Detta kapitel presenterar både uppsatsens begrepp och bakgrund. både bakgrund och begrepp.
Först presenteras relevanta begrepp i studien för att sedan övergå till studiens bakgrund.
Bakgrunden är uppdelat tre avsnitt för att ge en översikt av studiens relevans;
dövundervisningens historia, teckenspråkets historia och samhällets syn på döva ur ett historiskt perspektiv.
4.1 Begrepp
Denna uppsats använder begreppet samhälle och menar då det offentliga samhället där både den offentliga sektorn och civilsamhället inkluderas. Ett inkluderande samhälle är ett
samhälle som är tillgängligt och delaktigt för alla. I denna uppsats riktar sig begreppet till inkludering av funktionshindrades, i detta fall döva och hörselskadade, och på vilket sätt det offentliga samhället förhåller sig till att inkludera dem i samhället.23 Begreppet inkludering hör ihop med samhällsbegreppet i denna uppsats. Inkludering handlar om att framhäva människors rätt till människors lika värde, mänskliga rättigheter och tillgänglighet i
samhället. Gemenskap och deltagande är centrala tankar inom inkluderingen. För att uppnå
22 Magda Nikolaraizi & Kika Hadjikakou (2006), “The Role of Educational Experiences in the
Development of Deaf Identity”, i Journal of deaf studies and deaf education, 2006-10-01, Vol.11, (4), s. 477-492, DOI: 10.1080/13603116.2020.1806366
23 ”Funktionshinderspolitiken“, Myndigheten för delaktighet,
https://www.mfd.se/kunskap/funktionshinderspolitiken/ (hämtad 2021-06-01).
11 inkludering behöver personer oavsett funktionsvariationer känna sig välkomna i exempelvis samhället, de behöver ha en plats där. De behöver även förmå att klara sig i samhället genom exempelvis behärskning av språk.24
Begreppet språk kommer att användas i denna uppsats, eftersom att språkbegreppet är ett brett begrepp och kommer därmed att definieras. Språk är ett mänskligt
kommunikationsmedel som används genom ljud eller via kroppen för att förmedla tankar och känslor, både med sig själv och med andra. Språkbegreppet används i denna uppsats
definieras framförallt i denna uppsats som ett kommunikationsinstrument för att skapa interaktion med andra men även med sig själv, genom språket kan vi föra vidare tankar, kunskap och känslor till andra. Språket används även för att sätta ord på sina egna känslor och tankar med mera för sig själv och kunna uttrycka sig. Ett språk är därmed viktigt för att skapa och utveckla en egen identitet.25
4.2 Dövundervisningens historia
År 1947 tillkom ett förslag till ändrad lydelse av Kungliga Majestäts stadga angående dövstumundervisningen. Paragraf 1 lyder:
Statens skolor för döva hava till ändamål att främja sina lärjungars andliga och kroppsliga utveckling och fostra de till självständiga och ansvarskännande människor[...].26
Citatet framhåller att de döva förväntades utvecklas till samhällsmedborgare och skolan strävade efter att de skulle få samma rättigheter som hörande elever. För att göra detta behövde skolan ändra sina mål för att anpassa utbildningen i högre grad för att inkludera eleverna för samhället.
Dövas undervisning kan delas in i tre historiska perioder beroende på undervisningens utformning och vilka döva som hade rätt till undervisning. Första perioden är från 1500-talet fram till 1760, andra perioden mellan 1760 till 1880 och slutligen tredje perioden från 1880 fram tills idag. Det som utmärker den första perioden var att då fick endast vissa döva
24 ”Inkludering”, Specialpedagogiska myndigheten, https://www.spsm.se/stod/inkludering/ (hämtad 2021-06-01).
25 Nationalencyklopedin, ”Språk”
https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/spr%C3%A5k (hämtad 2021-06-01).
