Sjuksköterskor - Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren Barnmo

Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning

År 2002 var drygt 104 000 sjuksköterskor sysselsatta i Sverige varav cirka 90 000 inom hälso- och sjukvården. Mer än 90 procent av de sysselsatta sjuksköterskorna var verksamma inom hälso- och sjukvården, utbildnings-väsendet eller offentlig förvaltning. Sjuksköterskor verksamma utanför häl-so- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälhäl-so- och sjukvårdskompetens bedömdes ha kommit till användning aktivt.⁶

Ytterligare omkring 5 600 sjuksköterskor var inte folkbokförda i Sverige.

De hade tidigare varit folkbokförda i landet. Vidare fanns cirka 1 200 sjuk-sköterskor som var folkbokförda men som inte hade någon inkomst av arbe-te eller tjänst under 2002. Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och/eller bo utomlands. Gruppen pensionerade uppgick till ungefär 21 300 personer. Slutligen fanns cirka 2 100 sjuksköterskor i grup-pen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studeran-de, hemarbetande etc. År 2002 fanns totalt, alla åldrar inräknastuderan-de, 134 200 sjuksköterskor med svensk legitimation.

Tabell 6. Antal legitimerade sjuksköterskor efter arbetsmarknadsstatus och kön, november 2002.

Sjuksköterskor

Sysselsatta 104 028

Inom HoS 90 048 Utanför HoS 13 980

Ej sysselsatta 30 122 Ej folkbokförda 5 553 Ej inkomst 1 230

Pensionerade 21 254

Övriga ej sysselsatta 2 085

Totalt 134 150

Därav

Män 11 245

Kvinnor 122 905

Åldersfördelningen bland sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjuk-vården i november 2002 framgår av nedanstående figur. Notera att sjukskö-terskor över 69 år exkluderas i prognosen.

6 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka ar-betsuppgifter sjuksköterskor utfört inom dessa arbetsställen.

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

<30 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-w

Figur 5. Antal legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november 2002.

Inflöde till hälso- och sjukvården

Mellan 1991 och 1997 sjönk antalet årliga nybörjare på sjuksköterskeutbild-ningen från cirka 4 300 till cirka 3 500 personer. Därefter ökade antalet kraf-tigt och 2002 uppgick till cirka 5 500 personer. I prognosen antas antalet årliga nybörjare på sjuksköterskeutbildningen vara konstant på 2002 års nivå.

Antalet examinerade sjuksköterskor varierade under 1990- talet. I och med 1993-års studieordning förlängdes sjuksköterskeutbildningen från två till tre år, vilket resulterade i att färre antal sjuksköterskor examinerades under några år jämfört med tidigare. Antalet examinerade sjuksköterskor uppgick till cirka 3 000 personer under perioden 1997-2002, men ökade 2003 till närmare 3 500 en ökning som förväntas fortsätta under prognospe-rioden beroende på det ökade antalet nybörjare. Redan 2004 antas cirka 4 300 sjuksköterskor examineras för att 2006 stabiliseras på en nivå om cir-ka 4 600 sjuksköterskor årligen. Inflödet till hälso- och sjukvården var under perioden 1996-2002 i genomsnitt 89 procent efter examen. I prognosen an-tas att det även i fortsättning kommer att vara 89 procent av de nyexamine-rade barnmorskorna som arbetar inom hälso- och sjukvården. Inflödet till hälso- och sjukvården kommer därmed att stabiliseras på en nivå om drygt 4 100 sjuksköterskor årligen. Se bilagstabeller A, B, D1 och D2.

Det årliga inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sysselsättning inom hälso- och sjukvården varierade mellan 1,6 och 2,0 pro-cent av det totala antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvår-den. Variationen under perioden 1996-2002 var trendlös och utan extrem-värden, varför det genomsnittliga värdet, 1,9 procent, används för att estime-ra variabeln. Se bilagstabell E.

Antalet legitimationer utfärdade till sjuksköterskor med utländsk utbild-ning ökade under perioden 1995-2003 från cirka 150 till drygt 500 legitima-tioner årligen. De största utbildningsländerna är Finland och Tyskland. Ök-ningen av antalet nylegitimerade med utbildning från ett nordiskt land kan uteslutande härledas till Finland. Figuren nedan visar antalet utfärdade sjuk-sköterskelegitimationer under åren 1995-2003 fördelade på utbildningsregi-on.

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Tredje land

Övriga EU/EES Norden

Figur 6. Sjuksköterskelegitimationer utfärdade åren under 1995–2003 fördelade på utbildning i Norden, övriga EU/EES och tredje land.

