Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare

(1)

Prognos över

sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt

tandvården

Åren 2005 - 2020

Barnmorskor, sjuksköterskor,

läkare, tandhygienister och tandläkare

(2)

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på veten- skap och/eller beprövad erfarenhet. Kunskapsöversikter ska bland annat kunna ge stöd för en kunskapsbaserad vård och behandling, metod- utveckling och annat förbättringsarbete, stimulera och underlätta kvali- tetsuppföljning, stimulera till effektivt resursutnyttjande och/eller bely- sa fördelningsmässiga effekter. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser.

ISBN 91-7201-890-9 Artikelnr 2004-110-13 Sättning Tiina Laukkanen

Tryck Publicerad www.socialstyrelsen.se , september 2004

(3)

Förord

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fortlöpande ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens behov av läkare och sjuksköterskor, på kort och lång sikt. Uppdraget bedrivs av Socialstyrelsen inom det nationella planeringsstödet (NPS). Projektledare för uppdraget är Klas Öberg vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Tidigare lämnade rapporter har i huvudsak fokuserat det korta perspektivet. Föreliggande rapport tar sikte på 2020 och prognosticerar antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta i hälso- och sjukvården liksom antalet tandhygienister och tandläkare sysselsatta i tandvården. Statistiken i rapporten, liksom i de tidigare rapporter- na, bygger på registerstatistik från Socialstyrelsen och Statistiska Centralby- rån.

Rapporten har utarbetats av Rosita Claesson Wigand, Hans Schwarz och Klas Öberg, samtliga verksamma vid Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårds- avdelning. Rapporten har diskuterats inom det nationella planeringsstödets kontaktgrupp för hälso- och sjukvård, som består av representanter från Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Handikappförbundens samarbetsorgan och Vårdföretagarna.

Diskussioner har även förts inom nationella planeringsstödets referensgrupp för tandvård, vilken inkluderar representanter från Sveriges folktandvårdsfö- rening, Handikappförbundens samarbetsorgan, Sveriges Tandläkareförbund, Landstingsförbundet, Sveriges Tandhygienistförening och Sveriges Privat- tandläkarförening. Vidare har rapporten diskuterats i arbetsgruppen med representanter från hälso- och sjukvårdens samverkansnämnder och Lands- tingsförbundet.

Monica Albertsson Enhetschef

(4)

(5)

Innehåll

Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 9 Syfte 9 Grundläggande antaganden 9

Modell 10 Beskrivning av inflödesvariabler 10

Examen från svensk utbildning 10 Byte av sysselsättning från utanför till inom hälso- och sjukvården/tandvården 11 Från ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården 11 Immigration från Norden 11 Immigration från EU och EES samt Schweiz, exklusive Norden 11 Immigration från tredje land 12 Återinvandring med svensk legitimation 12 Beskrivning av utflödesvariabler 12 Pension 12 Avlidna 12 Sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation 13 Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården 13 Från sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården till ej sysselsatt 13 Emigration 13 Estimering av variabler 14

Resultat 15 Barnmorskor 15

Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 15 Inflöde till hälso- och sjukvården 16 Utflöde från hälso- och sjukvården 17 Prognos 18 Sjuksköterskor 21 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 21 Inflöde till hälso- och sjukvården 22 Utflöde från hälso- och sjukvården 24 Prognos 26 Läkare 29 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 29 Inflöde till hälso- och sjukvården 30 Utflöde från hälso- och sjukvården 33 Prognos 34 Tandhygienister 37 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 37 Inflöde till tandvården 38 Utflöde från tandvården 39 Prognos 40

(6)

Tandläkare 43 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 43 Inflöde till tandvården 44 Utflöde från tandvården 46 Prognos 47

Diskussion 51 Referenser 54 Figurer och tabeller 56 Bilaga 1 61 Bilaga 2 71 Bilaga 3 77

(7)

Sammanfattning

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens behov av läkare och sjuksköterskor samt tandvår- dens behov av tandläkare och tandhygienister, både på kort och lång sikt. De rapporter som Socialstyrelsen överlämnat till regeringen under 2002 och 2003 har i huvudsak varit nulägesanalyser. I denna rapport fokuseras det långa perspektivet. Underlaget prognosticerar antalet barnmorskor, sjukskö- terskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandläkare och tandhygienister sysselsatta inom tandvården från 2005 fram till och med 2020.

Prognosen bygger på två antaganden. Det ena att antalet nybörjare på respektive utbildning är detsamma under hela prognosperioden som vid läs- året 2002/03. Vidare bygger prognosen på antagandet att efterfrågan är lika stor eller större än den prognosticerade sysselsättningen, dvs. att de som söker arbete även får jobb.

Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården ett visst år be- räknas med utgångspunkt från antalet sysselsatta året innan. Detta antal justeras sedan för det aktuella årets inflöde och utflöde till hälso- och sjukvår- den respektive tandvården. Inflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården består av nyexaminerade från grundutbildning och utflödet av pension och dödsfall. Vidare finns en arbetskraftsrörlighet mellan hälso- och sjukvården respektive tandvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvården respektive tandvården, ej sysselsatta samt migration. Arbetskraf- tens rörlighet och utflödet ur hälso- och sjukvården är baserat på empiriska data från perioden 1996-2002.

Prognosen visar att antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjuk- vården kommer att minska med drygt 25 procent till ett antal av 4 600 år 2020 jämfört med 6 200 år 2002. Migrationen förväntas inte påverka prognosen.

Antalet sjuksköterskor som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården för- väntas att öka och nå en nivå om drygt 100 000 år 2020 jämfört med 90 000 år 2002. Nettoimmigrationen förväntas ligga på en nivå om cirka 200 sjuk- sköterskor årligen, vilket enbart är 0,2 procent av de sysselsatta. Migratio- nen förväntas därmed inte påverka prognosen mer än marginellt.

Antalet läkare som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas förändras relativt lite och 2020 vara på samma nivå som 2000, med ett antal av cirka 27 000 läkare. Denna prognos baseras på att nettoimmigrationen är försumbar. Utvecklingen av migrationen är i princip beroende av arbetsmarknaden i Sverige och i övriga EU samt i viss mån av flyktingströmmar i världen. Arbetsmarknadssituationen för läkare i Tyskland och Danmark kommer troligen att ha mest betydelse för immigration av läkare till Sveri- ge. En årlig nettoimmigration av 350 läkare tycks inte orimlig. Med en så- dan nettoimmigration skulle antalet läkare som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården öka till 33 000 personer år 2020.

(8)

Antalet tandhygienister som är sysselsatta inom tandvården förväntas att öka och nå en nivå om cirka 4 500 år 2020 jämfört med 2 800 år 2002. Net- toimmigrationen förväntas vara försumbar.

