Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning
År 2002 var knappt 8 400 tandläkare sysselsatta i Sverige varav cirka 7 300 inom tandvården, fördelat på 3 800 män och 3 500 kvinnor. Cirka 2 000 tandläkare var inte folkbokförda i Sverige under 2002. Vidare var cirka 400 tandläkare folkbokförda, men de hade inte någon inkomst i Sverige under det året. Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och/eller bo utomlands. Knappt 3 000 tandläkare, alla åldrar medtagna, var ålders- eller förtidspensionerade. Slutligen var cirka 200 tandläkare folkbok-förda men inte sysselsatta. De var t.ex. studerande, hemarbetande eller ar-betssökande. Tabellen nedan ger en översikt över samtliga tandläkare med svensk legitimation. År 2002 fanns totalt, alla åldrar inkluderade, knappt 14 000 tandläkare med svensk legitimation.
Tabell 21. Antal legitimerade tandläkare efter arbetsmarknad och kön, november 2002.
Tandläkare
Sysselsatta 8 368 Inom tandvården 7 285
Utanför tandvården 1 083
Ej sysselsatta 5 576 Ej folkbokförda 1 977 Ej inkomst 433
Pensionerade 2 958 Övriga ej sysselsatta 208
Totalt 13 944
Därav
Män 7 939
Kvinnor 6 005
Åldersfördelningen av tandläkare sysselsatta inom tandvården november 2002 framgår av nedanstående figur. Notera att i prognosen exkluderas tandläkare över 69 år.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Figur 19. Antal legitimerade tandläkare sysselsatta inom tandvården efter ålders-klass, november 2002.
Inflöde till tandvården
Under åren 1992-1997 minskade antalet nybörjare på tandläkarutbildningen från cirka 330 till cirka 180 personer. Därefter har antalet nybörjare återigen ökat och var 214 personer 2003, vilket antas vara den årliga nivån i progno-sen. Antalet examinerade tandläkare från en svensk utbildning har varierat mycket, framför allt mellan åren 1995–1998, då antalet examinerade ökade från en årlig nivå om drygt 150 till över 250 personer. Därefter har antalet examinerade tandläkare minskat och 2003 erhöll 139 personer tandläkarex-amen. Med dagens utbildningsnivå kan en årlig examinationsnivå om cirka 170 personer förväntas efter 2008.
Inflödet till tandvården, under samma år som examen togs och ett år efter examen, fluktuerade mellan 36-74 procent under perioden 1995-2001. Den-na period bedöms dock inte vara representativ för tandvården, inte minst med tanke på den ekonomiska utvecklingen under perioden. Estimeringen av inflödet till tandvården efter examen beror till stor del på i vilken omfatt-ning nyexaminerade väljer att stanna i Sverige eller att emigrera. Andelen tandläkarstudenter med utländsk bakgrund var 2002 mycket hög, över 50 procent. Andelen nybörjare med utländsk bakgrund var även den hög dock något lägre, 44 procent, vilket skulle kunna tyda på att andelen tandläkar-studenter med utländsk bakgrund minskar.15
Socialstyrelsen har valt att estimera det framtida inflödet av nyexamine-rade tandläkare till sysselsättning inom tandvården till samma nivå som in-flödet var år 2002, cirka 74 procent. Denna estimering bygger på antagandet att emigrationen av nyexaminerade fortsätter i samma omfattning som för de tandläkare som examinerades 2000 och 2001. Se bilagstabell D som
15 SCB (2002) Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning 2001/02 och forskarut-bildning 2000/01. UF 19 SM0201.
sar de årliga inflödena till tandvården samma år som examen togs inom ett år efter examen, för åren 1996-2002.
Under perioden 1996-2002 varierade det årliga inflödet från näringsgrenar utanför tandvården till sysselsättning inom tandvården mellan 1,2 och 2,3 procent av totala antalet tandläkare sysselsatta inom tandvården. Variationen under perioden 1996-2002 var trendlös och utan extremvärden, därför an-vänds det genomsnittliga värdet, 1,6 procent, för att estimera variabeln. Se bilagstabell E.
