillsammans med lärarhandledningar skulle underlätta samarbetet mellan lärare och vägledare och främja lärares arbete med att involvera valkompetens i undervisningen.
3.2 Career Construction Theory
Mark L. Savickas (2002, 153–157) Career Construction Theory bygger på synen att karriär ses som en kontextuell och subjektiv konstruktion där individens erfarenheter vävs ihop med tidigare erfarenheter och framtida meningsfulla valmöjligheter.
Self-concept [självuppfattning] grundas i barndomen genom att barnet får syn på sig
själv genom sina föräldrars ögon och genom lek, aktiviteter samt med hjälp av förebilder. Hur individen utvecklar sin självuppfattning beror på kontexten och hur individen anpassar sig till omgivningen. Karaktärsdrag hos individen grundar sig i det sociala arvet från föräldrarna, såsom färdigheter och utbildningsnivå, tillsammans med händelser i livet (Savickas 2002, 161–166).
Career Construction Theory (Savickas 2005, 42–43) består av tre begrepp som representerar vad, hur och varför en individ fattar beslut om sin karriär: vocational
personality [yrkespersonlighet], life theme [livstema] och career adaptability
[karriäranpassning]. Nedan följer en beskrivning av de två begreppen vi kommer använda i vår studie. Begreppet livstema beskrivs inte då dess innebörd ej kan användas för att besvara vår studies frågeställningar.
Yrkespersonlighet syftar enligt Savickas (2005, 43–47) till individens individuella tankar
15
och meningsfulla mål. Det är dessa mål snarare än individens personlighetsdrag som påverkar individens beteenden, tankar och känslor. Yrkespersonligheten växer fram genom lek, träning och hobbys samt av att individen studerar och lär sig nya kunskaper om omvärlden. Yrkespersonlighet består av individens subjektiva syn på sig själv i arbetslivet, värderingar och intressen. Karriärval görs därefter utifrån individens syn och uppfattning om sig själv.
Karriäranpassning beskriver hur individen anpassar sig till ett arbete i en föränderlig
process där individen och samhället samspelar. Anpassningsförmågan berör de attityder, kompetenser och beteenden som individen använder när denne ska hitta ett passande arbete där jaget matchas mot ett yrke. Hur individen uppfattar ett visst yrke är beroende av hur individen konstruerat sin verklighet. Anpassningen sker över fem steg i livet som individen rör sig individuellt i, anpassat i olika tidsperioder. Benämningen av stegen står för den huvudsakliga aktiviteten som sker i respektive steg: growth [växande], Exploration [utforskande], establishment [etablerande], maintenance [upprätthållande] och disengagement [avtagande] (Savickas 2002, 166–167). Nedan följer en beskrivning av det
första steget, växande, vilket vi använder i vår analys då det anses relevant utifrån studiens frågeställningar. Det andra, tredje, fjärde och femte steget innefattar åldrarna 14 till 65 och uppåt och anses därför inte kunna användas för att analysera vår studies undersökningsområde.
Enligt Savickas (2002, 167–168) påbörjas det första steget, växande, vid fyra år och pågår upp till tretton år. Steget involverar formandet av barnets yrkespersonlighet. Barnet reflekterar här kring sig själv och identifierar sig med signifikanta andra i sin omgivning. Den omgivande kontexten har en stor inverkan på utvecklandet av självuppfattningen, vilket sker individuellt i fyra syndrome [utvecklingsområden]. Var och en av dessa utvecklingsområden leder framåt mot individens attityder och kompetenser som formar individens karriärkonstruktion. De fyra utvecklingsområden utgör de resurser barnet behöver för att hantera fyra yrkesutvecklingsuppgifter som läggs på barnen från samhället, vilka påverkas av graden av stöd barnet får från omgivningen. Utvecklingsområdena är:
Concern [medveten], control [kontroll], conception [uppfattning] och confidence
16
Medveten innebär att barnet börjar bli bekymrad, orolig och medveten om framtiden som
arbetare. Genom att barnet etablerar en trygg anknytning med vårdnadshavare utvecklar barnet tillit till sig själva och andra. Detta utgör grunden till att barn och ungdomar känner sig trygga och nyfikna till att utforska framtida arbetsliv. Barn som inte utvecklar tillit har svårigheter att planera framtiden och därmed blir det mindre sannolikt att barnen införlivar sina yrkesdrömmar (2002, 168–169).
Kontroll innebär att barnet ökar sin personliga kontroll över sina yrkesaktiviteter. Barnet
utvecklar självständighet och förmågan att ta egna beslut. Under barndomen kan proaktiva beteenden, som beslutstagande, förhandla och vidmakthålla sina rättigheter, öka känslan av självständighet och handlingsfrihet (Savickas 2002, 168–169).
Uppfattning innebär att barnet formar sin uppfattning om att utföra studie- och yrkesval.
Uppfattning formas i samspel med barnets omgivning genom att barnet uppmuntras till att utforska olika valmöjligheter. Vad som anses vara möjliga karriärval påverkas av barnets familj och kultur samt integreringen med dessa. En desorienterad uppfattning om karriär kan leda till beslutssvårigheter medan en realistisk och anpassningsbar uppfattning leder till att fler karriärval synliggörs (Savickas 2002, 168–170).
Förtroende innebär att barnet förvärvar förtroende till att göra och implementera
karriärval. Barnets förtroende möjliggör formandet av målsättningar vilka kan leda till att barnet uppnår sina mål. Förtroende innebär även förmågan att framgångsrikt slutföra nödvändiga handlingar för att fullfölja studie- och yrkesval. Barnet utvecklar förtroende utifrån känslan av jämlikhet till andra personer och genom att hantera vardagliga utmaningar inom exempelvis skolarbetet (Savickas 2002, 168–171).
3.3 Theory of Circumscription and Compromise
Linda S. Gottfredsons Theory of Circumscription and Compromise (1981) beskriver barns kunskapsutveckling och yrkesförståelse. Teorin fokuserar på utvecklingen av individens
self-concept [själv-koncept], vilket leder till hur olika valbara karriäralternativ möjliggörs.