Antalet tandläkare som är sysselsatta inom tandvården förväntas minska kraftigt och nå en nivå om cirka 4 700 år 2020 jämfört med cirka 7 300 år 2002. Eventuellt är en viss nettoimmigration att vänta, både av tandläkare utbildade utomlands och i Sverige. Socialstyrelsens bedömning är dock att detta inflöde inte påverkar den framtida tillgången på tandläkare sysselsatta inom tandvården mer än marginellt.

Utgångspunkten för Socialstyrelsens prognos är att individer inte ändrar sitt beteende mer än marginellt på en arbetsmarknad med stabila regler. Där- för är prognosen utvecklad utifrån ett empiriskt material. De regler som kan ändras och därmed påverka prognosen med betydande resultat är i huvudsak politiskt beslutade regleringar, såsom exempelvis pensionssystemets ut- formning, patientens kostnader för hälso- och sjukvård respektive tandvård och utbildningsdimensionering.

Huruvida en utveckling av tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, lä- kare, tandhygienister och tandläkare så som beskrivs i rapporten leder till balans eller obalans på respektive arbetsmarknad är dock inte utrett här.

(9)

Inledning

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens behov av läkare och sjuksköterskor samt tandvår- dens behov av tandläkare och tandhygienister, både på kort och lång sikt. De rapporter som Socialstyrelsen överlämnat till regeringen under 2002 och 2003 har i huvudsak varit nulägesanalyser. I denna rapport fokuseras det långa perspektivet, åren 2005 till 2020.

Flera aktörer har under den senaste tiden publicerat prognoser, framförallt över tillgången och efterfrågan på läkare. Statistiska centralbyrån publicera- de år 2003 en rapport i vilken tillgången och efterfrågan på sjuksköterskor, läkare och tandläkare prognosticerades.¹ Under 2004 har både Landstings- förbundet och Sveriges läkarförbund publicerat prognoser över den framtida tillgången och efterfrågan på läkare.^2,3 Socialstyrelsens prognos skiljer sig dock något från övriga prognoser. Prognosen fokuserar på det framtida antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården. Vidare bygger prognosen på empiriska data som beskriver hur hälso- och sjuk- vårdspersonal respektive tandvårdspersonal faktiskt har agerat under tidigare år. Detta gäller exempelvis pensionsmönster, byte av näringsgren och migration.

Syfte

Syftet med rapporten är att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens behov av barnmorskor sjuksköterskor och läkare samt tandvår- dens behov av tandhygienister och tandläkare på lång sikt. Detta underlag avgränsas till prognoser över antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt över tandläkare och tandhygienister sysselsatta inom tandvården från 2005 fram till och med 2020.

Grundläggande antaganden

Prognosen bygger på antagandet att antalet nybörjare på respektive utbildning är detsamma under hela prognosperioden som vid läsåret 2002/03. Vi- dare bygger prognosen på antagandet att efterfrågan är lika stor eller större än den prognosticerade sysselsättningen.

1 Statistiska Centralbyrån (2003), Trender och prognoser 2002, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2020: Stockholm.

2 Landstingsförbundet (2004), Landstingens ekonomi, maj 2004: Stockholm.

3 Samnordisk Arbetsgrupp för Prognos- och Specialistutbildningsfrågor, SNAPS (2004), Den framtida läkararbetsmarknaden i de nordiska länderna, Sveriges läkarförbund: Stock- holm

(10)

Modell

⁴

Beskrivning av modell

Inflöde efter examen

Sysselsatta inom hälso- och sjukvård/tandvård

Utflöde på grund av 1. Pension 2. Avlidna

Arbetskraftsrörelse till/från:

1. Sysselsättning utanför HoS/TV 2. Utlandet (migration)

3. Ej sysselsatta

Bild 1. Schematisk bild över prognosmodellen

Modellen används för att prognostisera antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården under åren 2005-2020. Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården ett visst år beräknas med utgångspunkt från antalet sysselsatta året innan. Detta antal justeras sedan för det aktuella årets inflöde och utflöde till hälso- och sjukvården respektive tandvården. I Bilaga 1 redovisas metod för databearbetning och definitioner. I modellen antas att utbildningsdimensioneringen är oförändrad och att ekonomin tillå- ter att det prognosticerade antalet individer även blir sysselsatta inom hälso- och sjukvården (HoS) respektive tandvården (TV). Nedan beskrivs model- lens variabler.

Beskrivning av inflödesvariabler

Examen från svensk utbildning

Variabeln avser individer som efter erhållen examen börjar att arbeta inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Inflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården bygger på data för åren 1996-2002 som visar andelen examinerade ett visst år och som därefter var sysselsatta inom hälso- och sjukvården eller tandvården inom ett år efter erhållen examina. Statistiken används för att bedöma värdet på variabeln som används i prognosmodellen.

Socialstyrelsen har inte gjort några egna beräkningar över examensfrekven- ser. Prognosinstitutet vid Statistiska Centralbyrån har beräknat examensfre- kvenser, fördelade på ålder och kön per utbildning, dvs. andelen av en grupp nybörjare som examinerats. Examensfrekvenserna ligger till grund för be- dömning av inflödet av nyexaminerade med svensk utbildning till hälso- och sjukvården respektive tandvården.

4 Se även Bilaga 3.

(11)

För yrkesgruppen läkare är det även av intresse att studera svenskar med examen från en utländsk utbildning. Information om svenskar som studerar på läkarutbildning utomlands med svenskt studiestöd har inhämtats från Centrala Studiestödsnämnden. För övriga yrkesgrupper är dock inte denna information av värde eftersom det handlar om ett fåtal individer.

Byte av sysselsättning från utanför till inom hälso- och sjukvår- den/tandvården

Variabeln avser individer som byter från sysselsättning inom näringsgrenar som ej definieras som hälso- och sjukvård till sysselsättning inom närings- grenar som definieras som hälso- och sjukvård eller tandvård. Socialstyrel- sen presenterar historiska data för åren 1996-2002 som visar andelen individer inom olika yrkeskategorier som ett visst år var sysselsatta utanför hälso- och sjukvården och som året därefter var sysselsatta inom hälso- och sjuk- vården. Statistiken används för att bedöma värdet på variabeln som används i prognosmodellen.

Från ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvår- den/tandvården

Variabeln avser individer som har övergått från att ej ha varit sysselsatta (exklusive pensionärer) till att vara sysselsatta inom hälso- och sjukvården. I prognosen antas nettovärdet av detta värde minus flödet åt andra hållet, dvs.

övergång från status sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tand- vården till ej sysselsatt, vara noll.

Immigration från Norden

Variabeln avser individer med utbildning från annat nordiskt land som efter att ha fått svensk legitimation arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige.