Det är inte självklart att de som har erhållit svensk legitimation även arbetar i den svenska hälso- och sjukvården eller ens i Sverige. Inflödet av utländskt utbildade sjuksköterskor till svensk hälso- och sjukvård har de senaste åren i huvudsak kommit från Norden. Inflödet från Norden har dock avtagit något efter 2000. Tabellen nedan visar antalet sjuksköterskor med fullständigt svenskt personnummer som inom ett år efter erhållen legitimation även var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, fördelade på respektive utbildnings-region.

Tabell 7. Antal utländskt utbildade sjuksköterskor med fullständigt personnummer sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter erhållen legitimation, åren 1996-2002.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Norden 36 38 84 81 166 127 124

Övriga EU/EES 9 10 11 15 23 14 27 Tredje land 53 56 66 58 75 49 44

Totalt 98 104 161 154 264 190 195

Den framtida immigrationen av sjuksköterskor utbildade i Norden eller i övriga EU/EES är helt beroende på arbetsmarknadssituationen dels i Sveri-ge, dels i övriga EU/EES. Antalet sjuksköterskor som har emigrerat från Finland har dock minskat från närmare 600 år 2000 till 400 år 2003. Samti-digt har antalet sjuksköterskor som återvänder till Finland ökat de senaste

åren. Närmare 350 sjuksköterskor återvände från utlandet till Finland 2003.

Nettomigrationen till Finland ligger därmed närmare noll. En fortsatt ökad efterfrågan på sjuksköterskor i Finland är att vänta.⁷

Inflödet av sjuksköterskor från övriga EU/EES har varit stabil, med en viss tendens till ökning de senaste åren som kan härledas till personer med tysk utbildning. I en studie från Nederländerna har arbetsmarknadssituatio-nen för sjuksköterskor kartlagts.⁸ Studien förespår ett överskott av sjukskö-terskor i tre EU-länder (Finland, Spanien och Grekland), liksom i Bulgarien, Rumänien, Malta, Polen och Slovenien. Flera av de nya EU-länderna har först inför EU-medlemskapet anpassat sina sjuksköterskeutbildningar enligt gällande EG-direktiv. Det betyder att många sjuksköterskor som, före med-lemskapet, utbildades i dessa länder inte har en utbildning som motsvarar kraven i EG direktiven. För den som gått en sådan äldre utbildning måste också vissa villkor för yrkeserfarenhet vägas in för att avgöra om sjukskö-terskan kan erhålla svensk legitimation med stöd av EG-direktiv. Är direkti-ven inte tillämpliga måste utbildningen kompletteras på samma sätt om gäller för personer med utbildning från tredje land.⁹

Immigrationen av sjuksköterskor utbildade i s.k. tredje land är svårare att bedöma då den i hög grad beror på flykting- och anhöriginvandring. Social-styrelsen antar på grund av ovan presenterat material att immigrationen av utländskt utbildade sjuksköterskor de kommande åren kommer att motsvara 150–200 sjuksköterskor årligen.

Återinvandringen av sjuksköterskor med svensk legitimation varierade åren 1996–2002 mellan 300-400 personer årligen. Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandringen fortsätter på en nivå om cirka 400 sjukskö-terskor årligen. Tabellen nedan ger ytterligare information om återinvand-ringen till Sverige av utbildade i respektive utanför Sverige, åren 1996-2002.

Tabell 8. Antal återinvandrade legitimerade sjuksköterskor som redovisat år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, och som året innan antingen inte var folk-bokförda eller inte hade någon inkomst i Sverige, åren 1996-2002.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Svensk utbildning 408 312 366 449 439 429 338 Utländsk utbildning 10 7 8 15 10 28 20

Totalt 418 319 374 464 449 457 358

Utflöde från hälso- och sjukvården

Utflödet av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården inkluderar bl.a. pen-sionsavgångar. Pensionsfrekvenser för sjuksköterskor sysselsatta inom häl-so- och sjukvården redovisas i bilagstabell F1. Av tabellen framgår exem-pelvis att under perioden 1996-2002 pensionerades i genomsnitt, 2,1 procent

7 Vallimies-Patomöki, M. (2004), Estimation of the Workforce Demands in Social Welfare and Health Care in Finland. A Quantitative Approach. Presenterad vid WHO:s workshop

”Human Resources and national Health Systems 22-23 maj, Berlin.

8 Veer AJE de, Ouden DJ den, Francke AL (2002). Grenzen geslecht? Ervaringen van en met zorgpersoneel uit EU-(kandidaat) lidstaten. Tilburg: OSA. Pages 143–149.