Karriärval ses som en matchningsprocess där individen söker yrken utifrån personlighet, intressen och förmåga.
17
Själv-koncept (Gottfredson 1981, 546–548) kan förklaras som den bild individen har av
sig själv, vilket innefattar kön, värderingar, utseende och förmågor. Utifrån individens själv-koncept matchas yrken omedvetet utefter individens upplevda förmåga och förutsättningar som bedöms lämpligt utefter social prestige och arbetsområde. De yrken individen ser som möjliga hamnar i en mental yrkeskarta för att hjälpa individen förstå och jämföra yrken. Under utformandet av yrkeskartan bedöms yrken efter personliga preferenser och yrkesstatus. Yrkeskartan kan hjälpa individen att organisera sina tankar om olika yrkeskategorier.
Enligt Gottfredson (2005, 72–77) genomgår individen fyra processer för att matcha sina kompetenser och förmågor med möjliga yrken. Processerna innefattar kognitiv utveckling, självskapande, begränsningar och kompromisser. Den första processen, kognitiv utveckling, innebär att barnet börjar utveckla sin kognitiva förmåga och analysera fakta som tas in. I den andra processen, självskapande, formas individens bild av sig själv utifrån den rådande kontexten samt efter biologiska förutsättningar. Personlighetsdrag är unika för varje individ då jaget utvecklas i samband med erfarenheter och hur omständigheter tolkas av individen. Den tredje processen, begränsningar, innefattar hur individer sorterar bort möjliga yrken utifrån deras själv-koncept. I den fjärde processen, kompromisser, möts drömmar och verklighet. Individen kompromissar bland de yrken som finns kvar och ses som möjliga utefter själv-konceptet.
Begränsningsprocessen, vilken sker under den tredje processen begränsningar, syftar till
att barnet väljer bort karriärvägar som inte stämmer överens med deras själv-koncept. Begränsningsprocessen sker i fyra steg, vilka sker individuellt utefter barnets mognad. Efter att barnet gjort begränsningar och kompromisser utefter vad barnet ser som acceptabla alternativ blir de kvarvarande alternativen färre inom de ramar som barnet satt upp. Processen sker omedvetet och kan leda till konsekvenser i framtida karriärval (Gottfredson 2005, 77–82). Nedan följer en beskrivning av det andra och tredje steget vi kommer använda i vår studie. Det första steget innefattar åldern tre till fem år och det fjärde steget innefattar åldern 14 år och uppåt och anses ej kunna besvara studiens frågeställningar.
I det andra steget är barnet sex till åtta år. Barnet börjar selektera bort yrken vilket grundar sig i barnets uppfattning om vilken social prestige arbetet har och huruvida arbetet stämmer överens med barnets själv-koncept. Barnet börjar även se skillnader av könsroller,
18
kännedom om olika yrken samt vilka roller respektive kön tillhör, exempelvis i form av synliga föremål och kläder. Barn börjar här känna igen yrken som de har kontakt med i sin vardag, exempelvis lärare och doktor (Gottfredson 2005, 77–79).
I det tredje steget är barnet nio till tretton år och börjar tänka mer abstrakt kring yrkesroller. Kunskapen om olika yrkesområden ökar och förståelsen för att liknande arbetsuppgifter kan ingå i olika yrken, exempelvis att en dator kan ingå i olika yrken, vilket medför att den mentala yrkeskartan vidgas. Kopplingen mellan utbildning, yrke och inkomst blir tydlig vilket gör att termer som klasskillnader och social prestige synliggörs. Yrken börjar bedömas utifrån kön, svårighetsgrad samt social prestige och därav sorteras alternativ bort som inte passar barnets preferenser. Då yrken utesluts minskas de valbara alternativen vilket medför att yrken väljs bort utan att utforskas (Gottfredson 2005, 79–81).
3.4 Sammanfattning
Den omsatta läroplanen kan beskriva de faktiska aktiviteter som utförs av lärare för att utveckla elevers valkompetens samt vad som bidrar till att valkompetens blir robust kunskap. Yrkespersonlighet består av individens självuppfattning vilket individen gör sin karriäranpassning utifrån, vilken påbörjas i steget växande som innefattar utvecklingsområdena medveten, kontroll, uppfattning och förtroende. Dessa utvecklingsområden påverkar individens karriärval, vilket kan beskriva betydelsen lärarnas arbete har för att utveckla elevers valkompetens. Själv-koncept beskriver hur barnet matchar sin upplevda förmåga med lämpliga arbetsområden, vilka placeras i den mentala yrkeskartan. Vad som begränsar eller möjliggör olika karriärvägar formas i begränsningsprocessen. Barnet selekterar bort karriärvägar som inte matchas med deras själv-koncept, vilket kan beskriva vad som begränsar och möjliggör betydelsen av lärarnas arbete med att utveckla elevers valkompetens. Mot bakgrund av dessa teoretiska utgångspunkter analyserar vi lärares resonemang om hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse samt vad arbetet har för betydelse för elevers valkompetens på låg- och mellanstadiet.
19
4. Metod
I följande kapitel redovisas och diskuteras de metodval och urval av informanter som gjorts för denna studie. Därefter beskrivs hur datainsamlingen gått till väga, validitet och reliabilitet samt hur det empiriska materialet analyserats. Kapitlet avslutas med en presentation av de etiska ställningstaganden som gjorts.
4.1 Metodval
Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer för att kunna besvara studiens syfte. Syftet med studien var att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse det kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Den kvalitativa metoden valdes även för att den ger utrymme för följdfrågor och diskussioner under intervjun, vilket inte en kvantitativ metod med exempelvis enkäter gör. Dock är en nackdel med den kvalitativa metoden att transkribering av intervjuerna samt kodning och tematisering av empirin krävde mer tidsåtgång än vid en kvantitativ metod (Larsen 2018, 35–37).
