Personer med utländsk utbildning som får svensk legitimation har i vissa fall inte fullständigt personnummer. Om en person erhåller fullständigt person-nummer efter legitimation får Socialstyrelsen inte automatiskt information om detta. Ett kontinuerligt arbete pågår på Socialstyrelsen för att komplette-ra denna information. Antalet personer utan fullständigt personnummer från en legitimationsårskull minskar således med tiden. Detta gäller i huvudsak för personer som är utbildade inom EU/EES+Schweiz. I Socialstyrelsens register över legitimerad personal (HOSP) fanns 2003 totalt 484 läkare, 881 sjuksköterskor och 55 barnmorskor som inte hade fullständigt svenskt per-sonnummer. Dessa personers arbetsmarknadsstatus kan således inte beskri-vas i rapporten då det krävs fullständigt personnummer för att kunna samkö-ra med register från Statistiska centsamkö-ralbyrån (SCB).
Arbetsställets definition är för begränsande för att bra kunna beskriva per-sonalförhållandena inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdens enheter utifrån definitionen av arbetsställe är väl stora och inrymmer allt som oftast flera helt olika verksamheter. De flesta sjukhusen är t.ex. klassade som ett arbets-ställe och kan således enbart ha en näringsgrenskod trots att de inrymmer en mängd olika verksamheter.
Tilldelningen av legitimation innehåller naturligtvis en mängd svagheter som måste accepteras för den statistiska beskrivningen. Meningen med till-delningen är att utbildningen skall peka mot en avgränsad sektor inom häl-so- och sjukvården och som motsvarar individens faktiska yrke. I de fall där en person har flera legitimationer är problemet inte så stort efter som det, bortsett från barnmorskor, är en ganska ringa grupp.
Barnmorskor har två legitimationer och Socialstyrelsen har ingen metod att urskilja inom vilken verksamhet barnmorskan arbetar. Således definieras samtliga barnmorskor här som barnmorskor, medan ett antal av dem trolig-tvist arbetar som sjuksköterskor.
Företagshälsovården bedrivs oftast av företag specialiserade på att förse andra företag med hälso- och sjukvård. De finns med i definitionen av häl-so- och sjukvård. Det finns dock troligen ett antal sjuksköterskor och läkare som är anställda direkt av enskilda företag t.ex. inom verkstadsindustrin.
Sjuksköterskor och läkare som arbetar inom dessa företag omfattas därför inte av rapportens operationalisering av hälso- och sjukvård.
Sysselsättningsdefinitionen innebär vissa problem då heltidsanställda jämställs med personal som uppskattningsvis arbetade 4 timmar under no-vember månad 2000. Vidare finns föräldraledighet och sjukskrivning med i sysselsättningsdefinitionen.
Sekretess
Storleken på grupperna är väldigt skiftande. Det är därför nödvändigt att i vissa fall dölja cellvärden för att bevara sekretessen enligt 9 kap. 4 § i sekre-tesslagen (1980:100). Därför har cellinformation med värden 1–3 individer dolts. Utöver de första dolda värdena har då även ytterligare ett värde i regel det närmast lägsta värde dolts i rader och kolumner där enbart ett värde in-nehåller 1–3 individer. Detta för att värdet inte skall kunna beräknas med
hjälp av kolumn- eller radsummor. De dolda tabellcellerna markeras med (x).
Bilaga 2
Tabeller
Tabell A. Antal nybörjare vid högskolorna efter år och utbildning 1990/91 t.o.m.
2002/3 samt antaget antal nybörjare 2003/04 – 2018/19.
År Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare
1990/91 234 876 4 245 177 273
Av SoS antagna antal nybörjare 2003/04–
2018/19
205 1 080 5 442 275 214
Tabell B. Antal examina efter examensår och utbildning 1990–2003 samt progno-stiserat antal examina 2004–2020.*
Examensår Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare
1990/91 245 744 3 599 109 174
*Vissa personer i synnerhet barnmorskorna har erhållit flera examina under perioden. Här redovisas dessa perso-ner en gång per utbildning. Det totala antalet utbildningar är således större än antalet persoperso-ner
Tabell C. Antal beviljade legitimationer till personer med svenskt personnummer 1990–2003 efter yrke och utbildningsland.*
Legitimationsår** Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist*** Tandläkare
1990 256 1 033 3 493 177
*Vissa personer i synnerhet barnmorskorna har erhållit flera legitimationer under perioden. Här redovisas dessa personer en gång per legitimation. Det totala antalet legitimationer är således större än antalet personer.