Socialstyrelsen presenterar data över antalet utfärdade legitimationer till individer med utbildning i övriga Norden under åren 1990-2003. Vidare presenteras data för antalet individer med annan nordisk utbildning som erhöll svensk legitimation åren 1995-2001 och som året därpå var sysselsatta inom svensk hälso- och sjukvård. Slutligen presenteras även data och information från andra källor, t.ex. myndigheter i Norden. Förutom historiska data beaktas även annan information vid bedömningen av storleken på immigrationen från Norden.

Immigration från EU och EES samt Schweiz, exklusive Norden Variabeln avser individer med utbildning från ett land inom EU/EES och från Schweiz, som har erhållit svensk legitimation och som även arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data över antalet urfärdade legitimationer till individer utbildade inom EU/EES och Schweiz under åren 1995-2003. Vidare presenteras antalet individer med utbildning från dessa länder som erhöll svensk legitimation åren 1996-2001 och som närmast påföljande år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hänvisas till ett antal rapporter i vilka immigrationens

(12)

omfattning inom EU/EES diskuteras, varefter en bedömning av framtida immigration från dessa länder görs.

Immigration från tredje land

Variabeln avser individer med en utbildning från ett land utanför EU/EES, ett s.k. tredje land, som har erhållit svensk legitimation och som även arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data över antalet utfärdade legitimationer till individer utbildade i tredje land under åren 1995-2003. Vidare presenteras antalet individer med utbildning från tredje land som fått svensk legitimation under åren 1995-2001 och som närmast påföljande år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården i Sverige.

Hänvisning görs även till annan typ av information. Slutligen görs en be- dömning av den framtida immigrationen från s.k. tredje land.

Återinvandring med svensk legitimation

Variabeln avser individer med svensk legitimation som ett visst år inte var folkbokförda i Sverige eller som saknat inkomst i landet, men som ett år senare var sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård, dvs. de anses ha återin- vandrat till Sverige. Individerna kan även ha avslutat utpendling från landet.

Socialstyrelsen presenterar data för åren 1996-2002 över sysselsatta inom hälso- och sjukvården vilka närmast föregående år inte var folkbokförda i landet eller sakande inkomst i Sverige under åren 1996-2002. Därefter be- döms återinvandringens omfattning.

Beskrivning av utflödesvariabler

Pension

Variabeln avser individer sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården som årligen förväntas gå i pension. Prognosen baseras på sannolikheten att årligen pensioneras, fördelat på ålder och kön. Beräkningen utgår från de faktiska pensioneringarna 1996-2002. Variabeln estimeras per yrkeskategori efter den genomsnittliga andelen per ålderskohort och kön av de sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården året innan de gick i pension. En så- dan estimering av de förväntade pensionsavgångarna leder till att variationen mellan ålderskohorterna minskar, jämfört med åldersfördelningen bland de sysselsatta.

Avlidna

Variabeln avser individer som året innan de avled var sysselsatta inom häl- so- och sjukvården/tandvården. Socialstyrelsen presenterar data för åren 1996-2002 över andelen avlidna som året innan de avled var sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Bedömning av framtida dödsrisk baseras på den faktiska andelen avlidna under tidigare år efter kön och tre åldersklasser (-49, 50-59, 60-69).

(13)

Sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation

Variabeln avser de sjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården och som efter vidareutbildning erhållit barnmorskelegitimation första året efter sista sysselsättningsåret med sjuksköterskelegitimation.

Drygt hälften av de inom HoS sysselsatta sjuksköterskorna, som blir barnmorskor, var sysselsatta som sjuksköterskor året innan barnmorskelegitimationen. I prognosarbetet betraktas således dessa sjuksköterskor som ett ut- flöde från yrkeskategorin sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjuk- vården. De data som presenteras avser åren 1996-2002.

Knappt hälften av samtliga sjuksköterskor sysselsatta inom HoS som er- håller legitimation som barnmorska var inte sysselsatta inom HoS året innan barnmorskelegitimationen. Dessa personer var studerande, utlandsboende, arbetslösa, m.m. Detta utflöde av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården inkluderas i variablerna byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården, övergång från status sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården till status ej sysselsatt, osv.

Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvår- den/tandvården

Variabeln avser individer som byter från sysselsättning inom hälso- och sjukvården till sysselsättning inom näringsgrenar som ej definieras som häl- so- och sjukvård. Socialstyrelsen presenterar historiska data för åren 1996- 2002 över andelen som ett visst år var sysselsatta inom hälso- och sjukvår- den/tandvården och som påföljande år var sysselsatta utanför hälso- och sjukvården/tandvården. Historiken används för att bedöma de olika yrkes- gruppernas byte av sysselsättning.

Från sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården till ej sysselsatt

Variabeln avser individer som övergått från statusen sysselsatt inom hälso- och sjukvården till statusen ej sysselsatt (exklusive pensionerade). I prognosen antas nettovärdet av detta värde minus flödet åt andra hållet, övergång från status ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården, vara noll.

Emigration

Variabeln avser antalet emigrerade, dvs. ej folkbokförda eller individer utan inkomst i Sverige, som ett år tidigare varit sysselsatta inom hälso- och sjuk- vården. Socialstyrelsen presenterar data för åren 1996-2002 över antalet individer som ett visst år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, men som året efter ej var folkbokförda eller som saknade inkomst i Sverige. Be- dömningar om framtida emigration baseras dels på historiska data över emigration, dels på befintliga dokument och kontakter med prognosmakare i olika länder.

(14)

Estimering av variabler

För samtliga variabler presenteras historiska data, varefter det framtida in- eller utflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården bedöms.

Främst presenteras Socialstyrelsens statistik, men hänvisning görs även till statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och till material publicerat av andra organisationer. Prognosinstitutet vid SCB har estimerat examensfre- kvenser, fördelade på ålder och kön, för de olika utbildningarna. Examens- frekvenserna ligger till grund för bedömningen av inflödet av nyexaminerade med svensk utbildning till hälso- och sjukvården respektive tandvården.

Övriga variabler har beräknats utifrån de faktiska flödena till och från hälso- och sjukvården samt tandvården under åren 1996–2002. Bedömningar av framtida migration är inte enbart baserade på historiska data, utan även på befintliga dokument och kontakter med prognosmakare i bl.a. Danmark och Norge.

(15)

Resultat

Barnmorskor

Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning

År 2002 var närmare 7 000 barnmorskor sysselsatta i Sverige varav cirka 6 200 inom hälso- och sjukvården. Mer än 90 procent av de sysselsatta var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet eller offentlig förvaltning. Barnmorskor verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes komma till användning.⁵

Omkring 300 barnmorskor var inte folkbokförda i Sverige. De hade tidigare varit folkbokförda i landet. Vidare fanns cirka 70 barnmorskor som var folkbokförda men inte hade någon inkomst av arbete eller tjänst under 2002.

Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och/eller bo utomlands. Gruppen pensionerade barnmorskor uppgick till ungefär 1 300 personer. Slutligen fanns cirka 130 barnmorskor i gruppen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande, hemarbetan- de etc. År 2002 fanns totalt, alla åldrar inräknade, runt 8 900 barnmorskor med svensk legitimation.