För att göra en bedömning av den framtida immigrationen från Norden, EU/EES, Schweiz och s.k. tredje land presenteras statistik över antalet tand-läkare med utbildning från de här regionerna som under åren 1996-2003 erhöll svensk legitimation.
Tabell 22. Antal utfärdade tandläkarlegitimationer till individer med utländsk utbild-ning, 1996-2003.
År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal 16 19 29 37 35 43 81 67
Majoriteten av dem med utländsk utbildning som under den aktuella perio-den erhållit svensk legitimation har en utbildning ifrån övriga EU/EES-området, främst Tyskland.
Tabell 23. Antal utfärdade tandläkarlegitimationer till individer utländsk utbildning fördelat på utbildningsregion/land, 2003.
Utländska tandläkare som erhållit en svensk tandläkarlegitimation och som året därpå var sysselsatta inom tandvården i Sverige har ökat från 1 person 1996 till 38 personer 2002. Nedan presenteras tabeller över antalet utfärdade tandläkarlegitimation till individer med utländsk utbildning totalt per år och fördelat på utbildningsland samt tabell över antalet utländskt utbildade tand-läkare som inom ett år efter erhållandet av svensk legitimation var sysselsat-ta inom sysselsat-tandvården i Sverige.
Tabell 24. Utländskt utbildade tandläkare som ett år efter erhållande av svenska legitimation var sysselsatta inom tandvården, antal, 1996-2002.
Utbildningsregi-on/land
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Norden X 0 X X X X 4
Övriga EU/EES X 0 X X X X 19 3:e land X 8 7 15 31 20 15
Totalt 1 8 8 18 32 21 38
NB. Cellinformation med ett värde under 4 markeras med X. Se under Sekretess i Bilaga.
Även om allt fler utländskt utbildade tandläkare som erhåller svensk legiti-mation också börjar att arbeta inom tandvården i Sverige är antalet begrän-sat. Socialstyrelsen antar att en årlig immigration på 20 till 30 tandläkare kommer att bestå.
Under åren 1996-1998 ökade återinvandringen av tandläkare med svensk legitimation. Därefter har nivån varit relativt stabil. Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandlingen kommer att vara cirka 70 tandläkare årligen.
Tabellen nedan visar antalet återinvandrade tandläkare med svensk legitima-tion.
Tabell 25. Återinvandring av svensklegitimerade tandläkare som var sysselsatta inom tandvården redovisat år, och som året innan antingen inte var folkbokförda eller inte hade någon inkomst i Sverige, antal, åren 1996-2002.
År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Antal 21 28 59 72 64 76 81
Utflöde från tandvården
Pensionsfrekvenser, 1996-2002, redovisas i bilagstabeller F1 och F2 både vad gäller det totala antalet pensionerade under perioden och andelen av sysselsatta tandläkare inom tandvården fördelat på ålder och kön. I genom-snitt pensionerades exempelvis 12,2 procent av alla 62-åriga manliga tand-läkare som fortfarande var sysselsatta i tandvården året därpå. Det genom-snittliga pensionsmönstret under perioden 1996-2002 antas bestå under pro-gnosperioden. Antalet årliga pensionsavgångar förväntas öka för tandläkare beroende på åldersstrukturen. Pensionsavgångarna förväntas stabiliseras 2010 på en nivå om drygt 250 tandläkare årligen.
Risken att avlida inom ett år förväntas i prognosen vara densamma som genomsnittet för samtliga fem professioner sysselsatta inom hälso- och sjukvården och tandvården, fördelat på kön och åldersklass under åren 1996–2002. Exempelvis antas således 0,22 procent av alla i åldrarna 50-59 årligen avlida. Se bilagstabell H.