**Avser perioden 1 november året innan – 31 oktober under aktuellt år
***År 1991 blev tandhygienister ett legitimerat yrke. Därav det stora antalet legitimationer 1991 och 1992.
Därav med svensk utbildning*
Legitimationsår** Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist*** Tandläkare
1990 249 787 3 493 171
Därav med utländsk utbildning och svenskt personnummer*
Legitimationsår** Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare
1990 7 246 87 6
Tabell D1. Antal personer sysselsatta inom HoS/TV inom ett år efter examen efter yrkesgrupp och kön, 1996–2002 samt prognos 2003–2020.
Sysselsättnings-år
Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare
1996 200 646 2 124 106 127
1997 162 707 2 667 99 94
1998 204 727 3 023 119 138
1999 193 703 2 786 132 162
2000 132 720 2 788 171 113
2001 164 727 2 837 161 90
2002 125 721 2 984 126 131
2003 158 710 3 069 164 105 2004 158 666 3 379 185 114 2005 158 669 3 837 193 126 2006 158 724 4 080 195 133 2007 158 812 4 114 195 130 2008 158 849 4 134 195 128 2009/2020 158 849 4 136 195 126
Tabell D2. Sysselsättningsfrekvens inom HoS/TV inom ett år efter examen efter yrkesgrupp och kön, 1995–2001.*
Examensår Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare
1995 0,94 0,94 0,88 0,54 0,51
1996 0,88 0,92 0,88 0,68 0,36
1997 0,93 0,88 0,89 0,65 0,38
1998 0,89 0,90 0,91 0,76 0,53
1999 0,92 0,87 0,93 0,87 0,65
2000 0,88 0,87 0,94 0,85 0,73
2001 0,91 0,90 0,94 0,93 0,74
Genomsnitt 0,89 0,89 0,90 0,86**
*De gråmarkerade frekvenserna är de frekvenser som använts i prognosarbetet.
**Genomsnittet för tandhygienister avser de senaste 4 åren.
Tabell E. Flöden mellan HoS/TV och näringsgrenar utanför HoS/TV personal <70 år efter yrkesgrupp och år, antal och andel av sysselsatta året innan 1996–2002.
Inflöde till HoS/TV från näringsgrenar utanför HoS/TV, antal.
Yrkesgrupp 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Barnmorska 65 81 81 94 85 105 97 Läkare 521 524 561 508 456 549 493 Sjuksköterska 1531 1329 1621 1658 1533 1774 1770
Tandhygienist 26 46 57 50 49 63 40 Tandläkare 105 123 140 111 90 167 83
Utflöde till näringsgrenar utanför HoS/TV från HoS/TV, antal.
Yrkesgrupp 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Barnmorska 137 110 138 125 168 118 155
Läkare 664 651 552 568 669 564 909 Sjuksköterska 2159 2269 2112 2112 2346 2102 2887 Tandhygienist 63 78 51 62 57 52 46 Tandläkare 177 200 112 131 110 90 96
Nettoutflöde till näringsgrenar utanför HoS/TV från HoS/TV, antal.
Yrkesgrupp 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Barnmorska 72 29 57 31 83 13 58
Läkare 143 127 -9 60 213 15 416 Sjuksköterska 628 940 491 454 813 328 1117 Tandhygienist 37 32 -6 12 8 -11 6 Tandläkare 72 77 -28 20 20 -77 13
Inflöde till HoS/TV från näringsgrenar utanför HoS/TV, andel av sysselsatta året innan.