Den semistrukturerade intervjuformen ansågs vara lämplig då det tillåter oss att ställa följdfrågor till informanten. Denna intervjuform bidrar däremot att efterarbetet med att bearbeta empirin blev större (Larsen 2018, 139). En ostrukturerad intervju valdes bort då grunden för intervjunformen består av enstaka ord eller teman snarare än färdiga frågor, vilket tillåter informanten att tala fritt. Denna metod kan däremot leda till att svaren innehåller information som inte berör studiens syfte och frågeställningar (Larsen 2018, 139–140). Den strukturerade intervjuformen valdes bort då den inte innehåller följdfrågor, vilket kan bidra till att viktig information från informanterna faller bort (Larsen 2018, 138– 139).
20
Vid kvalitativa intervjuer finns även en risk för intervjueffekten som innebär att vi inte har kännedom om hur vi kan ha påverkat informanternas svar samt om informanterna talar sanningsenligt eller svarar utefter vad de tror att vi vill veta (Larsen 2018, 37). För att reducera intervjueffekten inleddes samtliga intervjuer med att vi tydliggjorde att det inte fanns några felaktiga eller rätta svar på intervjufrågorna. Vi tydliggjorde även att vi enbart var intresserade av att ta del av informanternas personliga resonemang. Risken för bortfall minskade enligt Larsen (2018, 36) då informanterna talade direkt till oss.
Vi har en medvetenhet i att den kvalitativa metoden och det icke slumpmässiga urvalet medför att generaliseringar av resultatet inte kan göras, eftersom informanterna inte anses vara representativ för en större del av befolkningen (Larsen, 2018, 125). Generaliserbarhet handlar om huruvida intervjusvaren är representativa för en grupp i största allmänhet eller enbart för de som deltagit i studien (Kvale och Brinkmann 2014, 311). Vi eftersträvade att göra en läsarbaserad analytisk generalisering, vilket grundar sig i att läsaren skulle kunna göra en bedömning huruvida resultatet av vår studie kan generaliseras till liknande situationer utifrån studiens resultat (Kvale och Brinkman 2014, 312). Denna bedömning görs utifrån de argument och belägg för studiens resultat som presenteras i studien.
4.2 Urval av informanter
Vi valde att utföra studien i en landsbygdskommun i sydvästra Sverige där näringslivet huvudsakligen består av jord- och skogsbruk, industri samt handel och transport. Kommunen har även ett stort antal småföretag.
Efter att vi kom i kontakt med en projektledare i kommunen har vi fått information om att det fanns intresse för lärares resonemang kring vägledning i vid bemärkelse. Projektledaren hade etablerade kontakter i kommunen vi tänkt utföra studien i som kunde vara relevanta för vår studie. Projektledaren har i sin tur assisterat oss att komma i kontakt med sex informanter från skolor i kommunen. Det vi fick kännedom om är att projektledaren kontaktade rektorer i kommunens grundskolor, där sedan rektorn vidarebefordrade förfrågan om informanter till intervjun. Detta tillvägagångssätt är vad Larsen (2018, 125) beskriver som snöbollsmetoden.
21
Det vi efterfrågade i urvalet var behöriga låg- och mellanstadielärare som arbetat minst två år på de aktuella skolorna samt inom de stadier och ämnen de är behöriga att jobba inom. Arbetslivserfarenhet på minst två år efterfrågades för att minska risken till att komma i kontakt med nyanställda informanter och säkerställa att empirin gällde den kommun vi ämnade att undersöka. Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattning av deras arbete med vägledning i vid bemärkelse samt dess betydelse för elevers valkompetens, därav efterfrågade vi inte om kriterier såsom kön och ålder. Vid urvalet av informanter användes ett icke-sannolikhetsurval då vi haft specifika kriterier efter de efterfrågade informanterna och målet med studien inte är en statistisk generalisering (Larsen 2018, 124). Projektledaren återkopplade till oss med kontaktinformation till informanter som kunde tänka sig att ställa upp. Vi bokade därefter datum och tid med informanterna via e-post. Urvalet bestod till slut av tre lärare som arbetade på lågstadiet och tre lärare som arbetade på mellanstadiet i samma kommun. En av informanterna efterfrågade att få intervjuguiden i förhand, vilket vi godkände och bifogade via e-post till informanten.
4.3 Datainsamling
I utformandet av intervjuguiden (se bilaga 1) användes olika typer av intervjufrågor för att säkerställa att frågorna skulle ge informativa svar, framför allt inledande frågor, uppföljningsfrågor, sonderande frågor, specificerade frågor och direkta frågor (Kvale och Brinkmann 2014, 176–177). Ett pilottest av intervjuguiden utfördes med en lärare på lågstadiet i en annan kommun än den studien utfördes i för att synliggöra eventuella brister (Larsen 2018, 137).
På grund av pandemin orsakad av covid-19 fanns det en utmaning med att utföra intervjuerna på informanternas arbetsplats och intervjuerna utfördes därav med videotelefonitjänsten Microsoft Teams. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Upplägget var att en av oss ledde intervjun medan den andre förde anteckningar då vi ville undvika att prata i mun på varandra eftersom vi satt på olika platser. Upplägget underlättade även för att den som förde anteckningar skulle kunna följa upp med eventuella
22
följdfrågor mot slutet av intervjun. Att dela upp ansvaret mellan flera intervjuare menar Larsen (2018, 141) kan underlätta för att hålla en röd tråd i intervjun.
För att främja ett gott samtalsklimat och för att informanterna skulle känna sig trygga under intervjun inleddes samtliga intervjuer med varmprat och en presentation av oss själva (Kvale och Brinkman 2014, 170). Därefter presenterades studiens syfte, forskningsetiska principer samt att informanten fick möjlighet att ställa frågor genomgående under intervjun. Vi frågade även informanterna om deras godkännande till att återkomma ifall frågor skulle uppstå efter att intervjun avslutats.