Tabell 1. Antal legitimerade barnmorskor efter arbetsmarknadsstatus och kön, november 2002.

Barnmorskor

Sysselsatta 6 987

Inom HoS 6 209

Utanför HoS 778

Ej sysselsatta 1 864 Ej folkbokförda 317

Ej inkomst 74

Pensionerade 1 347

Övriga ej sysselsatta 126

Totalt 8 851

Därav

Män 48

Kvinnor 8 803

5 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka ar- betsuppgifter barnmorskor utfört inom dessa arbetsställen.

(16)

Åldersfördelningen av barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården november 2002 framgår av nedanstående figur. Notera att barnmorskor över 69 år exkluderas i prognosen.

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

<30 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-w

Figur 1. Antal legitimerade barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november 2002.

Inflöde till hälso- och sjukvården

Huvudinflödet av barnmorskor till hälso- och sjukvården består av nyexaminerade med svensk utbildning. Antalet nybörjare på barnmorskeutbildningen har under perioden 1990-2002 varierat mellan 140 till 280 nybörjare årligen. I prognosen antas att antalet nybörjare stabiliseras på 2002 års nivå med en årlig nivå om 205 nybörjare. Antalet examinerade barnmorskor har under det senaste decenniet minskat från en årlig nivå om närmare 250 nyexaminerade i början av 1990-talet till dagens nivå om 150. I prognosen antas knappt 180 barnmorskor examineras årligen. Inflödet till hälso- och sjukvården inom ett år efter examen var under perioden 1996-2002 i genomsnitt 89 procent efter examen, vilket i prognosen antas vara konstant däref- ter. Inflödet till hälso- och sjukvården direkt från examen antas således stabiliseras på en nivå om cirka 160 barnmorskor årligen fram till år 2020. Se bilagstabeller A, B, D1 och D2.

Det årliga inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sysselsättning inom hälso- och sjukvården varierade mellan 1,1 och 1,7 procent av det totala antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvår- den. Variationen under perioden 1996-2002 var trendlös och utan extrem- värden, varför det genomsnittliga värdet, 1,5 procent, används för att estimera variabeln. Se bilagstabell E.

Ett mycket begränsat antal barnmorskor med utländsk utbildning erhåller årligen svensk legitimation. Den absoluta majoriteten av dem har en finsk utbildning. Det är dock inte självklart att de som har erhållit svensk legiti-

(17)

mation även arbetar i den svenska hälso- och sjukvården, eller ens i Sverige.

Av dem som erhöll svensk legitimation och svenskt personnummer blev cirka tio personer om året sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter legitimation under perioden 1996-2002.

Tabell 2. Antal utländskt utbildade barnmorskor och därav antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter legitimation, åren 1996-2002.

Utbildningsregion 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Norden 6 3 7 7 8 8 X

Övriga EU/EES 0 0 X 0 X X X Tredje land 4 5 X 0 X X X Totalt 10 8 11 7 13 11 3 NB. Cellinformation med ett värde under 4 markeras med X. Se under Sekretess i Bilaga.

Eftersom gruppen utländskt utbildade barnmorskor som erhåller svensk legitimation och som sedan börjar arbeta i den svenska hälso- och sjukvården är begränsad, kommer den inte att påverka utfallet av prognosen och inkluderas därför inte heller i prognosen.

Återinvandringen av barnmorskor med svensk legitimation varierade 1996–2002 mellan 30-40 personer årligen. Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandringen fortsätter på en nivå om cirka 30 barnmorskor årligen.

Tabell 3. Antal återinvandrade barnmorskor med svensk legitimation som var sys- selsatta inom hälso- och sjukvården redovisat år och som året innan antingen inte var folkbokförd eller inte hade någon inkomst i Sverige, åren 1996-2002.

År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Antal 28 29 28 45 37 34 29

Utflöde från hälso- och sjukvården

Utflödet från hälso- och sjuvården förorsakas främst av pensionsavgångar.

Pensionsfrekvenser för barnmorskor i olika åldrar redovisas i bilagstabell F1. Exempelvis pensionerades i genomsnitt, under perioden 1996-2002, 3,1 procent av de barnmorskor som närmast föregående år var 58 år och varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan. För 62-åriga barnmorskor var motsvarande siffra 32 procent. Antalet årliga pensionsavgångar förvän- tas öka för barnmorskor beroende på åldersstrukturen. Det genomsnittliga pensionsmönstret under perioden 1996-2002 antas bestå under prognosperioden.

Risken att avlida inom ett år förväntas i prognosen vara densamma som genomsnittet för samtliga fem professioner sysselsatta inom hälso- och sjukvården och tandvården, fördelade på kön och åldersklass under åren 1996–2002. Detta innebär t.ex. att 0,22 procent av alla i åldrarna 50-59 årli- gen antas avlida. Se bilagstabell H.

Under åren 1996-2002 lämnade mellan 1,9 och 2,8 procent av barnmorskorna årligen hälso- och sjukvården för sysselsättning inom andra när- ingsgrenar, t.ex. offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnittliga värdet för perioden 1996-2002, 2,3 procent, används för att estime-

(18)

ra det framtida utflödet från hälso- och sjukvården till sysselsättning i andra näringsgrenar. Se bilagstabell E.

För barnmorskor utbildade i Sverige, som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården, har emigrationen under perioden 1996–2002 varierat mellan 17 till 46 barnmorskor årligen. Den fortsatta utflyttningen antas omfatta cirka 20 barnmorskor årligen. För barnmorskor med utländsk utbildning som varit sysselsatta inom svensk hälso- och sjukvård har emigrationen under perioden 1996–2002 varit mycket liten. Den framtida emigrationen av barnmorskor antas därför vara relativt begränsad.

Tabell 4. Antal emigrerade legitimerade barnmorskor som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan, åren 1996-2002.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Svensk utbildning 27 46 35 31 29 19 17 Utländsk utbildning 4 7 9 12 10 5 8

Totalt 31 53 44 43 39 24 25

Prognos

För att förtydliga resultaten summeras vissa in- och utflöden till nettoflöden.

In- och utflödet mellan sysselsättning inom hälso- och sjukvården och sys- selsättning utanför hälso- och sjukvården redovisas som nettoutflöde från hälso- och sjukvården. Inflödet till hälso- och sjukvården till följd av återin- vandring och utflödet från hälso- och sjukvården på grund av emigration tar ut varandra. Dessa flöden exkluderas därför i prognosen.

Tabell 5. Nettoflöden i prognosen för barnmorskor.