9 EG-direktiv 77452, 77453

av de manliga sjuksköterskorna som var sysselsatta inom hälso- och sjuk-vården och 58 år året därpå. För 62-åriga manliga sjuksköterskor var mot-svarande siffra 25,2 procent och för 62-åriga kvinnliga sjuksköterskor 34,2 procent. Beroende på sjuksköterskornas åldersstruktur förväntas det årliga antalet pensionsavgångar att öka. De faktiska genomsnittliga pensionsfre-kvenserna används för att bedöma storleken på de framtida pensionsavgång-arna.

Risken att avlida inom ett år förväntas i prognosen var densamma som för genomsnittet för samtliga fem professioner sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården, fördelad på kön och åldersklass för åren 1996–

2002. Exempelvis antas således 0,22 procent av alla i åldrarna 50-59 årligen avlida. De faktiska dödsfrekvenserna tillämpas för att beräkna framtida dödsrisk. Se bilagstabell H.

Under åren 1996-2002 lämnade 2,4 till 3,3 procent av sjuksköterskorna årligen hälso- och sjukvården för sysselsättning inom andra näringsgrenar, t.ex. offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnittliga vär-det för perioden 1996-2002, 2,7 procent, används för att estimera variabeln Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården. Se bi-lagstabell E.

I genomsnitt har cirka 180 personer om året erhållit legitimation som barnmorska 1994-2003. Dessa personer har tidigare arbetat som terskor inom hälso- och sjukvården och utgör därmed ett utflöde av sjukskö-terskor ur hälso- och sjukvården. Cirka 80 procent av dem som utgör detta utflöde ur hälso- och sjukvården var studerande, sysselsatta utanför hälso- och sjukvården, utlandsboende, m.m. Detta utflöde inkluderas i flödena från hälso- och sjukvården till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården, till statusen övriga ej sysselsatta, m.m.

Cirka 100 av de sjuksköterskor som har utgjort utflöde ur hälso- och sjukvården för att senare erhålla legitimation som barnmorskor var syssel-satta inom hälso- och sjukvården som sjuksköterskor året innan legitimatio-nen som barnmorska erhållits. Eftersom barnmorskeutbildningen är 1,5 år har dessa sannolikt arbetat under utbildningen. Under perioden 1996-2002 har i genomsnitt 100 sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården erhållit legitimation som barnmorska året därpå. Utflödet är 0,1 procent av samtliga sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. I prognosen antas detta utflöde vara 100 personer årligen.

För svenskutbildade sjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden 1996–2002 mer än halverats från 470 sjuksköterskor 1997 till 195 sjuksköterskor 2002. Den fortsatta utflyttningen antas stabiliseras på en nivå om cirka 200 sjuksköterskor årli-gen. För sjuksköterskor med utländsk utbildning som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden 1996–2002 däremot ökat och var 2002 lika stor som emigrationen av svenskutbildade. Den totala utflyttningen av sjuksköterskor, oavsett utbildningsland, antas i fortsättning-en totalt ligga på fortsättning-en nivå om cirka 350-400 sjuksköterskor årligfortsättning-en.

Tabell 9. Antal emigrerade legitimerade sjuksköterskor som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan de emigrerade, antal, 1996-2002.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Svensk utbildning 470 447 354 341 303 262 195 Utländsk utbildning 118 142 113 139 152 174 188 Totalt 588 589 467 480 455 436 383

Prognos

På motsvarande sätt som för barnmorskorna summeras vissa in- och utflö-den till nettoflöutflö-den av sjuksköterskor. In- och utflödet mellan sysselsättning inom hälso- och sjukvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvår-den redovisas som nettoutflöde från hälso- och sjukvårsjukvår-den. Inflödet till häl-so- och sjukvården till följd av återinvandring och utflödet från hälhäl-so- och sjukvården på grund av emigration tar också ut varandra. Dessa flöden ex-kluderas därför i prognosen.

Tabell 10. Nettoflöden i prognosen för sjuksköterskor.

Flödesvariabler Estimerat värde Inflöde till HoS efter examen 90 procent av nyexaminerade

Nettoimmigration <200 personer årligen

Nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS 0,8 procent av sysselsatta inom HoS Pensionsavgångar, dödlighet Se tabell 6,9 i bilaga 2

Resultat blir att inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården i prin-cip endast kommer från utbildningen i Sverige. Bara en begränsad immigra-tion av utländskt utbildade sjuksköterskor, mellan 150 – 200 årligen, kan förväntas. Således kommer inflödet till hälso- och sjukvården vara runt 4 000 nya sjuksköterskor per år. Figuren nedan visar det faktiska inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter erhållen examen (1996-2002), samt det prognosticerade inflödet till hälso- och sjuk-vården åren 2005 till 2015. Åren därefter antas inflödet ligga på samma nivå som år 2015.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

1996 1999 2002 2005 2008 2011 Inflöde till HoS

Prognos, inflöde till HoS

Figur 7. Inflöde till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter sjuksköterske-examen (1996-2002), samt prognosticerat inflöde åren 2005-2011.