4.4 Reliabilitet och validitet
Vår studie är en kvalitativ undersökning vilket kan göra det svårt att uppnå hög reliabilitet. En anledning är att tolkningen av det som framkommer kan uppfattas och tolkas olika av olika forskare. Det som presenteras i studien bör vara baserat på faktiska data och inte vår subjektiva uppfattning. Detta kopplas till trovärdighet, därmed höjs reliabiliteten i vår studie då vi både utförde separata innehållsanalyser (Larsen 2018, 131).
Intervjuerna spelades in via Microsoft Teams vilket bidrog till att studiens reliabilitet ökade då intervjun kunde transkriberas i efterhand och vi kunde fokusera på informanternas svar under intervjun. För en god reliabilitet krävs att den som intervjuar inte gör en felaktig tolkning eller missar viktig information av det som sägs av informanten. Det rekommenderas därför att kvalitativa intervjuer spelas in för att kunna gå tillbaka till den inspelade empirin (Eliasson 2013, 15).
Väsentliga begrepp såsom valkompetens definierades och användes löpande under intervjun för att informanterna skulle få en likvärdig bild av begreppet och undvika feltolkningar i informanternas svar. Under kvalitativa intervjuer rekommenderas att ett eller fler begrepp som genomgående används i intervjun upprepas i olika sammanhang för att säkerställa reliabiliteten (Eliasson 2013, 15).
Ytterligare en anledning som kan påverka reliabiliteten i vår studie är att informanterna kan påverkas av situationen och av intervjuaren, vilket syftar till intervjueffekten (Larsen 2018, 176–177). En bidragande faktor till högre reliabilitet kan vara att våra yttre attribut
23
inte påverkade informanterna i lika stor utsträckning som om vi varit på plats då intervjuerna utfördes över Microsoft Teams. Detta medförde även att informanterna kunde sitta på sin arbetsplats och bli intervjuade vilket kan ha medfört att informanterna kände sig mer trygga och därmed mer öppna under intervjun.
För att uppnå hög validitet i vår kvalitativa studie har vi eftersträvat bekräftbarhet, trovärdighet och överföringsvärde (Larsen 2018, 129).
Intervjuguiden utformades med utgångspunkt ur studiens frågeställningar, teoretiska utgångspunkter samt vad i Lgr 11 (Skolverket 2019) som kan kopplas till vägledning i vid bemärkelse. De aspekter vi kunde identifiera i Lgr 11 var exempelvis att elever inte ska begränsas i sina studie- och yrkesval av könstillhörighet, social eller kulturell bakgrund, eleverna ska få inblick i närsamhället, elever ska kunna reflektera kring drömmar och valmöjligheter samt få ökad självkännedom. Frågorna utformades för att intervjuerna skulle bidra med relevanta svar utifrån studiens syfte och uppnå bekräftbarhet. Bekräftbarhet innebär att det som ska undersökas undersöks, det vill säga att det som är relevant för studiens frågeställning undersöks och att de frågor som ställs genererar svar till undersökningen (Larsen 2018, 129).
För att stärka trovärdigheten utförde vi en innehållsanalys (Larsen 2018, 160–161) på samma två transkriberade intervjuer var för sig för att sedan jämföra vad vi kom fram till och vilka teman vi uppmärksammat. Vi har genomgående bearbetat den insamlade empirin för att undvika att gå miste om information och sorterat bort sådant utan relevans för studien. Under genomförandet av studien var objektiv ett begrepp att förhålla sig till, vilket innebär att ha distans till det ämne som undersöks utan att tillföra egna värderingar. Trovärdighet handlar om att de tolkningar som görs av det som har studerats är trovärdiga och rimliga (Larsen 2018, 15). Det finns en svårighet i att vara helt objektiv då studien utgick ifrån vår förförståelse från det undersökta ämnet, egna värderingar och granskning av forskning. Vi hade en medvetenhet hur vår förkunskap kring det valda ämnet kunde ha bidragit med en subjektiv tolkning av informanternas svar. Vid innehållsanalysen av informanternas svar försökte vi därför skapa en mer objektiv uppfattning av lärarnas arbete genom att vara transparenta och noggranna.
Det finns ett överföringsvärde i studiens resultat angående låg- och mellanstadielärares resonemang kring deras arbete med vägledning i vid bemärkelse samt vilken betydelse
24
deras arbete har för elevernas valkompetens. Överföringsvärdet styrks av att vår studie har hög validitet och hög reliabilitet (Larsen 2018, 124). Målet med en kvalitativ studie är att det resultat som framkommer kan överföras till andra grupper än den aktuella grupp som varit subjekt för studien (Larsen 2018, 129). Vår studie syftade ej till att kunna göra jämförelser eller liknelser mellan olika kommuner och studien är inte utformad för att enbart kunna utföras i den valda kommunen. Därav kan resultatet som framkommit i vår studie vara till nytta även i liknande sammanhang.
4.5 Analysmetod
Enligt Larsen (2018, 29–30) innebär ett deduktivt tillvägagångssätt att studien utgår från frågeställningar samt begrepp och teorier för att identifiera vad av den insamlade teorin som är av betydelse för studie. Vi har i denna studie inspirerats av ett deduktivt tillvägagångssätt. Våra förkunskaper kring innehållet av lärarnas läroplaner och vad lärarnas arbete översiktligt innehåller utifrån vår studie- och yrkesvägledarutbildning kan medföra en svårighet till att förhålla oss helt till ett deduktivt tillvägagångssätt.
För att bearbeta den insamlade empirin valde vi att göra en innehållsanalys (Larsen 2018, 160–161). Inledningsvis kodade vi empirin utefter studiens frågeställningar. Därefter tematiserades det av betydelse för studiens frågeställning och grupperades i olika teman, där eventuella samband och mönster kunde synliggöras i förhållande till studiens syfte. Under tematiseringen utfördes en kontinuerlig datareduktion där sådant som inte var relevant för studien sorterades bort (Larsen 2018, 160–161). De teman som framkom var lärarnas arbete, betydelsen av lärarnas arbete, vad som begränsar och möjliggör lärarnas arbete samt hur dialog med SYV kan utveckla lärarnas arbete. Avslutningsvis granskades den insamlade empirin och analyserades med valda teoretiska utgångspunkter och därefter ställdes skillnader och likheter mot tidigare forskning.