Flödesvariabler Estimerat värde Inflöde till HoS efter examen 89 procent av nyexaminerade

Nettoimmigration 0 personer

Nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS 0,8 procent av sysselsatta inom HoS Pensionsavgångar, dödlighet Se tabeller F1 och H i bilaga 2

Med en mycket liten immigration av barnmorskor till Sverige och till svensk hälso- och sjukvård, kommer inflödet av barnmorskor till hälso- och sjuk- vården i princip endast från utbildningarna i Sverige. Således kommer inflö- det till hälso- och sjukvården att vara cirka 160 nya barnmorskor per år. Fi- guren nedan visar det faktiska inflödet till hälso- och sjukvården av nyexaminerade barnmorskor inom ett år efter de erhöll examen (1996-2002), samt prognosticerat inflöde till hälso- och sjukvården åren 2005 till 2011. Åren därefter fram till 2020 antas inflödet ligga på samma nivå varför detta inte illustreras i figuren.

(19)

0 50 100 150 200 250

1996 1999 2002 2005 2008 2011 Inflöde till HoS

Prognos, inflöde till HoS

Figur 2. Inflöde till hälso- och sjukvården inom ett år efter barnmorskeexamen (1996-2002), samt prognosticerat inflöde av barnmorskor till hälso- och sjukvården åren 2005-2010.

Utflödet från hälso- och sjukvården består dels av pensioner och dödsfall, dels av att barnmorskor byter arbete från sysselsättning inom hälso- och sjukvården till arbete i näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården. Antalet barnmorskor som årligen pensioneras förväntas öka till och med 2018 för att därefter minska något. Dagens pensionsavgångar om cirka 100 barnmorskor årligen förväntas öka för att 2015 närma sig 250 barnmorskor per år. Netto- utflödet av barnmorskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården förväntas årligen vara cirka 50 personer. Därmed förväntas antalet barnmorskor som årligen lämnar hälso- och sjukvården att öka markant för att 2015 nå en nivå om knappt 300. Figuren nedan visar en prognos över utflö- det från hälso- och sjukvården till följd av pension (inklusive dödsfall) samt nettoutflödet till följd av byte av sysselsättning åren 2005 till 2020.

(20)

0 50 100 150 200 250 300

2005 2008 2011 2014 2017 2020 Prognos, nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS Prognos, pensionsavgångar

Figur 3. Prognos över utflödet till följd av pension inklusive dödsfall och byte av sysselsättning åren 2005-2020, för barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjuk- vården.

Prognosen visar att antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjuk- vården kommer att minska. Med dagens utbildningsdimensionering förvän- tas inflödet till hälso- och sjukvården vara cirka 150 barnmorskor årligen och utflödet förväntas öka till närmare 300 barnmorskor årligen. Migratio- nen förväntas inte påverka prognosen mer än marginellt.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 Sysselsatta inom hälso- och sjukvården Prognos

Figur 4. Faktiska antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren 1996-2002 och prognos över barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren 2005-2020.

(21)

Sjuksköterskor

År 2002 var drygt 104 000 sjuksköterskor sysselsatta i Sverige varav cirka 90 000 inom hälso- och sjukvården. Mer än 90 procent av de sysselsatta sjuksköterskorna var verksamma inom hälso- och sjukvården, utbildnings- väsendet eller offentlig förvaltning. Sjuksköterskor verksamma utanför häl- so- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes ha kommit till användning aktivt.⁶

Ytterligare omkring 5 600 sjuksköterskor var inte folkbokförda i Sverige.

De hade tidigare varit folkbokförda i landet. Vidare fanns cirka 1 200 sjuk- sköterskor som var folkbokförda men som inte hade någon inkomst av arbete eller tjänst under 2002. Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och/eller bo utomlands. Gruppen pensionerade uppgick till ungefär 21 300 personer. Slutligen fanns cirka 2 100 sjuksköterskor i grup- pen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studeran- de, hemarbetande etc. År 2002 fanns totalt, alla åldrar inräknade, 134 200 sjuksköterskor med svensk legitimation.

Tabell 6. Antal legitimerade sjuksköterskor efter arbetsmarknadsstatus och kön, november 2002.

Sjuksköterskor

Sysselsatta 104 028

Inom HoS 90 048 Utanför HoS 13 980

Ej sysselsatta 30 122 Ej folkbokförda 5 553 Ej inkomst 1 230

Pensionerade 21 254

Övriga ej sysselsatta 2 085

Totalt 134 150

Därav

Män 11 245

Kvinnor 122 905

Åldersfördelningen bland sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjuk- vården i november 2002 framgår av nedanstående figur. Notera att sjukskö- terskor över 69 år exkluderas i prognosen.

6 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka ar- betsuppgifter sjuksköterskor utfört inom dessa arbetsställen.

(22)

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

<30 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-w

Figur 5. Antal legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november 2002.

Mellan 1991 och 1997 sjönk antalet årliga nybörjare på sjuksköterskeutbild- ningen från cirka 4 300 till cirka 3 500 personer. Därefter ökade antalet kraftigt och 2002 uppgick till cirka 5 500 personer. I prognosen antas antalet årliga nybörjare på sjuksköterskeutbildningen vara konstant på 2002 års nivå.

Antalet examinerade sjuksköterskor varierade under 1990- talet. I och med 1993-års studieordning förlängdes sjuksköterskeutbildningen från två till tre år, vilket resulterade i att färre antal sjuksköterskor examinerades under några år jämfört med tidigare. Antalet examinerade sjuksköterskor uppgick till cirka 3 000 personer under perioden 1997-2002, men ökade 2003 till närmare 3 500 en ökning som förväntas fortsätta under prognosperioden beroende på det ökade antalet nybörjare. Redan 2004 antas cirka 4 300 sjuksköterskor examineras för att 2006 stabiliseras på en nivå om cirka 4 600 sjuksköterskor årligen. Inflödet till hälso- och sjukvården var under perioden 1996-2002 i genomsnitt 89 procent efter examen. I prognosen antas att det även i fortsättning kommer att vara 89 procent av de nyexaminerade barnmorskorna som arbetar inom hälso- och sjukvården. Inflödet till hälso- och sjukvården kommer därmed att stabiliseras på en nivå om drygt 4 100 sjuksköterskor årligen. Se bilagstabeller A, B, D1 och D2.

Det årliga inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sysselsättning inom hälso- och sjukvården varierade mellan 1,6 och 2,0 procent av det totala antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvår- den. Variationen under perioden 1996-2002 var trendlös och utan extrem- värden, varför det genomsnittliga värdet, 1,9 procent, används för att estimera variabeln. Se bilagstabell E.

(23)

Antalet legitimationer utfärdade till sjuksköterskor med utländsk utbildning ökade under perioden 1995-2003 från cirka 150 till drygt 500 legitimationer årligen. De största utbildningsländerna är Finland och Tyskland. Ök- ningen av antalet nylegitimerade med utbildning från ett nordiskt land kan uteslutande härledas till Finland. Figuren nedan visar antalet utfärdade sjuk- sköterskelegitimationer under åren 1995-2003 fördelade på utbildningsregion.

