HOSP
HOSP är ett totalregister över samtliga personers legitimationer inom hälso- och sjukvården, tandvården, m.m.. Det finns 17 olika legitimationsgrupper.
En person kan ha flera legitimationer. Barnmorskor har t.ex. i de allra flesta fall både en sjuksköterske- och en barnmorskelegitimation. HOSP är i statis-tisk mening inte ett individregister utan ett legitimationsregister. Det innebär att registrets primära enhet är en legitimation. Det finns alltså lika många observationer som antalet legitimationer.
Övriga data från Socialstyrelsen
Läkare som är utbildade i så kallat tredje land (utanför EU/EES+Schweiz-området) kan anställas om de ingår i Socialstyrelsens kompletteringspro-gram och efter beslut om legitimationsvillkor. Uppgifter om dessa personer hämtas från Enheten för behörighet och kompetensfrågors ärendehanter-ingssystem.
LOUISE
LOUISE är en longitudinell individbaserad databas. Den omfattar samtliga folkbokförda personer i åldern 16–w år. Databasen integrerar befintliga da-taregister från den sociala sektorn och från utbildnings- och arbetsmark-nadssektorn i Sverige. De för denna rapport intressanta delregister är regis-terbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och registret över totalbefolk-ningen (RTB).
Övriga register på SCB
Från universitets– och högskoleregistret hämtas uppgifter om de fem svens-ka hälso– och sjukvårdsexamina 1977–2003. Från företagsdatabasen (FDB) hämtas uppgifter om identitet för företag som tillhör Svenska Personalut-hyrnings– och rekryteringsförbundet (SPUR). Slutligen används registret över pedagogisk personal för att avgöra vilka sjuksköterskor som var verk-samma som lärare inom gymnasieskolan.
Sambearbetning
Statistikinformationen i rapporten bygger på en sambearbetning av Social-styrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) samt uppgifter över anställningsbara utländska läkare utan svensk legitima-tion och flera register på SCB, huvudsakligen en longitudinell databas för utbildning, inkomst och sysselsättning (LOUISE). LOUISE innehåller upp-gifter över samtliga folkbokförda invånare i Sverige. Utöver LOUISE häm-tas även uppgifter från SCB:s företagsdatabas (FDB), universitets– och högskoleregistret och registret över pedagogisk personal.
Med hjälp av de aktuella personnummer från HOSP, Socialstyrelsens ärendehanteringssystem och universitets– och högskoleregistret bildas den undersökta populationen i LOUISE. Från denna undersökta delpopulation inom LOUISE hämtas samtliga för undersökningen relevanta uppgifterna i LOUISE som till exempel sysselsättningsstatus, utbetald pension, sjuker-sättning, o.s.v. Till denna data samkörs uppgifter från de övriga ovannämn-da registren (se bild A) för att skapa den för prognos aktuella ovannämn-databasen.
Bild A. Schematisk bild över sambearbetningen av databasen för prognosen.
Universitets– och högskoleregistret
Population ur LOUISE - Legitimerade eller utbild-ade hälso- och sjukvårds/tandvårdspersonal samt anställningsbara utländska läkare
LOUISE
HOSP
Företagsdatabas
Registret över peda-gogisk personal
Övriga data från SoS
NPS databas
När registren skall sambearbetas måste populationen från HOSP, Socialsty-relsens ärendehanteringssystem och universitets- och högskoleregistret gö-ras om från legitimations-, examens-, legitimationsvillkors- och komplette-ringsprogramsregister till individregister. Det kräver en del bearbetningar eftersom det finns fler legitimationer än individer. Det finns även fall där anställningsbara läkare utan svensk legitimation har ytterligare någon annan legitimation. I denna undersökning anses anställningsbara läkare utan svensk legitimation vara verksamma som läkare även om dessa har annan legitimation än läkare.
För att omvandla data till ett individregister är det nödvändigt att varje individ tilldelas en legitimation alternativ läkareutbildning utan legitimation under varje undersökt årtal. I de allra flesta fall har individen endast en legi-timation, men det förekommer även individer med flera. Barnmorskor har t.ex. oftast både sjuksköterskelegitimation och barnmorskelegitimation. Un-dantaget är ett fåtal utländskt utbildade barnmorskor. I fall där en person har flera legitimationer alternativt en anställningsbar läkareutbildning utan svensk legitimation och minst en annan legitimation har tilldelningen gjorts efter en prioriteringsordning.