25
4.6 Etiska ställningstaganden
Under arbetet med studien har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vi redovisar här våra ställningstaganden till de fyra huvudkraven som konkretiseras utifrån individskyddskravet (Vetenskapsrådet 2002, 6).
Informationskravet innebär att informanterna ska informeras om studiens syfte, innebörd av deltagandet, att intervjuerna spelas in samt att deltagande är frivilligt (Vetenskapsrådet 2002, 7). Detta informerade vi samtliga informanter tydligt i början av intervjun genom att läsa upp vårt syfte och hur vi kommer använda oss av det som sägs.
Samtyckeskravet innebär att informanten själv bestämmer över medverkan och att hen har rätt att avbryta medverkan om det önskas (Vetenskapsrådet 2002, 9–10). Vi inledde samtliga intervjuer med att fråga informanterna om deras samtycke till att intervjun spelades in. Informanterna informerades även om att de fick avbryta deltagandet i intervjun om de ville.
Konfidentialitetskravet innebär att informanterna förblir anonyma och inte kan härledas till studien (Vetenskapsrådet 2002, 12). Konfidentialitetskravet följdes genom att intervjuerna utfördes på distans vilket gjorde att ingen riskerade att se oss på informantens arbetsplats och därmed kunde härleda oss till informanten. Informanterna informerades även om att allt de säger kommer presenteras på sådant vis att studien inte kan härleda till dem, exempelvis genom att deras namn kodas om, att det inte anges vilken skola de arbetar på eller i vilka specifika ämnen.
Nyttjandekravet innebär att informationen som framkommit endast får användas för aktuell studie och inte föras vidare i annat syfte (Vetenskapsrådet 2002, 14). I enlighet med nyttjandekravet har det som framkommit under intervjun enbart använts för denna studie, vilket informanterna informerades om. Detta följde vi genom att det enbart var vi som tog del av de inspelade intervjuerna och transkriberingarna. De inspelade intervjuerna samt transkriberingarna raderades även efter att uppsatsseminariet slutförts och efter att examinatorn godkänt studien.
26
5. Resultat och analys
I detta kapitel redovisas materialet som framkommit under vår empiriska undersökning. Vid granskningen av resultatet identifierades fyra teman som empirin presenteras utifrån. Efter varje genomgång av det tematiserade resultaten följer analys av det presenterade resultatet. Inledningsvis presenteras informanternas arbete med vägledning i vid bemärkelse och vad de beskriver att de gör för att utveckla elevernas valkompetens. Därefter presenteras vilken betydelse informanterna anser att deras arbete har för elevers utveckling av valkompetens samt vilka faktorer som kan begränsa och möjliggöra betydelsen av deras arbete. Avslutningsvis presenteras informanternas resonemang kring eventuell dialog med SYV. Resultatet av intervjuerna med informanterna samt analysen av resultatet presenteras uppdelat utefter lågstadie och mellanstadie. Detta medför en tydlighet hur lärare från olika stadier har resonerat. Studiens lågstadielärare benämns enskilt som LL1, LL2 och LL3. Studiens mellanstadielärare benämns enskilt som ML1, ML2 och ML3. Samtliga informanter har arbetat på sin nuvarande arbetsplats i minst 2 år och är behöriga i de stadier samt ämnen de arbetar inom.
5.1 Lärarnas arbete med vägledning i vid bemärkelse
I detta tema redovisas vilka aktiviteter informanterna arbetar med i sin undervisning för att utveckla elevernas valkompetens. Detta resultat syftar till att besvara frågeställningen: Hur
beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse? Efter att resultatet presenterats följer vår analys av resultat utifrån begreppet
den omsatta läroplanen och sammanlänkning för att tolka informanternas svar angående hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.
27
5.1.1 Resultat av lärarnas arbete med vägledning i vid bemärkelse
Det framkommer från lågstadielärarnas svar att de aktiviteter de utför under sin undervisning för att utveckla elevers valkompetens är i samband med olika temadagar, genom att bjuda in olika yrkesroller till skolan och studiebesök. Temadagarna präglas av samhällsinformation för att ge eleverna förståelse för olika yrken, exempelvis vårdpersonal och räddningstjänst samt yrkets funktion i samhället. Lågstadielärarna berättar att elevernas föräldrar uppmuntras till att besöka skolorna och presentera sina yrken för att väcka elevernas nyfikenhet till olika yrken samt berika deras kunskaper om olika yrkesroller. Lågstadielärarna framhåller att de presenterar olika yrkesroller för att eleverna ska utveckla kunskaper i vilka kompetenser som behövs inom ett specifikt yrke samt förståelse för hur ämnena i skolan och arbetslivet sammankopplas. LL1 upplever att eleverna blir nyfikna och vill bli de yrken som besökt skolan. LL1 fortsätter att berätta att hen brukar förmedla betydelsen av att gå i skolan för eleverna och hur skolan kan vara en väg för framtida jobb. LL2 berättar att hen diskuterar vilka vägar eleverna tror att de behöver gå för att komma till sitt drömjobb, för att lyfta betydelsen av att gå i skolan:
De är ju ganska små fortfarande men det blir mycket att man pratar kring vad dem har för drömmar, vad dem vill när dem blir stora och lite vägar. Är det någon som vill bli konditor så ”ja men då behöver du gå på den här skolan och då behöver du göra det här för att komma dit och-” så man pratar ändå kring det.
Lågstadielärarna genomför även studiebesök till närliggande arbetsplatser i samband med temadagar, exempelvis när de sammankopplar teoretiska kunskaper i lantbruk med praktiska besök på bondgårdar. Kopplingen görs både i förberedelse inför studiebesöket samt i efterarbetet. LL2 berättar att de tillsammans med eleverna besöker till exempel matbutiker. Hen berättar vidare att barnen får kännedom om vägen från producent till konsument genom att först lära sig om var livsmedel produceras i världen och sedan identifiera handelsvägen. Detta synliggör vilka aktörer som krävs inom exempelvis livsmedelsindustrin och kan bidra till elevernas förståelse för samhällsfunktioner samt bredda deras bild av möjliga yrken.