0 100 200 300 400 500 600

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Tredje land

Övriga EU/EES Norden

Figur 6. Sjuksköterskelegitimationer utfärdade åren under 1995–2003 fördelade på utbildning i Norden, övriga EU/EES och tredje land.

Det är inte självklart att de som har erhållit svensk legitimation även arbetar i den svenska hälso- och sjukvården eller ens i Sverige. Inflödet av utländskt utbildade sjuksköterskor till svensk hälso- och sjukvård har de senaste åren i huvudsak kommit från Norden. Inflödet från Norden har dock avtagit något efter 2000. Tabellen nedan visar antalet sjuksköterskor med fullständigt svenskt personnummer som inom ett år efter erhållen legitimation även var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, fördelade på respektive utbildningsregion.

Tabell 7. Antal utländskt utbildade sjuksköterskor med fullständigt personnummer sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter erhållen legitimation, åren 1996- 2002.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Norden 36 38 84 81 166 127 124

Övriga EU/EES 9 10 11 15 23 14 27 Tredje land 53 56 66 58 75 49 44

Totalt 98 104 161 154 264 190 195

Den framtida immigrationen av sjuksköterskor utbildade i Norden eller i övriga EU/EES är helt beroende på arbetsmarknadssituationen dels i Sveri- ge, dels i övriga EU/EES. Antalet sjuksköterskor som har emigrerat från Finland har dock minskat från närmare 600 år 2000 till 400 år 2003. Samti- digt har antalet sjuksköterskor som återvänder till Finland ökat de senaste

(24)

åren. Närmare 350 sjuksköterskor återvände från utlandet till Finland 2003.

Nettomigrationen till Finland ligger därmed närmare noll. En fortsatt ökad efterfrågan på sjuksköterskor i Finland är att vänta.⁷

Inflödet av sjuksköterskor från övriga EU/EES har varit stabil, med en viss tendens till ökning de senaste åren som kan härledas till personer med tysk utbildning. I en studie från Nederländerna har arbetsmarknadssituationen för sjuksköterskor kartlagts.⁸ Studien förespår ett överskott av sjukskö- terskor i tre EU-länder (Finland, Spanien och Grekland), liksom i Bulgarien, Rumänien, Malta, Polen och Slovenien. Flera av de nya EU-länderna har först inför EU-medlemskapet anpassat sina sjuksköterskeutbildningar enligt gällande EG-direktiv. Det betyder att många sjuksköterskor som, före medlemskapet, utbildades i dessa länder inte har en utbildning som motsvarar kraven i EG direktiven. För den som gått en sådan äldre utbildning måste också vissa villkor för yrkeserfarenhet vägas in för att avgöra om sjukskö- terskan kan erhålla svensk legitimation med stöd av EG-direktiv. Är direktiven inte tillämpliga måste utbildningen kompletteras på samma sätt om gäller för personer med utbildning från tredje land.⁹

Immigrationen av sjuksköterskor utbildade i s.k. tredje land är svårare att bedöma då den i hög grad beror på flykting- och anhöriginvandring. Social- styrelsen antar på grund av ovan presenterat material att immigrationen av utländskt utbildade sjuksköterskor de kommande åren kommer att motsvara 150–200 sjuksköterskor årligen.

Återinvandringen av sjuksköterskor med svensk legitimation varierade åren 1996–2002 mellan 300-400 personer årligen. Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandringen fortsätter på en nivå om cirka 400 sjukskö- terskor årligen. Tabellen nedan ger ytterligare information om återinvand- ringen till Sverige av utbildade i respektive utanför Sverige, åren 1996- 2002.

Tabell 8. Antal återinvandrade legitimerade sjuksköterskor som redovisat år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, och som året innan antingen inte var folk- bokförda eller inte hade någon inkomst i Sverige, åren 1996-2002.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Svensk utbildning 408 312 366 449 439 429 338 Utländsk utbildning 10 7 8 15 10 28 20

Totalt 418 319 374 464 449 457 358

Utflöde från hälso- och sjukvården

Utflödet av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården inkluderar bl.a. pen- sionsavgångar. Pensionsfrekvenser för sjuksköterskor sysselsatta inom häl- so- och sjukvården redovisas i bilagstabell F1. Av tabellen framgår exempelvis att under perioden 1996-2002 pensionerades i genomsnitt, 2,1 procent

7 Vallimies-Patomöki, M. (2004), Estimation of the Workforce Demands in Social Welfare and Health Care in Finland. A Quantitative Approach. Presenterad vid WHO:s workshop

”Human Resources and national Health Systems 22-23 maj, Berlin.

8 Veer AJE de, Ouden DJ den, Francke AL (2002). Grenzen geslecht? Ervaringen van en met zorgpersoneel uit EU-(kandidaat) lidstaten. Tilburg: OSA. Pages 143–149.

9 EG-direktiv 77452, 77453

(25)

av de manliga sjuksköterskorna som var sysselsatta inom hälso- och sjuk- vården och 58 år året därpå. För 62-åriga manliga sjuksköterskor var motsvarande siffra 25,2 procent och för 62-åriga kvinnliga sjuksköterskor 34,2 procent. Beroende på sjuksköterskornas åldersstruktur förväntas det årliga antalet pensionsavgångar att öka. De faktiska genomsnittliga pensionsfre- kvenserna används för att bedöma storleken på de framtida pensionsavgång- arna.

Risken att avlida inom ett år förväntas i prognosen var densamma som för genomsnittet för samtliga fem professioner sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården, fördelad på kön och åldersklass för åren 1996–

2002. Exempelvis antas således 0,22 procent av alla i åldrarna 50-59 årligen avlida. De faktiska dödsfrekvenserna tillämpas för att beräkna framtida dödsrisk. Se bilagstabell H.

Under åren 1996-2002 lämnade 2,4 till 3,3 procent av sjuksköterskorna årligen hälso- och sjukvården för sysselsättning inom andra näringsgrenar, t.ex. offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnittliga vär- det för perioden 1996-2002, 2,7 procent, används för att estimera variabeln Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården. Se bi- lagstabell E.

I genomsnitt har cirka 180 personer om året erhållit legitimation som barnmorska 1994-2003. Dessa personer har tidigare arbetat som sjukskö- terskor inom hälso- och sjukvården och utgör därmed ett utflöde av sjukskö- terskor ur hälso- och sjukvården. Cirka 80 procent av dem som utgör detta utflöde ur hälso- och sjukvården var studerande, sysselsatta utanför hälso- och sjukvården, utlandsboende, m.m. Detta utflöde inkluderas i flödena från hälso- och sjukvården till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården, till statusen övriga ej sysselsatta, m.m.