26 Per Eriksson (1994), Dövas historia, s. 11.
12 utbildning, de som var förmögna och hade råd att ge dem undervisning. Vid andra perioden inrättades dövskolor vilket gav fler döva utbildning. Tredje perioden utbildades de döva i tre olika metoder, talmetod, skrivmetod och teckenmetod. Talmetoden blev den dominerande metoden.27
Talmetoden förespråkades för att de döva skulle kunna kommunicera och umgås med hörande, metoden gick ut på att det svenska språket var det som användes och i skolorna lärdes de ut, även till de döva eleverna. Skolan hade som mål att eleverna skulle behärska språket på ett sådant sätt att de inkluderades i det hörande samhället. Dövas språk,
teckenspråket, fick inte användas i skolan för att det fanns en tanke om att teckenspråket hindrade eleverna från att lära sig att tala. Genom talmetoden menades att de döva eleverna skulle få kontakt med de hörande om de tvingades att tala. De döva kategoriserades efter begåvning, de eleverna som ansågs vara lågbegåvade när de inte klarade av talmetoden fick istället undervisning i skrift. Medan de eleverna som ansågs vara begåvade, de som klarade av talmetoden, endast undervisades i tal. De begåvade eleverna fick sedan 1938 gå i
specialskola i Örebro och valdes ut efter en månad i intagningsklass i vanlig dövskola. År 1965 infördes en ny skolform, grundskola för döva. Det dröjde till 1981 innan Sveriges Riksdag erkände teckenspråk som ett eget språk. Sverige var det första landet i världen att erkänna det som språk.28
4.3 Teckenspråkets historia
Innan teckenspråket blev ett allmänt accepterat språk, 1981, var det betraktat som ett hinder, det fanns en allmän tro att teckenspråket hindrade språkutvecklingen hos döva och
hörselskadade barn. I skolan användes “den orala metoden” som var att undervisningen var oral och eleverna skulle läsa på läpparna och lära sig tala. Den orala metodens syfte var att de döva barnen med sina språkliga färdigheter skulle integreras i det hörande samhället.
Teckenspråk ansågs vara ett “fult” språk och de få som kunde språket fick inte använda det i samhället. Teckenspråket erkändes 1981 genom ett riksdagsbeslut.29 Beslutet innebar att döva skulle bli tvåspråkiga för att fungera i samhället, de döva ansågs fortfarande behöva behärska teckenspråk och svenska. Undervisningsspråket ändrades från svenska till teckenspråk.
27 Eriksson (1994), s. 87.
28 Eriksson (1994), s. 87 ff.
29 Brunnberg (2003), s. 46 f.
13 Svenska skulle fortfarande läras ut och eleverna skulle lära sig att behärska det men
teckenspråk blev förstaspråket i undervisningen och blev dövas primärspråk.30
4.4 Samhällets syn på döva ur ett historisk perspektiv
Samhällets syn på döva har förändrats över tid, mycket har utvecklats när det har kommit mer kunskap om döva och hörselskadade. Den pedagogiska syn blev även den utvecklad efter att kunskap tillkom. En av de upptäckter de gjorde var att döva och blindas begåvning inte var annorlunda än hörande och seende, utan det var endast förmågan att höra och se som skiljde personerna åt. Genom att samhället normaliserade funktionsvariationer som dövhet blev de döva barnen i skolorna mer inkluderade och delaktiga i samhällslivet genom en integrerad skolgång.31
Undervisningsspråket var svenska fram till 1980 vilket bidrog till en frustration när kunskapsinhämtningen hindrades av språkbristerna. Språkbristerna ledde till konflikter mellan döva och hörande då de två grupperna inte har förstått varandra. De hörande har missförstått de döva och även misstolkat deras beteende. Detta ledde till att de döva ur ett socialt perspektiv blivit exkluderade.32 Hörselskador och dövhet har även setts som något som går att bota med hjälp av vissa tekniska hjälpmedel eller genom att lära sig att tala och läsa läppar.33