Yrkesgrupp 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Genomsnitt 96 – 02 Barnmorska 1,1 1,4 1,4 1,6 1,4 1,7 1,6 1,5 Läkare 2,1 2,1 2,2 2,0 1,7 2,0 1,8 2,0 Sjuksköterska 1,8 1,6 1,9 1,9 1,8 2,0 2,0 1,9 Tandhygienist 1,3 2,2 2,7 2,3 2,1 2,5 1,5 2,1 Tandläkare 1,4 1,7 1,9 1,5 1,3 2,3 1,2 1,6
Yrkesgrupp 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Genomsnitt 96 – 02 Barnmorska 2,4 1,9 2,4 2,1 2,8 2,0 2,5 2,3 Läkare 2,7 2,6 2,2 2,2 2,5 2,1 3,2 2,5 Sjuksköterska 2,6 2,7 2,5 2,5 2,7 2,4 3,3 2,7 Tandhygienist 3,1 3,8 2,5 2,8 2,4 2,1 1,7 2,6 Tandläkare 2,3 2,7 1,6 1,8 1,5 1,3 1,3 1,8
Tabell F1. Pensionsfrekvens av sysselsatta inom HoS/TV efter yrkesgrupp, kön och
*Till följd av det fåtalet manliga barnmorskor och tandhygienister beräknas inte pensionsfrekvenser efter kön för dessa två yrkesgrupper.
**I modellen antas det att samtliga 69-åringar pensionerar sig året därpå.
Tabell F2. Totalt antal pensioneringar av sysselsatta inom HoS/TV efter yrkesgrupp, kön och ålder, 1996–2002.
Män Kvinnor Män + kvinnor
*** X motsvarar 1–3 personer eller värde som är i samma rad eller kolumn som ett värde med 1–3 personer.
Tabell G. Antal sysselsatta <70 år inom hälso- och sjukvården/tandvården efter yrkesgrupp 1995–2002, prognos 2005–2020.
År* Barnmorska Läkare Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare 1995 5 728 25 043 83 991 2 018 7 590 1996 5 810 25 304 84 019 2 061 7 410 1997 5 813 25 477 83 421 2 075 7 195 1998 5 952 26 089 85 103 2 212 7 201 1999 6 048 26 512 86 246 2 339 7 211 2000 6 023 27 094 87 055 2 494 7 130 2001 6 155 28 037 88 488 2 658 7 188 2002 6 204 28 550 89 919 2 770 7 256 2005 6 100 28 700 91 700 3 100 6 900 2008 5 900 28 800 94 700 3 500 6 500 2011 5 700 28 700 96 800 3 800 6 000 2014 5 400 28 200 98 200 4 100 5 600 2017 5 000 27 600 99 300 4 300 5 100 2020 4 600 27 000 100 500 4 500 4 700 Ändring i %
2002–2020 -26 -6 12 62 -35
*Avser 1 november under aktuellt år.
Tabell H. Genomsnittlig årlig dödlighet för samtliga fem professioner sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården efter kön och åldersklass, procent, åren 1996–2002.
Ålder/Kön Män Kvinnor
<50 år 0,06 0,04 50–59 år 0,22 0,15 60–69 år 0,51 0,27
Bilaga 3
Prognosmodell
Med hjälp av följande prognosmodell beräknas den framtida sysselsätt-ningsnivån för yrkesgrupp x under år t (SYSSxt):
SYSSxt = SYSSxt-1 + (I1xt + I2xt + I3xt + I3xt+I4xt + I5xt + I6xt + I7xt + I8x) - (U1xt + U2xt + U3xt + U4xt +U5xt + U6xt + U7xt)
där
SYSSxt-1 - Sysselsättningsnivå för yrkesgrupp x år t-1
Inflöde
I1xt Nyutbildade med utbildning i Sverige.
I2xt Immigration av personer med utbildning i Norden, exkl.
Sverige.
I3xt Immigration av personer med utbildning i EES/EU+Schweiz, exkl. Norden.
I4xt Immigration av personer med utbildning i 3:e land.
I5xt Återvandring och avslutad utrikespendling av personer med svensk utbildning.
I6xt Återvandring av personer med utländsk utbildning.
I7xt Sysselsättningsbyte till sysselsättning inom hälso- och sjukvården/tandvården.
I8xt Övergång från statusen ej sysselsatt till statusen sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården.
Utflöde
U1xt Pensionerade.
U2xt Emigration av personer med svensk utbildning.
U3xt Emigration av personer med utländsk utbildning.
U4xt Avlidna.
U5xt Erhåller legitimation inom annan yrkesgrupp.
U6xt Sysselsättningsbyte till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården/tandvården.
U7xt Övergång från statusen sysselsatt inom hälso- och sjuk-vården/tandvården till statusen ej sysselsatt.