Det framkommer att de aktiviteter studiens mellanstadielärare arbetar med under sin undervisning för att utveckla elevernas valkompetens är att bjuda in föräldrar till skolan för att presentera de yrken de arbetar med. I samband med att eleverna presenteras för olika
28
yrkesroller får de insikt i vilka kunskaper som krävs för de olika yrkena samt dess samhällsfunktion och lönesättning, menar mellanstadielärarna. Det är främst i de samhällsorienterade ämnena mellanstadielärarna berättar att de involverar begreppet valkompetens i sin undervisning. Exempelvis fokuserar ML1 på samhällsinformation och hur samhället är beroende av alla yrken. Det framgår från mellanstadielärarna att en del av undervisningen utöver ämnet samhällskunskap kan kopplas till samhällskunskap och att dessa kunskaper ligger till grund för att eleverna ska kunna forma sina framtidsvägar. ML1 berättar att under geografilektion ställer hen exempelvis frågor om vem det är som utformar kartorna, för att göra kopplingar mellan samhället och de teoretiska kunskaperna i skolan.
En annan aspekt som framkommer från intervjuerna med mellanstadielärarna är att de i likhet med lågstadielärarna gör studiebesök med eleverna till skolans närområde. Exempel på studiebesök kan göras till matbutiker och återvinningsstationer. ML2 tror att den teoretiska undervisningen kan kopplas till de praktiska studiebesöken, vilket kan resultera i att elever kan förstå sambandet med olika skolämnen och kompetenser som krävs för olika yrkesroller.
Sammanfattningsvis visar resultatet att informanterna arbetar med vägledning i vid bemärkelse genom att bjuda in föräldrar och andra yrkesutövare för att berätta om deras yrken för eleverna. En annan aktivitet informanterna arbetar med för att utveckla elevernas valkompetens är studiebesök på arbetsplatser. Aktiviteterna utförs enligt informanterna för att eleverna ska knyta an sina teoretiska kunskaper till praktiska samt bredda elevernas syn på framtida yrken. Yrkesrollerna som bjuds in och studiebesöken som utförs är kopplat till exempelvis temadagar för att knyta an teoretiska kunskaper till samhällsfunktioner och arbetslivet. Informanternas arbete kan även bidra till elevernas förståelse för vad som krävs av olika yrken samt vilka vägar eleverna kan gå för att nå sina yrkesdrömmar.
5.1.2 Hur läroplanen omsätts
Den omsatta läroplanen (Lundahl et al. 2020, 26–27) innebär i detta arbete vad i Lgr 11 (Skolverket 2019) som lärarna omsätter till aktiviteter som utvecklar elevernas valkompetens. Lågstadielärarna framför i intervjuerna vilka aktiviteter de utför för att utveckla elevers valkompetens samt aktiviteternas innehåll. Lågstadielärarna berättar om
29
temadagar som berör olika samhällsfunktioner, deras innebörd och studiebesök kopplade till teman. Detta är hur lågstadielärarna omsätter vad Lgr 11 (Skolverket 2019, 7) beskriver som skolans uppdrag där lärarna i sitt arbete ska förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Lågstadielärarna bjuder även in föräldrar för att berätta om sina yrken vilket är hur de omsätter vad Lgr 11 (Skolverket 2019, 7–8) säger om skolans uppdrag om att väcka nyfikenhet för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt. Lärares arbete ska enligt Lgr 11 (Skolverket 2019, 7) innefatta att utveckla elevernas studiefärdigheter och metoder för att kunna orientera sig i samhället. Vi tolkar det som att detta omsätts genom att lågstadielärarna tydliggör vikten av att gå i skolan för sina elever för att eleverna ska nå sina yrkesdrömmar. Lågstadielärarna omsätter även de riktlinjer som finns i Lgr 11 (Skolverket 2019, 15) angående att de ska bidra med att utveckla kontakter med verksamheter utanför skolan och berika skolans verksamhet och förankra verksamheten i det omgivande samhället.
Sammanlänkningen (Lundahl et al 2020, 223–224) är hur olika moment kopplas samman för att bidra till att valkompetens blir robust kunskap. Lågstadielärarna försöker under temadagarna sammanföra de teoretiska kunskaperna med studiebesök kopplat till det eleverna lärt sig samt relatera till det abstrakta arbetslivet. På detta vis sker sammanlänkningen vilket kan bidra till att den valkompetens eleverna får med sig från dessa moment blir mer robust.
Den omsatta läroplanen (Lundahl et al. 2020, 26–27) används för att beskriva vad lärarna omsätter utifrån Lgr 11 (Skolverket 2019) när de arbetar med vägledning i vid bemärkelse. Även mellanstadielärarna uttrycker att de utför studiebesök samt bjuder in föräldrar och andra yrkesgrupper för att utveckla elevernas kunskaper om samhället, vilket innebär att de omsätter målet i Lgr 11 (Skolverket 2019, 7) att eleverna ska förberedas för att leva och verka i samhället. De uppger även att de försöker arbeta med vägledning i vid bemärkelse inom alla ämnen, vilket är hur mellanstadielärarna omsätter skolans uppgift om att ge överblick och sammanhang i all undervisning för att elever ska utveckla dynamiskt tänkande, enligt Lgr 11 (Skolverket 2019, 8). Även mellanstadielärarna omsätter riktlinjerna i Lgr 11 (Skolverket 2019, 15) om att de ska bidra med att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället samt utveckla kontakter med verksamheter utanför skolan.
30
Sammanlänkningen (Lundahl et al 2020, 223–224) är hur olika moment kopplas samman för att bidra till att valkompetens blir robust kunskap. Mellanstadielärarna försöker göra studiebesök i samband med olika teoretiska moment för att koppla det teoretiska till hur samhället faktiskt är uppbyggt.