1. Tiden. Tiden bestämmer i första hand vilken legitimation som bedöms vara aktiv. Den senast utfärdade legitimationen/anställningsbar läka-reutbildning utan svensk legitimation väljs.
2. Status. Om tidpunkten är lika, dvs. om fler legitimationer har erhållits samma dag eller samma år för de vars datum är okänt går man i andra hand efter status enligt följande ordning: Högsta status: legitimerade läkare och anställningsbara läkare utan svensk legitimation, nästa högsta status: tandläkare, tredje högsta status: barnmorska, fjärde högsta status: sjuksköterska och lägsta status tandhygienist. Den legi-timation/läkarutbildning som har högsta status väljs.
Vid samkörningen används information från HOSP och övriga källor som i tid är densamma som för arbetsmarknadsuppgifterna i LOUISE, dvs. no-vember undersökningsåren. Person som deslegitimerats exkluderas från och med året deslegitimationen gäller.
Definitioner
Anställningsbara läkare utan svensk legitimation
För att en läkare skall definieras som läkare skall vederbörande kunna an-ställas som läkare i svensk hälso- och sjukvård. Utöver svenskutbildade lä-kare omfattar denna rapport även utländskt utbildade lälä-kare som av Social-styrelsen erhållit beslut om legitimationsvillkor och kompletteringsprogram.
Det finns i princip fem grupper läkare utan svensk legitimation som kan anställas inom den svenska hälso- och sjukvården. Grupperna 1 och 2 nedan ingår i den undersökta populationen, medan grupperna 3–5 inte ingår.
1. Läkare med svensk läkarexamen kan anställas på lokalt förordnande direkt från huvudmannen. De flesta i denna grupp som arbetar inom svensk hälso- och sjukvård genomför sin allmäntjänstgöring (AT).
Gruppen är medtagen i den presenterade statistiken. Uppgifter om dessa erhålls från universitets– och högskoleregistret. Gruppen utgörs av dem som har erhållit svensk examen (SUN–kod 721a), men som ännu inte har erhållit svensk legitimation.
2. Läkare som är utbildade i så kallat tredje land (utanför EU/EES-området) kan anställas om de ingår i Socialstyrelsens kompletterings-program och efter beslut om legitimationsvillkor. Gruppen finns med i den presenterade statistiken. Uppgifter om dessa hämtas från Social-styrelsen Enhet för behörighet och kompetensfrågors ärendehanter-ingssystem.
3. Läkare med övrig nordisk utbildning kan anställas på lokalt förord-nande direkt från huvudmannen (SOSFS 2000:6). Det finns ingen lättillgänglig information om gruppen i register. I föreliggande arbete antas gruppen vara försumbar då det t.ex. är avgiftsfritt att erhålla svensk legitimation.
4. Huvudmännen kan, hos Socialstyrelsen, ansöka om förordnande för specialister inom så kallade bristyrken. Gruppen är specialister i sitt hemland med begränsad patientkommunikation, t.ex. specialister i an-estesi, radiologi eller någon klinisk laboratoriespecialitet.
5. Hos Socialstyrelsen kan beslut även sökas för lokalt förordnande för t.ex. EU-läkare (Tyskland och Österrike oftast förekommande) som önskar genomföra sin AT-tjänstgöring i Sverige.
Ej folkbokförda
LOUISE omfattar enbart personer som har varit folkbokförda under hela året. Barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, tandhygienister och tandläkare och som inte finns i LOUISE under det aktuella året klassificeras som ej folkbokförda. Personer som inte är folkbokförda kan vara utbildade i Sveri-ge, men är bosatta eller har avlidit i utlandet. Delar av gruppen består också av invandrade barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som har lämnat Sve-rige.
Ej inkomst
Personer som inte har någon kontrolluppgift, dvs. individen har inte erhållit vare sig arbetsinkomst eller socialförmån. Individer utan inkomst kan vara:
• Bosatta i utlandet, men folkbokförda i Sverige
• Nolltaxerade egna företagare
• Pendlare till utlandet
• Person som lever på annans inkomst
• Person som lever på kapital (exklusive ränta registerad hos skattemyn-digheten)
• Svartarbetare
Hälso- och sjukvård (HoS) och Tandvård (TV)
Rapporten ska beskriva tillgången av personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Med hälso- och sjukvård och tandvård menas sådan verksamhet som avses enligt 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) och 1 § tandvårdslagen (1985:125).
”Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medi-cinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.” 1§ HSL.
och
"Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan." 1 § Tandvårdslagen.
När registeruppgifter från LOUISE används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården som barnmorskor, sjukskö-terskor och läkare används registrets SNI-koder för näringsgrenar. Följande näringsgrenar (SNI-koder) ingår i denna rapports operationalisering av häl-so- och sjukvård:
• Hälso- och sjukvård (SNI 85.1)
• Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3)
• Grundskoleutbildning (SNI 80.1)
• Gymnasial utbildning (SNI 80.2), exklusive lärare
• Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2)
• Bemanning och övriga företagstjänster, bemanningsföretag enligt lista (se nedan) som inte klassificeras inom SNI 85.1 samt Övriga företags-tjänster (SNI 74.8).
och följande näringsgren (SNI-kod) används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom tandvården som tandhygienister och tand läkare:
• Hälso- och sjukvård (SNI 85.1)
Näringsgrenen Hälso- och sjukvård (SNI 85.1) omfattar arbetsplatsställen vars huvudsakliga uppgift är hälso- och sjukvård oavsett driftform. I när-ingsgrenen ingår trots benämningen även tandvård. Exempelvis ingår sjuk-hus, vårdcentraler, familjeläkarmottagningar, folktandvården och privata tandläkarmottagningar men även vissa bemanningsföretag. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor, barnmorskor och läkare som arbetar på dessa arbetsställen utför.
Näringsgrenen Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) omfattar arbets-ställen vars huvudsakliga uppgift är omsorg och sociala tjänster oavsett driftform. De största undergrupperna vad gäller antalet sjuksköterskor är Vård och behandling i hem för vård eller boende och Äldre- och handikapp-omsorg. Det finns inga uppgifter om deras arbetsuppgifter.
Sjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Grundskoleutbild-ning (SNI 80.1) antas arbeta med hälso- och sjukvård, dvs. som skolsköters-kor. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa sjuksköterskor utför.
Sjuksköterskor som är sysselsatta inom näringsgrenen Gymnasial utbild-ning (SNI 80.2) antas arbeta med hälso– och sjukvård, dvs. skolsköterskor, om dessa inte återfinns i registret över pedagogisk personal. Det finns inga uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa sjuksköterskor utför.
De undergrupper som hör till näringsgrenen Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) och som anställer hälso- och sjukvårdspersonal är försvarsmakten, kriminalvården, räddningstjänsten och Luftfartsverket. De har bekräftat att sjuksköterskor och läkare anställda av dem i huvudsak arbetar med hälso- och sjukvård, varför gruppen tagits med i definitionen hälso- och sjukvård. Inte heller här finns det några uppgifter om vilka arbetsuppgifter dessa personer faktiskt har.
Bemanning och övriga företagstjänster (SNI 74.8, mm.) består av de före-tag som antas hyra ut hälso- och sjukvårdspersonal. Definitionen på Beman-ningsföretag enligt lista är de företag som 2002 ingick i Svenska Personal-uthyrnings- och Rekryteringsförbundet (SPUR) exklusive företag som hör till näringsgrenen Hälso- och sjukvård (SNI 85.1). Företagen på listan be-stod av delar av näringsgrenarna Tillverkning av medicinsk, kirurgisk och ortopedisk utrustning (SNI 33.1), Arbetsförmedling och rekrytering (74.5), Vuxenutbildning och övrig utbildning (80.4), och Övriga företagstjänster (SNI 74.8). I den senare grenen återfinns dock nästan trefjärdedelar av all personal som sysselsätts av företag på listan. Det finns ingen information angående vilka bemanningsföretag som ingick i SPUR 2000. Därmed
med-tas inte företag som t.ex. har gått i konkurs eller av annan anledning lämnat SPUR sedan 2000. Utöver denna lista medtas all övrig personal som syssel-sätts inom näringsgrenen Övriga företagstjänster (SNI 74.8). Observera att den gruppen inte omfattar samtliga bemanningsföretag då även vissa be-manningsföretag klassificeras som Hälso- och sjukvård enligt SNI och de då redan tagits med i SNI 85.1. Liksom för övriga kategorier finns det inga uppgifter om dessa personers arbetsuppgifter.