Cirka 100 av de sjuksköterskor som har utgjort utflöde ur hälso- och sjukvården för att senare erhålla legitimation som barnmorskor var sysselsatta inom hälso- och sjukvården som sjuksköterskor året innan legitimatio- nen som barnmorska erhållits. Eftersom barnmorskeutbildningen är 1,5 år har dessa sannolikt arbetat under utbildningen. Under perioden 1996-2002 har i genomsnitt 100 sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården erhållit legitimation som barnmorska året därpå. Utflödet är 0,1 procent av samtliga sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. I prognosen antas detta utflöde vara 100 personer årligen.

För svenskutbildade sjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden 1996–2002 mer än halverats från 470 sjuksköterskor 1997 till 195 sjuksköterskor 2002. Den fortsatta utflyttningen antas stabiliseras på en nivå om cirka 200 sjuksköterskor årli- gen. För sjuksköterskor med utländsk utbildning som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden 1996–2002 däremot ökat och var 2002 lika stor som emigrationen av svenskutbildade. Den totala utflyttningen av sjuksköterskor, oavsett utbildningsland, antas i fortsättning- en totalt ligga på en nivå om cirka 350-400 sjuksköterskor årligen.

(26)

Tabell 9. Antal emigrerade legitimerade sjuksköterskor som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan de emigrerade, antal, 1996-2002.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Svensk utbildning 470 447 354 341 303 262 195 Utländsk utbildning 118 142 113 139 152 174 188 Totalt 588 589 467 480 455 436 383

Prognos

På motsvarande sätt som för barnmorskorna summeras vissa in- och utflö- den till nettoflöden av sjuksköterskor. In- och utflödet mellan sysselsättning inom hälso- och sjukvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvår- den redovisas som nettoutflöde från hälso- och sjukvården. Inflödet till häl- so- och sjukvården till följd av återinvandring och utflödet från hälso- och sjukvården på grund av emigration tar också ut varandra. Dessa flöden exkluderas därför i prognosen.

Tabell 10. Nettoflöden i prognosen för sjuksköterskor.

Flödesvariabler Estimerat värde Inflöde till HoS efter examen 90 procent av nyexaminerade

Nettoimmigration <200 personer årligen

Nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS 0,8 procent av sysselsatta inom HoS Pensionsavgångar, dödlighet Se tabell 6,9 i bilaga 2

Resultat blir att inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården i princip endast kommer från utbildningen i Sverige. Bara en begränsad immigration av utländskt utbildade sjuksköterskor, mellan 150 – 200 årligen, kan förväntas. Således kommer inflödet till hälso- och sjukvården vara runt 4 000 nya sjuksköterskor per år. Figuren nedan visar det faktiska inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter erhållen examen (1996-2002), samt det prognosticerade inflödet till hälso- och sjuk- vården åren 2005 till 2015. Åren därefter antas inflödet ligga på samma nivå som år 2015.

(27)

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

1996 1999 2002 2005 2008 2011 Inflöde till HoS

Prognos, inflöde till HoS

Figur 7. Inflöde till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter sjuksköterske- examen (1996-2002), samt prognosticerat inflöde åren 2005-2011.

Utflödet ur hälso- och sjukvården av sjuksköterskor orsakas av pensioner, sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation och dödsfall samt av att sjuksköterskorna lämnar hälso- och sjukvården för arbete inom näringsgre- nar som inte definieras som hälso- och sjukvård. Antalet sjuksköterskor som årligen pensioneras förväntas öka till och med 2015 för att därefter minska något. Dagens pensionsavgångar om cirka 1 200 sjuksköterskor årligen för- väntas 2015 ha stigit drygt 2 700 sjuksköterskor. Nettoutflödet av sjukskö- terskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården förväntas årligen vara mellan 800 och 850 personer. Därmed förväntas mellan 2 700 och 3 400 sjuksköterskor årligen lämna hälso- och sjukvården fram till 2010.

Åren därefter förväntas det årliga utflödet av sjuksköterskor öka till cirka 3 700. Figuren nedan visar de prognosticerade pensionsavgångarna (inklusive dödsfall), samt det framtida nettoutflödet från hälso- och sjukvården fram till år 2020.

(28)

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

2005 2008 2011 2014 2017 2020 Prognos, nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS Prognos, sjuksköterskor som blir barnmorskor Prognos, pensionsavgångar

Figur 8. Prognos över framtida utflödet till följd av pension inklusive dödsfall samt nettoutflödet orsakat av byte till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården, åren 2005-2020, för sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården.

Sammantaget visar prognosen att antalet sjuksköterskor som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas fortsätta att öka och nå en nivå om drygt 100 000 år 2020. Migrationen förväntas inte påverka prognosen mer än marginellt. Nettoimmigration förväntas ligga på en nivå om cirka 200 sjuksköterskor årligen, vilket enbart är 0,2 procent av de sysselsatta. Pro- gnosen fram till år 2020 över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården illustreras i figuren nedan.

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000

1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 Sysselsatta inom hälso- och sjukvården Prognos

Figur 9. Antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren 1996- 2002, samt prognos över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjuk- vården 2005-2020.

(29)

Läkare

År 2002 var knappt 32 200 läkare sysselsatta i Sverige varav cirka 28 800 inom hälso- och sjukvården. Mer än 90 procent av läkarna var verksamma inom hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet eller offentlig förvaltning.

Läkare verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes ha kommit till användning aktivt.¹⁰

Ytterligare omkring 4 700 läkare var inte folkbokförda i Sverige. De har tidigare varit folkbokförda i landet. Vidare fanns cirka 500 läkare som var folkbokförda men inte hade någon inkomst av arbete eller tjänst under 2002.

Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och/eller bo utomlands. Gruppen pensionerade uppgick till ungefär 4 200 läkare.

Slutligen fanns knappt 500 läkare i gruppen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande, hemarbetande etc. År 2002 fanns totalt, alla åldrar, cirka 42 100 utbildade läkare i Sverige. Antalet legitimerade läkare uppgick till cirka 38 500 och antalet ej legitimerade var knappt 3 600.

Tabell 11. Antal utbildade läkare efter arbetsmarknadsstatus och kön, november 2002.

Ej legitimerade läkare

Legitimerade läkare Total

Sysselsatta 2 607 29 637 32 244 Inom HoS 2 261 26 519 28 780 Utanför HoS 346 3 118 3 464

Ej sysselsatta 1 034 8 868 9 902 Ej folkbokförda 521 4 211 4 732

Ej inkomst 168 299 467

Pensionerade 81 4 139 4 220 Övriga ej sysselsatta 264 219 483

Totalt 3 641 38 505 42 146 Därav Män 1 770 24 867 26 637 Kvinnor 1 871 13 638 15 509

Åldersfördelningen bland läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården november 2002 framgår av nedanstående figur. Notera att läkare över 69 år exkluderas i prognosen.

10 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka ar- betsuppgifter som läkare utfört inom dessa arbetsställen.