Utflödet ur hälso- och sjukvården av sjuksköterskor orsakas av pensioner, sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation och dödsfall samt av att sjuksköterskorna lämnar hälso- och sjukvården för arbete inom näringsgre-nar som inte definieras som hälso- och sjukvård. Antalet sjuksköterskor som årligen pensioneras förväntas öka till och med 2015 för att därefter minska något. Dagens pensionsavgångar om cirka 1 200 sjuksköterskor årligen för-väntas 2015 ha stigit drygt 2 700 sjuksköterskor. Nettoutflödet av sjukskö-terskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården förväntas årligen vara mellan 800 och 850 personer. Därmed förväntas mellan 2 700 och 3 400 sjuksköterskor årligen lämna hälso- och sjukvården fram till 2010.

Åren därefter förväntas det årliga utflödet av sjuksköterskor öka till cirka 3 700. Figuren nedan visar de prognosticerade pensionsavgångarna (inklusi-ve dödsfall), samt det framtida nettoutflödet från hälso- och sjukvården fram till år 2020.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

2005 2008 2011 2014 2017 2020 Prognos, nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS Prognos, sjuksköterskor som blir barnmorskor Prognos, pensionsavgångar

Figur 8. Prognos över framtida utflödet till följd av pension inklusive dödsfall samt nettoutflödet orsakat av byte till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården, åren 2005-2020, för sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården.

Sammantaget visar prognosen att antalet sjuksköterskor som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas fortsätta att öka och nå en nivå om drygt 100 000 år 2020. Migrationen förväntas inte påverka prognosen mer än marginellt. Nettoimmigration förväntas ligga på en nivå om cirka 200 sjuksköterskor årligen, vilket enbart är 0,2 procent av de sysselsatta. Pro-gnosen fram till år 2020 över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården illustreras i figuren nedan.

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000

1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 Sysselsatta inom hälso- och sjukvården Prognos

Figur 9. Antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren 1996-2002, samt prognos över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjuk-vården 2005-2020.

Läkare

Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning

År 2002 var knappt 32 200 läkare sysselsatta i Sverige varav cirka 28 800 inom hälso- och sjukvården. Mer än 90 procent av läkarna var verksamma inom hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet eller offentlig förvaltning.

Läkare verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes ha kom-mit till användning aktivt.¹⁰

Ytterligare omkring 4 700 läkare var inte folkbokförda i Sverige. De har tidigare varit folkbokförda i landet. Vidare fanns cirka 500 läkare som var folkbokförda men inte hade någon inkomst av arbete eller tjänst under 2002.

Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och/eller bo utomlands. Gruppen pensionerade uppgick till ungefär 4 200 läkare.

Slutligen fanns knappt 500 läkare i gruppen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande, hemarbetande etc. År 2002 fanns totalt, alla åldrar, cirka 42 100 utbildade läkare i Sverige. Antalet legi-timerade läkare uppgick till cirka 38 500 och antalet ej legilegi-timerade var knappt 3 600.

Tabell 11. Antal utbildade läkare efter arbetsmarknadsstatus och kön, november 2002.

Ej legitimerade läkare

Legitimerade läkare Total

Sysselsatta 2 607 29 637 32 244

Åldersfördelningen bland läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården november 2002 framgår av nedanstående figur. Notera att läkare över 69 år exkluderas i prognosen.

10 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka ar-betsuppgifter som läkare utfört inom dessa arbetsställen.

0 1000 2000 3000 4000 5000

<30 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-w

Figur 10. Antal utbildade läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter ål-dersklass, november 2002.

Inflöde till hälso- och sjukvården

Antalet personer som årligen erhöll läkarexamen under perioden 1990–2002 varierade mellan 700–850. Då antalet nybörjare har ökat de senaste åren förväntas även antalet examinerade stiga från cirka 700 nyutexaminerade läkare 2004 till cirka 950 år 2010. Inflödet till hälso- och sjukvården inom ett år efter examen var under perioden 1995-2001 i genomsnitt 89 procent. I prognosen antas flödet från examen till hälso- och sjukvården även i fort-sättningen ligga på 89 procent. Inflödet till hälso- och sjukvården från det svenska utbildningssystemet antas därmed stabiliseras på en nivå om cirka 850 läkare årligen. Se bilagstabeller A, B, D1 och D2.