Analogt gäller att arbetsställen, som inte definieras som hälso- och sjuk-vård med angivna näringsgrenar och kategorier, definieras som annan verk-samhet än hälso- och sjukvård.
Legitimationsår
Året för legitimation i denna rapport är de närmaste 12 kalendermånaderna innan 1 november. Legitimationsåret 2002 omfattar således perioden 1 no-vember 2001 – 31 oktober 2002.
Näringsgren
Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindel-ning (SNI-92). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen etc., till näringsgre-nar/branscher. Basen för SNI-92 är EU:s näringsgrensstandard NACE (No-menclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Rapporten bygger således på en redovisning av barnmorskornas, läkarnas, sjuksköterskornas, tandhygienisternas och tand-läkarnas arbetsmarknad utifrån SNI-klassifikationen.
Pensionerad
Pensionerad omfattar personer som fått pension enligt någon eller några av följande variabler: Ålderspension från folkpension, Ålderspension från ATP, Förtidspension/Sjukbidrag från folkpension, Förtidspension/Sjukbidrag från ATP, Summa inkomst från åldersrelaterade pensioner och Summa inkomst föranledd av förtidspension av förtidspension/sjukbidrag. Personer som inte har bedömts som sysselsatta och som har fått någon pension under året klas-sificeras som pensionerade.
Sysselsatt
Definitionen av begreppet sysselsatt är att alla som beräknas ha utfört ett lönearbete i Sverige minst fyra timmar under en novembermånad betraktas som sysselsatta. I LOUISE används operationella metoder för att nå den definitionen på sysselsättning. Utifrån uppgifterna från arbetsgivaren och försäkringskassan klassas individen genom en modellbaserad uppskattning, där man använder samband mellan flera variabler (lönebelopp, företagarin-komst, sjukpenning med flera) och förvärvsarbetsstatus enligt arbetskrafts-undersökningarna. Arbetstid skattas med hjälp av den genomsnittliga lönen för industriarbetare i olika köns- och åldersgrupper. I statistiken jämställs
föräldralediga och sjukskrivna, för vilka kontrolluppgifter lämnats, med övriga sysselsatta.
Den låga sysselsättningsgraden av uppskattningsvis 4 timmar under en månad innebar att många som definieras som sysselsatta har en annan hu-vudinkomstkälla än arbetsinkomst. Exempel på det är till exempel arbets-löshetsersättning, studiemedel, pension etc.
Ålder
Ålder i denna rapport beräknas som den åldern som fyllts inom de närmaste 12 kalendermånaderna innan 1 november. Åldern 2002 omfattar således den födelsedag som inträffat under perioden 1 november 2001 – 31 oktober 2002.
Övriga ej sysselsatta
Personer som varken ansågs vara sysselsatta minst fyra timmar under no-vember månad år 2001, som inte heller var pensionerade och som var folk-bokförda under hela året samt hade inkomst under året, klassificeras som övriga ej sysselsatta. Personer som avled under december exkluderas ur LOUISE, men inte ur denna undersökning eftersom de levde under mätmå-naden. Av denna anledning saknas inkomstuppgifter för dessa. Gruppen placeras således in i övriga ej sysselsatta.
Därav långtidssjuka:
En person definieras som långtidssjuk om den största inkomsten var in-komst från ersättning i form av sjukpenning (ej arbetsgivarinträde), arbets-skadeersättning, ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring, trygghetsförsäk-ring vid arbetsskada, sjuk-/arbetsskadeersättning eller rehabilitetrygghetsförsäk-ringsersätt- rehabiliteringsersätt-ning.
Därav arbetslösa:
En person definieras som arbetslös om den största inkomsten är inkomst av ersättning från arbetslöshetskassa eller inkomst genom arbetsmarknadspoli-tisk åtgärd. I populationen för arbetslöshetsberäkningarna ingår samtliga folkbokförda personer med positiv inkomst exklusive pensionärer.
Återstående individer i kategorin ”Övriga ej sysselsatta” kan vara:
• Studerande
• Biståndsmottagare (socialbidrag)
• Föräldralediga utan anställning
• Sjukskrivna utan anställning
• Personer som avled under december