Under åren 1996-2002 lämnade årligen i genomsnitt mellan 1,3 till 2,7 procent av tandläkarna tandvården för sysselsättning inom andra närings-grenar, t.ex. offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnitt-liga värdet 1,8 procent används för att estimera det framtida utflödet från sysselsättning inom tandvården till sysselsättning i näringsgrenar utanför tandvården. Se bilagstabell E.
För svenskutbildade tandläkare sysselsatta inom tandvården har emigra-tionen under perioden 1996–2002 legat på en relativt stabil nivå om i ge-nomsnitt cirka 60 personer årligen. Emigrationen av utländskt utbildade tandläkare som har varit sysselsatta inom den svenska tandvården var rela-tivt stabil under perioden 1996-2002 om en nivå om cirka 20 personer årli-gen. Socialstyrelsen antar att den framtida totala emigrationen av tandläkare fortsätter att ligga på cirka 60–80 tandläkare årligen. Tabellen nedan visar antalet tandläkare som ett visst år hade emigrerat, men som året tidigare
varit sysselsatta inom tandvården i Sverige. Den mest betydelsefulla emigra-tionen består således av tandläkare som emigrerar direkt efter examen.
Tabell 26. Emigrerade tandläkare med svensk legitimation som året tidigare var sysselsatta inom tandvården, antal, 1996-2002.
År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Svensk utbildning 62 59 56 48 61 66 41
Utländsk utbildning 14 23 26 13 16 22 18
Totalt 76 82 82 61 77 88 59
Not: Emigration avser individer som var folkbokförda eller saknade inkomst i Sverige under det aktuella året.
Därmed är det möjligt att individer har pendlat från Sverige till arbete i annat land.
Prognos
För att förtydliga resultat summeras vissa in- och utflöden till nettoflöden.
In- och utflödet mellan sysselsättning inom tandvården och sysselsättning utanför tandvården redovisas som nettoutflöde från tandvården. Inflödet till tandvården till följd av återinvandring och utflödet från tandvården på grund av emigration redovisas som nettoimmigration. Även om återinvandringen av tandläkare med svensk legitimation har utvecklats mot att vara större än emigrationen är nettoinflödet begränsat till ca tio tandläkare per år, varför antalet exkluderas i prognosen. Även invandringen av tandläkare med ut-ländsk utbildning tycks vara liten, troligen mellan 20 och 30 tandläkare per år. Socialstyrelsens bedömning är därmed att den årliga totala nettoimmigra-tionen inte kommer att överstiga 40 tandläkare de närmaste åren.
Tabell 27. Nettoflöden i prognosen för tandläkare.
Flödesvariabler Estimerat värde Inflöde till HoS efter examen 74 procent av nyexaminerade
Nettoimmigration <40 personer årligen
Nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS 0,2 procent av sysselsatta inom HoS Pensionsavgångar, dödlighet Se tabeller F1 och H i bilaga 2
Inflödet av tandläkare till tandvården kommer således i princip endast från nyexaminerade med svensk utbildning. Med antagandet om cirka 210 ny-börjare årligen och en examinationsfrekvens som leder till cirka 170 nyexa-minerade tandläkare följer att inflödet till tandvården kommer att vara cirka 130 nya tandläkare årligen framöver. Figuren nedan visar inflödet till tand-vården av nyexaminerade som inom ett år efter tandläkarexamen började arbeta inom tandvården (1996-2002) samt prognosticerat inflöde till tand-vården åren 2005-2010. Åren 2010-2020 antas inflödet ligga på samma nivå, varför detta inte illustreras i figuren.
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
1996 1999 2002 2005 2008 2011 Inflöde till tandvård efter examen
Prognos, inflöde till tandvård
Figur 20. Inflödet till tandvården inom ett år efter tandläkarexamen åren 1996-2002, samt prognos över inflödet av tandläkare till tandvården åren 2005-2011.
Utflödet från tandvården orsakas dels av pensioner och dödsfall, men även av byte av sysselsättning från tandvården till sysselsättning inom närings-grenar utanför tandvården, t.ex. offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Enligt prognosen lämnar närmare 280 tandläkare tandvården årligen.
