Elevernas karriäranpassning

Enligt Savickas (2002, 166–167) befinner sig lågstadielärarnas elever på det första steget i formandet av deras karriäranpassning då eleverna är inom åldersspannet fyra till tretton år. Det första steget involverar formandet av barnets yrkespersonlighet. Yrkespersonligheten består av individens subjektiva syn på sig själv och formas i samband med att individen lär sig nya kunskaper om omvärlden (Savickas 2005, 44). Lågstadielärarna arbetar med att utveckla elevernas självuppfattning vilket kan forma elevernas yrkespersonlighet. Detta arbete kan stimulera elevernas subjektiva självbild, vilket i sin tur kan påverka elevernas syn på framtida studie- och yrkesval. En tolkning är därav att lågstadielärarnas arbete kan utveckla elevernas yrkespersonlighet och kan bli betydande för elevernas utveckling av valkompetens.

Lågstadielärarnas arbete kan vara betydelsefullt för elevernas utvecklingsområden där de i sitt arbete tycks göra eleverna medvetna (Savickas 2002, 168–169) om sin framtida yrkesroll. Genom att lågstadielärarna i sitt arbete stöttar och uppmuntrar eleverna att försöka igen trots tidigare motgångar kan eleverna bli nyfikna till att utforska framtida arbetsliv samt få förutsättningar för att införliva sina framtidsdrömmar.

Genom att eleverna får ansvara för egna utvecklingssamtal och får stöttning till att lära känna sina kompetenser och svagheter kan eleverna öka sin känsla av kontroll (Savickas 2002, 168–169). En rimlig tolkning är att lärarnas arbete blir betydande för elevernas

33

valkompetens genom att de uppmuntrar eleverna att ta egna beslut och informerar om vilka kompetenser som krävs för att nå ett visst yrke, vilket kan påverka elevernas känsla av självständighet.

Elevernas uppfattning (Savickas 2002, 168–170) på valbara studie- och yrkesval påverkas genom att lågstadielärarna bjuder in olika yrkesroller och diskuterar elevernas drömyrken tillsammans med eleverna. En tolkning är att lågstadielärarnas arbete kan bli betydelsefullt för elevernas valkompetens då uppfattningen av möjliga studie- och yrkesval påverkas av de individer barnet interagerar med.

Elevernas förtroende (Savickas 2002, 170–171) till att utföra karriärval kan stärkas av att eleverna uppmuntras till att våga misslyckas av lågstadielärarna. Lågstadielärarna agerar stöttande till elevernas yrkesdrömmar och diskuterar vad som krävs för att nå deras mål, vilket kan tolkas som att lågstadielärarnas arbete kan bli betydelsefullt för att eleverna i framtiden ska ha förtroende till sig själva att fullfölja studie- och yrkesval.

Utifrån lågstadielärarnas resultat görs tolkningen att deras arbete kan påverka elevernas karriäranpassningsförmåga genom att de belyser vikten av att gå i skolan och breddar elevernas syn på valbara studie- och yrkesval. Det finns enligt lågstadielärarna en utmaning i att involvera valkompetens i deras arbete då arbetet behöver utformas utefter eleverna mognad, vilket kan förklaras med att utvecklingsområdena utvecklas individuellt hos eleverna (Savickas 2002, 166–167).

Enligt Savickas (2002, 166–167) befinner sig även mellanstadielärarnas elever, vilka är inom åldersspannet fyra till tretton år, på det första steget i formandet av deras karriäranpassning. Barnets yrkespersonlighet utvecklas i detta steg i samband med jämförelser i sociala sammanhang. Mellanstadielärarna visar en medvetenhet om att eleverna identifierar sig med signifikanta andra i sin omgivning och att deras studie- och yrkesval kan påverkas av sociala sammanhang såsom skolan. Yrkespersonligheten formas utav elevernas individuella tankar om jaget, arbete och livet och påverkar elevernas meningsfulla mål (Savickas 2005, 43–44), vilka tycks vara framträdande ämnen i mellanstadielärarnas vardagliga samtal med eleverna. Mellanstadielärarna uppmuntrar eleverna i deras kompetensutveckling, stöttar och diskuterar framtida studie- och yrkesval, vilket kan utveckla elevernas yrkespersonlighet.

34

Genom utvecklingsområdet medveten (Savickas 2002, 168–169) analyseras hur mellanstadielärarnas arbete kan vara betydelsefullt för elevernas framtid som arbetare. Mellanstadielärarna tycks uppmuntra elevernas nyfikenhet till att utforska framtida arbetsliv genom att stötta elevernas yrkesdrömmar. De tycks även bredda elevernas syn på valbara yrken genom att främja deras kännedom kring olika yrkesroller och deras betydelse för samhället.

Genom att mellanstadielärarna i sitt arbete utvecklar elevernas förmåga att argumentera och resonera kan tolkningen göras att elevernas kontroll (Savickas 2002, 168–169) över framtida yrkesaktiviteter ökar. Mellanstadielärarnas arbete pekar på att de försöker utveckla proaktiva beteenden som beslutstagande vilket kan bidra till att deras arbete blir betydelsefullt för elevernas valkompetens.

Elevernas uppfattning (Savickas 2002, 168–170) kan formas utav att känslan av att de utför studie- och yrkesval självständigt snarare än utefter kompisarnas åsikter, vilket kan vara betydande för elevernas valkompetens. Mellanstadielärarnas arbete synliggör fler yrken utöver vad elevernas föräldrar arbetar med genom att introducera flera olika yrkesroller samt information om dessa till eleverna. En tolkning är att utan mellanstadielärarnas arbete hade eleverna kunnat få svårigheter att utföra framgångsfulla studie- och yrkesval.

Mellanstadielärarna tycks utveckla elevernas förtroende (Savickas 2002, 168–171) till att implementera karriärval genom att uppmuntra eleverna till att skapa mål och drömmar. Genom att mellanstadielärarna presenterar händelser där eleverna kan jämföra sig med jämlika som tagit sig igenom utmaningar kan eleverna utveckla förtroende till deras egen förmåga att hantera situationer.

Mellanstadielärarna berättar i likhet med lågstadielärarna att elevernas valkompetens tycks kunna vara en mognadsprocess. Detta kan förklaras med att eleverna utvecklar individuella färdigheter i utvecklingsområdena, vilka sker individuellt utefter hur väl barnet får stöd i varje utvecklingsuppgift (Savickas 2002, 167–168). En rimlig tolkning kan vara att mellanstadielärarna, i likhet med lågstadielärarna, således kan bli betydande för utvecklandet av elevernas utvecklingsområden, vilka i sig kan påverka elevernas valkompetens. Resultatet från intervjuerna med mellanstadielärare tyder på att de genom

35

sitt arbete kan utveckla elevernas karriäranpassningsförmåga vilket kan vara betydelsefullt för elevernas utveckling av valkompetens.