Under de senaste tio åren har antalet personer som har studiemedel för att studera till läkare utomlands ökat. Enligt Centrala Studiestödsnämnden (CSN) uppgår denna grupp totalt till 868 studerande, varav hälften studerar i Danmark. Hur många som årligen börjar att studera till läkare utomlands finns inga uppgifter om, men att döma av ökningen av antalet de två senaste läsåren ligger antalet nybörjare mellan 150–200. Hur många av dem som fullföljer utbildningen och som därefter återvänder till Sverige finns inga uppgifter om. Det finns inga tecken på att läkare med dansk utbildning som erhållit svensk legitimation skulle vara svenskar.¹¹ Huruvida antalet svens-kar som studerar till läsvens-kare utomlands får eventuella effekter på tillgången av läkare i Sverige kommer sannolikt inte kunna att märkas förrän runt år 2010, varför Socialstyrelsen i prognosen ej tar hänsyn till detta eventuella inflöde till hälso- och sjukvården.

11 CSN (2004)

Tabell 12. Antal svenskar som studerar till läkare utomlands med studiemedel från Sverige, antal, läsåren 1997/98–2003/04.

Läsår Läkare totalt Därav i Danmark

Källa: Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Det årliga inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sys-selsättning inom hälso- och sjukvården varierade mellan 1,7 och 2,2 procent av det totala antalet läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården under åren 1996-2002. Variationen under den aktuella perioden var trendlös och utan extremvärden, varför det genomsnittliga värdet på 2,0 procent används för att estimera variabeln. Se bilagstabell E.

Trenden för inflödet av utländska läkare till hälso- och sjukvården i Sve-rige kan skattas genom att studera antalet utfärdade legitimationer till perso-ner med utländsk utbildning. Antalet legitimatioperso-ner utfärdade till läkare med utländsk utbildning har under perioden 1995-2003 ökat från cirka 200 till närmare 900 per år. De största enskilda utbildningsländerna är Danmark och Tyskland. Figuren nedan visar antalet utfärdade läkarlegitimationer fördela-de på utbildningsregion unfördela-der åren 1995 till 2003.

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Tredje land

Övriga EU/EES Norden

Figur 11. Antal läkarlegitimationer utfärdade under åren 1995-2003 fördelat på utbildning i Norden, övriga EU/EES och tredje land.

Det är dock inte självklart att de som har erhållit svensk legitimation även arbetar i den svenska hälso- och sjukvården, eller ens i Sverige. Inflödet av i utlandet utbildade läkare till svensk hälso- och sjukvård har till och med 2002 i huvudsak kommit från tredje land. En ökning av antalet läkare från

övriga EU/EES har dock skett medan inflödet från Norden inte har ökat nämnvärt över åren. Uppgifter om arbetsmarknadsstatus inom ett år efter legitimation saknas för de som erhöll legitimation senare än 2001. Huruvida ökningen av nylegitimerade läkare med utländsk utbildning även återspeglar sig i en ökning av antalet sysselsatta i den svenska hälso- och sjukvården är därmed inte fastställt. Tabellen nedan ger information om antalet läkare ut-bildade utomlands som samma år eller ett år efter erhållandet av svensk legi-timation även arbetade inom den svenska hälso- och sjukvården.

Tabell 13. Antal utländskt utbildade läkare med fullständigt personnummer och därav antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården inom ett år efter erhållen legitimation/legitimationsvillkor, åren 1992-2002.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Norden 26 14 22 37 36 51 41

Övriga EU/EES 10 11 13 19 54 131 102 3:e land 109 86 94 80 159 212 199 Totalt 145 111 129 136 249 394 342

Den framtida immigrationen av läkare utbildade i Norden eller i övriga EU/EES är helt beroende på arbetsmarknadssituationen dels i Sverige, dels i övriga EU/EES. Av dem som 2003 erhöll svensk läkarlegitimation med ut-bildning från ett nordisk land (347 personer) stod Danmark för tre fjärdede-lar (257 personer). Dimensioneringen av den danska läkarutbildningen har varierat och har nyligen utökats. Detta kommer enligt Sundhetsstyrelsen sannolikt att leda till en god tillgång på nyutbildade läkare, men en sämre tillgång på specialistläkare, eftersom specialistläkarutbildningen inte har

In document Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare (Page 21-43)