Figuren visar de prognosticerade utflödena från tandvården till följd av pen-sion inklusive dödsfall samt nettoutflödet från tandvården till sysselsättning utanför tandvården, åren 2005-2020.
0 50 100 150 200 250 300
2005 2008 2011 2014 2017 2020 Prognos, nettoutflöde till sysselsättning utanför tandvården Prognos, pensionsavgångar
Figur 21. Prognos över utflödet till följd av pension (inklusive dödsfall) och byte av sysselsättning åren 2005 – 2020, för tandläkare sysselsatta inom tandvården.
Med ett inflöde till tandvården på 130 tandläkare och ett utflöde från tand-vården på 280 tandläkare per år blir prognosen att antalet tandläkare syssel-satta inom tandvården minskar betydligt. Eventuellt kan en viss nettoim-migration förväntas, både av tandläkare utbildade utomlands och i Sverige.
Socialstyrelsens bedömning är dock att detta inflöde inte påverkar den fram-tida tillgången på tandläkare sysselsatta inom tandvården mer än marginellt.
Figuren nedan visar det faktiska antalet tandläkare sysselsatta inom tandvår-den åren 1996-2002 och det prognosticerade antalet tandläkare verksamma inom tandvården 2005-2020.
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 Tandläkare sysselsatta inom tandvården
Prognos
Figur 22. Faktiska antalet tandläkare sysselsatta inom tandvården åren 1996–2002 och prognos över antalet tandläkare sysselsatta inom tandvården åren 2005-2020.
Diskussion
Socialstyrelsens prognos beskriver det förväntade antalet sjuksköterskor, barnmorskor och läkare sysselsatta i den svenska hälso- och sjukvården lik-som antalet tandläkare och tandhygienister sysselsatta i tandvården i Sverige åren 2005–2020. Prognosen bygger på ett fåtal generella antaganden, histo-risk data och bedömningar om den framtida utvecklingen av prognosmodel-lens variabler. I det följande diskuteras eventuella följder för prognosens resultat om något eller några av antaganden eller variablerna skulle anta en annan riktning än vad Socialstyrelsen har bedömt som troligt i framtiden.
Prognosen bygger på antagandet att efterfrågan på hälso- och sjukvårds-personal samt tandvårdssjukvårds-personal är lika stor eller större än tillgången på desamma. Faktorer som skulle kunna öka efterfrågan på antalet personer är exempelvis förkortad arbetstid eller en kraftigt växande ekonomi. En följd av detta skulle kunna bli en ökad immigration, då denna i hög grad är bero-ende av arbetsmarknaden i Sverige och i övriga länder. I övrigt skulle inte prognosen påverkas, även om glappet mellan efterfrågan och tillgången på personal därmed skulle öka.
Faktorer som skulle minska efterfrågan i den grad att efterfrågan under-stiger tillgången skulle däremot påverka prognosen. Det tydligaste exemplet är om efterfrågan begränsas av försämrade offentliga finanser. I en sådan situation blir ekonomin den begränsande faktorn för efterfrågan på syssel-satta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården. Följden blir anting-en arbetslöshet, byte av arbetsmarknad till utanför hälso- och sjukvårdanting-en respektive tandvården eller emigration av berörd yrkesgrupp. Efterfrågepro-gnoser gjorda av andra organisationer spår dock en stabil eller fortsatt efter-frågeökning på samtliga yrkesgrupper. Sveriges läkarförbund beräknar ex-empelvis att efterfrågan på läkare ökar 0,5-1,5 procent årligen och Lands-tingsförbundet förväntar att efterfrågan på läkare ökar med 0,5-1 procent årligen.16,17 Enligt Socialstyrelsens prognos beräknas antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården öka endast bland sjuksköterskor respektive tandhygienister. Försämrad ekonomi skulle dock kunna begränsa efterfrågan på dessa yrkesgrupper.