(30)

0 1000 2000 3000 4000 5000

<30 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-w

Figur 10. Antal utbildade läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter ål- dersklass, november 2002.

Antalet personer som årligen erhöll läkarexamen under perioden 1990–2002 varierade mellan 700–850. Då antalet nybörjare har ökat de senaste åren förväntas även antalet examinerade stiga från cirka 700 nyutexaminerade läkare 2004 till cirka 950 år 2010. Inflödet till hälso- och sjukvården inom ett år efter examen var under perioden 1995-2001 i genomsnitt 89 procent. I prognosen antas flödet från examen till hälso- och sjukvården även i fort- sättningen ligga på 89 procent. Inflödet till hälso- och sjukvården från det svenska utbildningssystemet antas därmed stabiliseras på en nivå om cirka 850 läkare årligen. Se bilagstabeller A, B, D1 och D2.

Under de senaste tio åren har antalet personer som har studiemedel för att studera till läkare utomlands ökat. Enligt Centrala Studiestödsnämnden (CSN) uppgår denna grupp totalt till 868 studerande, varav hälften studerar i Danmark. Hur många som årligen börjar att studera till läkare utomlands finns inga uppgifter om, men att döma av ökningen av antalet de två senaste läsåren ligger antalet nybörjare mellan 150–200. Hur många av dem som fullföljer utbildningen och som därefter återvänder till Sverige finns inga uppgifter om. Det finns inga tecken på att läkare med dansk utbildning som erhållit svensk legitimation skulle vara svenskar.¹¹ Huruvida antalet svenskar som studerar till läkare utomlands får eventuella effekter på tillgången av läkare i Sverige kommer sannolikt inte kunna att märkas förrän runt år 2010, varför Socialstyrelsen i prognosen ej tar hänsyn till detta eventuella inflöde till hälso- och sjukvården.

11 CSN (2004)

(31)

Tabell 12. Antal svenskar som studerar till läkare utomlands med studiemedel från Sverige, antal, läsåren 1997/98–2003/04.

Läsår Läkare totalt Därav i Danmark

1997/1998 271 41

1998/1999 315 65

1999/2000 371 116

2000/2001 473 194

2001/2002 599 273

2002/2003 716 332

2003/2004 868 430

Källa: Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Det årliga inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sys- selsättning inom hälso- och sjukvården varierade mellan 1,7 och 2,2 procent av det totala antalet läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården under åren 1996-2002. Variationen under den aktuella perioden var trendlös och utan extremvärden, varför det genomsnittliga värdet på 2,0 procent används för att estimera variabeln. Se bilagstabell E.

Trenden för inflödet av utländska läkare till hälso- och sjukvården i Sve- rige kan skattas genom att studera antalet utfärdade legitimationer till personer med utländsk utbildning. Antalet legitimationer utfärdade till läkare med utländsk utbildning har under perioden 1995-2003 ökat från cirka 200 till närmare 900 per år. De största enskilda utbildningsländerna är Danmark och Tyskland. Figuren nedan visar antalet utfärdade läkarlegitimationer fördela- de på utbildningsregion under åren 1995 till 2003.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Tredje land

Övriga EU/EES Norden

Figur 11. Antal läkarlegitimationer utfärdade under åren 1995-2003 fördelat på utbildning i Norden, övriga EU/EES och tredje land.

Det är dock inte självklart att de som har erhållit svensk legitimation även arbetar i den svenska hälso- och sjukvården, eller ens i Sverige. Inflödet av i utlandet utbildade läkare till svensk hälso- och sjukvård har till och med 2002 i huvudsak kommit från tredje land. En ökning av antalet läkare från

(32)

övriga EU/EES har dock skett medan inflödet från Norden inte har ökat nämnvärt över åren. Uppgifter om arbetsmarknadsstatus inom ett år efter legitimation saknas för de som erhöll legitimation senare än 2001. Huruvida ökningen av nylegitimerade läkare med utländsk utbildning även återspeglar sig i en ökning av antalet sysselsatta i den svenska hälso- och sjukvården är därmed inte fastställt. Tabellen nedan ger information om antalet läkare utbildade utomlands som samma år eller ett år efter erhållandet av svensk legitimation även arbetade inom den svenska hälso- och sjukvården.

Tabell 13. Antal utländskt utbildade läkare med fullständigt personnummer och därav antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården inom ett år efter erhållen legitimation/legitimationsvillkor, åren 1992-2002.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Norden 26 14 22 37 36 51 41

Övriga EU/EES 10 11 13 19 54 131 102 3:e land 109 86 94 80 159 212 199 Totalt 145 111 129 136 249 394 342

Den framtida immigrationen av läkare utbildade i Norden eller i övriga EU/EES är helt beroende på arbetsmarknadssituationen dels i Sverige, dels i övriga EU/EES. Av dem som 2003 erhöll svensk läkarlegitimation med utbildning från ett nordisk land (347 personer) stod Danmark för tre fjärdede- lar (257 personer). Dimensioneringen av den danska läkarutbildningen har varierat och har nyligen utökats. Detta kommer enligt Sundhetsstyrelsen sannolikt att leda till en god tillgång på nyutbildade läkare, men en sämre tillgång på specialistläkare, eftersom specialistläkarutbildningen inte har expanderat i takt med grundutbildningen. Det är en eventuell ökad efterfrå- gan på specialistläkarutbildning som kan komma att attrahera danska läkare till Sverige. Huruvida dessa läkare planerar att stanna i Sverige eller åter- vända till Danmark efter avslutad specialistutbildning är dock oklart. Enligt Sundhetsstyrelsen flyttade ett 30-tal läkare med dansk läkarutbildning till Sverige 2003. Samtidigt återvände närmare 20 läkare till Danmark från Sve- rige. En stor andel av de läkarstuderande i Köpenhamn är svenskar. Social- styrelsens bedömning är dock att endast ett fåtal av dem som hade en dansk läkarutbildning och som erhöll svensk läkarlegitimation år 2003 var svenskar som hade studerat i Danmark. Personer med norsk läkarutbildning kan eventuellt förväntas söka sig till Sverige de närmaste åren, då den norska arbetsmarknaden förväntas vara i balans.¹² Socialstyrelsen antar i prognosen ett årligt inflöde av 50-100 läkare med nordisk utbildning.

De nya EU-ländernas läkarutbildningar har godkänts av övriga EU. Det finns dock få faktorer som tyder på att emigrationen från dessa länder till Sverige kommer att öka i någon större omfattning. Eventuellt kan en effekt på kortare sikt märkas, då ett antal läkare kan ha inväntat EU-medlemskapet innan de ansökt om svensk legitimation. Av en studie av arbetskraftsrörlig-

12 SNAPS, Samnordisk Arbetsgrupp för prognos- och Specialistutbildningsfrågor (2004), Den framtida läkararbetsmarknaden i den nordiska länderna, Sveriges läkarförbund: Stock- holm.