5.2 Betydelsen av vägledning i vid bemärkelse
I detta tema redovisas vilken betydelse informanternas arbete har för elevernas valkompetens utifrån informanternas perspektiv. Detta genom att besvara frågeställningen:
Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? Efter att resultatet presenterats följer vår
analys av resultat utifrån Career Construction Theory. De teoretiska begrepp som används är yrkespersonlighet och karriäranpassning för att undersöka betydelsen av lärarnas arbete med valkompetens.
5.2.1 Resultat av betydelsen av vägledning i vid bemärkelse
Det framkommer från intervjuerna med lågstadielärarna att det finns en utmaning i att anpassa arbetet med vägledning i vid bemärkelse utefter elevernas mognad, då de upplever att eleverna utvecklats olika långt i sitt tänkande. Lågstadielärarna upplever att det är svårt att planera in valkompetens i undervisningen och försöker fånga upp elevernas diskussioner kring valkompetens i de vardagliga samtalen, exempelvis när frågor kring yrken uppkommer från eleverna. För att bredda elevernas syn på yrken presenteras olika yrken för eleverna i samband med att yrkesroller bjuds in till skolan. Lågstadielärarna berättar att de tillsammans med eleverna diskuterar elevernas drömyrken och vilka kunskaper som behövs för att nå deras mål. Genom att lyfta elevernas resonemang försöker lågstadielärarna bredda elevernas perspektiv på framtida studie- och yrkesval samt lära eleverna varför det är viktigt att gå i skolan.
En annan aspekt som framkommer från lågstadielärarna är att de i sitt arbete försöker hjälpa eleverna att lära känna sig själva, sina kvalitéer samt sina svagheter för att eleverna
31
ska kunna utveckla valkompetens. LL3 berättar att hens elever ansvarar för sina egna utvecklingssamtal där eleverna själva får formulera mål och får utrymme att reflektera om målen uppnåtts. Lågstadielärarna berättar att de försöker vara stöttande till sina elever samt uppmuntra eleverna till att försöka igen trots misslyckanden och att våga ta egna beslut, vilket de tror kan öka elevernas självförtroende. Lågstadielärarna berättar även att det finns en svårighet i att se vilken betydelse deras arbete har för utvecklandet av elevernas valkompetens.
Utifrån intervjuerna med mellanstadielärarna framkom det att deras arbete syftar till att utveckla elevernas medvetenhet kring studie- och yrkesval. Elevernas tankar kring framtida studie- och yrkesval uppkommer vanligen i de vardagliga samtalen på mellanstadielärarnas undervisning. Att vara stöttande och uppmuntrande mot eleverna till deras yrkesdrömmar anser mellanstadielärarna vara betydelsefullt för att utveckla elevernas valkompetens. Mellanstadielärarna berättar att det finns en viss utmaning i att väcka elevernas tankar kring framtida studie- och yrkesval redan på mellanstadiet. Mellanstadielärarna upplever även utmaningar i att utveckla elevernas förståelse för vikten av betyg utan att sätta press på eleverna. ML1 anser att det är viktigt att lärarna stärker elevernas självförtroende genom att ta fram exempel på människor som tagit sig igenom utmaningar som eleverna kan relatera till. ML1 menar att elevernas tankar utvecklas under mellanstadiet och att valkompetens utvecklas utefter elevernas mognad. ML2 är osäker på om det är hen som lärare som bidrar till elevernas valkompetens eller om det kan vara, som även ML1 resonerar, en mognadsprocess. ML3 upplever att valkompetens går att observera genom skriftliga- och muntliga redovisningar och upplever sig själv ha en bidragande roll till elevernas utveckling av valkompetens.
En annan aspekt som framkommer från mellanstadielärarnas svar är att elevernas förmåga att kunna argumentera och resonera om för- och nackdelar är kompetenser som utvecklar elevernas valkompetens samt bör ingå i lärarnas arbete. ML3 anser att hen försöker bredda elevernas tankar kring framtida val av studie och yrken samt uppmuntra eleverna till att skapa mål och drömmar:
Men det är ju långt ifrån så att alla mellanstadieelever har en klar linje på att ”när jag går i gymnasiet ska jag läsa naturvetenskaplig linje” så långt har de ju inte kommit. För att de ska bli det här och det här. Det vi försöker få dem att tänka är att alla kunskaper är viktiga, eller kan
32
vara viktiga och det är svårt för dem att veta nu, eller ta beslutet nu är ju mer eller mindre omöjligt. Men ju mer verktyg du har i din låda, liksom, desto lättare att välja det val du kommer behöva.
Sammanfattningsvis visar resultatet att informanterna anser att betydelsen av deras arbete vägledning i vid bemärkelse utvecklar elevernas förmåga att resonera och reflektera kring framtida studie- och yrkesval. Informanterna uppger att de arbetar för att eleverna ska kunna utveckla mål samt att arbetet ska bidra till elevernas förståelse för vad deras val kan leda till. En annan betydelse av arbetet med vägledning i vid bemärkelse är enligt informanterna att elevernas självkännedom och självförtroende främjas. Informanterna uppger även att mognad kan vara en faktor som skapar mottaglighet bland eleverna.
5.2.2 Elevernas karriäranpassning
Enligt Savickas (2002, 166–167) befinner sig lågstadielärarnas elever på det första steget i formandet av deras karriäranpassning då eleverna är inom åldersspannet fyra till tretton år. Det första steget involverar formandet av barnets yrkespersonlighet. Yrkespersonligheten består av individens subjektiva syn på sig själv och formas i samband med att individen lär sig nya kunskaper om omvärlden (Savickas 2005, 44). Lågstadielärarna arbetar med att utveckla elevernas självuppfattning vilket kan forma elevernas yrkespersonlighet. Detta arbete kan stimulera elevernas subjektiva självbild, vilket i sin tur kan påverka elevernas syn på framtida studie- och yrkesval. En tolkning är därav att lågstadielärarnas arbete kan utveckla elevernas yrkespersonlighet och kan bli betydande för elevernas utveckling av valkompetens.