Vad gäller tillgången på personal inom hälso- och sjukvården respektive tandvården finns flera antaganden och variabler som skulle kunna ändras och därmed påverka prognosen. Prognosen är gjord under förutsättningen att antalet nybörjare på respektive utbildning är konstant över tiden och det-samma som antalet läsåret 2002/03. Att få sökanden till ett eventuellt utökat antal utbildningsplatser torde inte vara svårt för någon av dessa utbildningar.
Höstterminen 2003 var antalet behöriga förstahandsökande per antagen 2,3
16 Samnordisk Arbetsgrupp för Prognos- och Specialistutbildningsfrågor, SNAPS (2004), Den framtida läkararbetsmarknaden i de nordiska länderna, Sveriges läkarförbund: Stock-holm.
17 Landstingsförbundet (2004), Landstingens ekonom, maj 2004:Stockholm.
för sjuksköterskor, 1,8 för barnmorskor, 7,4 för läkare, 4,6 för tandläkare och 1,7 för tandhygienister.18
Ett förändrat beteende vad gäller avhopp under utbildningen skulle kunna påverka den framtida tillgången på hälso- och sjukvårdspersonal samt tand-vårdspersonal. Ett ökat antal avhopp leder till färre antal examinerade och vice versa. Även om examinationsfrekvenserna tycks ha sjunkit något de senaste åren, exempelvis för sjuksköterskor, är det inte sannolikt att detta kommer att ändra sig dramatiskt. Inom andra utbildningar har ”nästan fär-digutbildade” personer en arbetsmarknad som förvisso är konjunkturbero-ende. För de legitimerade yrkena finns dock inte denna möjlighet, då avslu-tad examen krävs för legitimation och anställning inom hälso- och sjukvår-den respektive tandvårsjukvår-den.
Även inflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården efter exa-men har visat sig vara konjunkturberoende, vilket i tur kan påverka tillgång-en på personal inom hälso- och sjukvårdtillgång-en samt tandvårdtillgång-en. Socialstyrelstillgång-en har visat att inflödet från examen har fluktuerat, men även att cirka 90 pro-cent av de nyexaminerade är sysselsatta inom hälso- och sjukvården respek-tive tandvården inom ett år efter examen. Eftersom inflödet efter examen redan är så högt, skulle en ökad efterfrågan på personal endast påverka pro-gnosen över antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tand-vården marginellt. Dock skulle en minskad efterfrågan på personal troligen leda till att inflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården direkt efter examen skulle minska eftersom det oftast är svårare för nyexaminerade än individer med yrkeserfarenhet att få arbete i lågkonjunktur. En minskad efterfrågan skulle därför kunna leda till ett minskat inflöde direkt efter exa-men och därmed skulle prognosen visa ett färre antal sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården.
Vidare skulle utflödet till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården re-spektive tandvården kunna ändras. Det är knappast troligt att utflödet kom-mer att minska utan snarare att den alternativa arbetsmarknaden växer. För prognosen skulle ett ökat utflöde till sysselsättning utanför hälso- och sjuk-vården respektive tandsjuk-vården innebära att ett färre antal personer skulle vara sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården.
Det mest betydelsefulla utflödet ur hälso- och sjukvården respektive tand-vården är dock framtida pensionsavgångar. Ett förändrat pensionsmönster skulle därför kunna påverka prognosen på ett avgörande sätt. Det finns teck-en som tyder på att pteck-ensionsåldern både kommer att öka och minska. Enkä-ter till personal och fackliga medlemmar tyder på en vilja att tidigarelägga pensionen. Å andra sidan sänds tydliga signaler ut från staten om önskemål om att den faktiska pensionsåldern skall öka. Exempelvis gagnar pensions-systemets utformning en senareläggning av pensionen, liksom en höjd ål-dersgräns för praktiserande läkares rätt för ersättning från försäkringskassan.