Lågstadielärarnas arbete kan vara betydelsefullt för elevernas utvecklingsområden där de i sitt arbete tycks göra eleverna medvetna (Savickas 2002, 168–169) om sin framtida yrkesroll. Genom att lågstadielärarna i sitt arbete stöttar och uppmuntrar eleverna att försöka igen trots tidigare motgångar kan eleverna bli nyfikna till att utforska framtida arbetsliv samt få förutsättningar för att införliva sina framtidsdrömmar.
Genom att eleverna får ansvara för egna utvecklingssamtal och får stöttning till att lära känna sina kompetenser och svagheter kan eleverna öka sin känsla av kontroll (Savickas 2002, 168–169). En rimlig tolkning är att lärarnas arbete blir betydande för elevernas
33
valkompetens genom att de uppmuntrar eleverna att ta egna beslut och informerar om vilka kompetenser som krävs för att nå ett visst yrke, vilket kan påverka elevernas känsla av självständighet.
Elevernas uppfattning (Savickas 2002, 168–170) på valbara studie- och yrkesval påverkas genom att lågstadielärarna bjuder in olika yrkesroller och diskuterar elevernas drömyrken tillsammans med eleverna. En tolkning är att lågstadielärarnas arbete kan bli betydelsefullt för elevernas valkompetens då uppfattningen av möjliga studie- och yrkesval påverkas av de individer barnet interagerar med.
Elevernas förtroende (Savickas 2002, 170–171) till att utföra karriärval kan stärkas av att eleverna uppmuntras till att våga misslyckas av lågstadielärarna. Lågstadielärarna agerar stöttande till elevernas yrkesdrömmar och diskuterar vad som krävs för att nå deras mål, vilket kan tolkas som att lågstadielärarnas arbete kan bli betydelsefullt för att eleverna i framtiden ska ha förtroende till sig själva att fullfölja studie- och yrkesval.
Utifrån lågstadielärarnas resultat görs tolkningen att deras arbete kan påverka elevernas karriäranpassningsförmåga genom att de belyser vikten av att gå i skolan och breddar elevernas syn på valbara studie- och yrkesval. Det finns enligt lågstadielärarna en utmaning i att involvera valkompetens i deras arbete då arbetet behöver utformas utefter eleverna mognad, vilket kan förklaras med att utvecklingsområdena utvecklas individuellt hos eleverna (Savickas 2002, 166–167).
Enligt Savickas (2002, 166–167) befinner sig även mellanstadielärarnas elever, vilka är inom åldersspannet fyra till tretton år, på det första steget i formandet av deras karriäranpassning. Barnets yrkespersonlighet utvecklas i detta steg i samband med jämförelser i sociala sammanhang. Mellanstadielärarna visar en medvetenhet om att eleverna identifierar sig med signifikanta andra i sin omgivning och att deras studie- och yrkesval kan påverkas av sociala sammanhang såsom skolan. Yrkespersonligheten formas utav elevernas individuella tankar om jaget, arbete och livet och påverkar elevernas meningsfulla mål (Savickas 2005, 43–44), vilka tycks vara framträdande ämnen i mellanstadielärarnas vardagliga samtal med eleverna. Mellanstadielärarna uppmuntrar eleverna i deras kompetensutveckling, stöttar och diskuterar framtida studie- och yrkesval, vilket kan utveckla elevernas yrkespersonlighet.
34
Genom utvecklingsområdet medveten (Savickas 2002, 168–169) analyseras hur mellanstadielärarnas arbete kan vara betydelsefullt för elevernas framtid som arbetare. Mellanstadielärarna tycks uppmuntra elevernas nyfikenhet till att utforska framtida arbetsliv genom att stötta elevernas yrkesdrömmar. De tycks även bredda elevernas syn på valbara yrken genom att främja deras kännedom kring olika yrkesroller och deras betydelse för samhället.
Genom att mellanstadielärarna i sitt arbete utvecklar elevernas förmåga att argumentera och resonera kan tolkningen göras att elevernas kontroll (Savickas 2002, 168–169) över framtida yrkesaktiviteter ökar. Mellanstadielärarnas arbete pekar på att de försöker utveckla proaktiva beteenden som beslutstagande vilket kan bidra till att deras arbete blir betydelsefullt för elevernas valkompetens.
Elevernas uppfattning (Savickas 2002, 168–170) kan formas utav att känslan av att de utför studie- och yrkesval självständigt snarare än utefter kompisarnas åsikter, vilket kan vara betydande för elevernas valkompetens. Mellanstadielärarnas arbete synliggör fler yrken utöver vad elevernas föräldrar arbetar med genom att introducera flera olika yrkesroller samt information om dessa till eleverna. En tolkning är att utan mellanstadielärarnas arbete hade eleverna kunnat få svårigheter att utföra framgångsfulla studie- och yrkesval.
Mellanstadielärarna tycks utveckla elevernas förtroende (Savickas 2002, 168–171) till att implementera karriärval genom att uppmuntra eleverna till att skapa mål och drömmar. Genom att mellanstadielärarna presenterar händelser där eleverna kan jämföra sig med jämlika som tagit sig igenom utmaningar kan eleverna utveckla förtroende till deras egen förmåga att hantera situationer.
Mellanstadielärarna berättar i likhet med lågstadielärarna att elevernas valkompetens tycks kunna vara en mognadsprocess. Detta kan förklaras med att eleverna utvecklar individuella färdigheter i utvecklingsområdena, vilka sker individuellt utefter hur väl barnet får stöd i varje utvecklingsuppgift (Savickas 2002, 167–168). En rimlig tolkning kan vara att mellanstadielärarna, i likhet med lågstadielärarna, således kan bli betydande för utvecklandet av elevernas utvecklingsområden, vilka i sig kan påverka elevernas valkompetens. Resultatet från intervjuerna med mellanstadielärare tyder på att de genom