Mest osäkert är kanske prognosens antagande om tandläkarnas pensionsav-gångar då privattandläkare och offentligt anställda tandläkare möjligtvis skulle kunna uppvisa olika pensionsmönster. En förändrad fördelning av sysselsatta privattandläkare och offentligt anställda tandläkare skulle där-med kunna leda till ett förändrat pensionsmönster. För prognosen skulle det
18 SCB (2004), Antalet behöriga förstahandssökande och antagna till program hösten 2003.
kunna innebära ett minskat eller ett ökat antal tandläkare sysselsatta inom tandvården beroende på utvecklingen av pensionsmönstret.
Utgångspunkten för Socialstyrelsens prognos är att individer inte ändrar sitt beteende mer än marginellt på en arbetsmarknad med stabila regler. Där-för är prognosen utvecklad utifrån ett empiriskt material. De regler som kan ändras och därmed i hög grad påverka prognosens utfall är i huvudsak poli-tiskt beslutade regler, så som exempelvis pensionssystemets utformning, patientens kostnader för hälso- och sjukvård respektive tandvård och utbild-ningsdimensionering. Huruvida en utveckling av tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare så som den beskrivs i rapporten leder till balans eller obalans på respektive arbetsmarknad är dock inte utrett här.
Referenser
Borzeda, A. et al (2002), European Enlargement: Do health professionals from candidate countries plan to migrate? Délégation aux afaires européennes et internationales. Direction de la recherche, des études, de l’évaluation et des statistiques. Paris, June 2002.
Centrala Studiemedels Nämnden (2004) EG-direktiv 77452, 77453.
Landstingsförbundet (2004), Landstingens ekonomi, maj 2004: Stockholm.
Saar, P (2004), Impact of the EU accession to the helath workforce planning in Estonia. Presenterad vid WHO:s workshop ”Human Resources and Na-tional Health Systems 22-23 maj, Berlin.
Samnordisk Arbetsgrupp för Prognos- och Specialistutbildningsfrågor, SNAPS (2004), Den framtida läkararbetsmarknaden i de nordiska länderna, Sveriges läkarförbund: Stockholm
Socialstyrelsen (2004), Årsrapport NPS 2004, Barnmorskor, sjuksköterskor och läkare.
Statistiska Centralbyrån (2002) Utländsk bakgrund för studerande i grund-utbildning 2001/02 och forskargrund-utbildning 2000/01. UF 19 SM0201
Statistiska Centralbyrån (2003), Trender och prognoser 2002, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2020: Stockholm
Statistiska Centralbyrån (2004), Antal behöriga förstahandssökande och antagna till program hösten 2003.
Vallimies-Patomöki, M. (2004), Estimation of the Workforce Demands in Social Welfare and Health Care in Finland. A Quantitative Approach. Pre-senterad vid WHO:s workshop ”Human Resources and national Health Sys-tems 22-23 maj, Berlin.
Veer AJE de, Ouden DJ den, Francke AL (2002). Grenzen geslecht?
Ervaringen van en met zorgpersoneel uit EU-(kandidaat) lidstaten. Tilburg:
OSA. Pages 143–149.
Figurer och tabeller
Figur 1. Antal legitimerade barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjuk-vården efter åldersklass, november 2002
Figur 2. Inflöde till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter barn-morskeexamen (1996-2002), samt prognosticerat inflöde av barnmorskor till hälso- och sjukvården åren 2005-2010.
Figur 3. Prognos över utflödet till följd av pension inklusive dödsfall och byte av sysselsättning åren 2005-2020, för barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården.
Figur 4. Faktiska antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvår-den åren 1996-2002, och prognos över barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren 2005-2020.
Figur 5. Antal legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november 2002.
Figur 6. Sjuksköterskelegitimationer utfärdade åren under 1995–2003 för-delade på utbildning i Norden, övriga EU/EES och tredje land.
Figur 7. Inflöde till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter
Figur 7. Inflöde till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter