Uppsatsens relevans för läraryrket kan både kopplas till de samtida läroplanerna men även skolans värdegrund. Döva och hörselskadade som exkluderade ur samhället kan användas i läraryrket för att synliggöra historisk orättvisa. I det centrala innehållet för Historia 1b ska undervisningen behandla:
Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel
befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.94
Det centrala innehållet visar därmed att historieämnet ska behandla orättvisor vilket att arbete om döva och hörselskadade eller handikappade möjliggör. Det finns därmed flera ingångssätt för att arbeta med historiska orättvisor och döva och hörselskadade på, som lärare kan man dels lyfta upp ett arbetsområde om döva och hörselskadade som en exkluderat och förtryckt grupp ur ett historiskt perspektiv. Genom att arbeta med dem som en orättvis behandlad grupp synliggörs historiska förändringsprocesser om olika syner på människors värde som ska ingå i Historia på gymnasiet. Döva och hörselskadade är även relevant för läraryrket för att en klass kan arbeta och studera med vikten av språk och språkets formuleringar. En klass kan där dels arbeta med på vilket sätt som språk är viktiga för människor och vad ett språk gör för oss. Arbetet kan dels vara för att framhålla vikten av formuleringen och sättet man skriver på.
Relevansen för läraryrket stärks även med ett till centralt innehåll för historiekursen för 2011 vilket är:
94Skolverket (2011), Läroplan för gymnasieskolan, s. 67 ff.
32 Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella
förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.95
Vilket kan kopplas till ovanstående innehåll om förändringsprocesser. Det möjliggör därmed både ett arbete om historiska förändringsprocesser och orättvisor men även ett arbete med historiskt källmaterial genom att exempelvis låta eleverna utgå från läroplaner som denna uppsats har gjort. Arbetet kan även kopplas till begreppet historiemedvetande som bland annat forskaren i didaktik Magnus Hermansson-Adler diskuterar. Historiemedvetande framhäver anledningen till att historia är ett viktigt ämne för att arbeta med att tillgå kunskaper kring det förflutna och studera hur historia används. Genom att arbeta med att utveckla historiemedvetande framgår det att kunskapen även påverkar synen på nutiden och framtiden.96 Utvecklad kunskap inom historiemedvetande synliggör faktorer till vissa synsätt, exempelvis hur vissa historiska synsätt fortfarande präglas idag och hur det påverkar ens uppfattningar om framtiden. Eleverna får i ett utvecklade kunskaper fördjupade kunskaper om olika tiders levnadsvillkor och samhällsförändringar men även en djupare förståelse av nutiden.97
Arbetet kan även kopplas till skolans värdegrund och uppdrag. De som kan relateras till detta arbete är:
Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, [...]
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.98
Vilket ett arbete om döva och hörselskadades historia kan beröra. Genom att arbeta med detta kan man som lärare lyfta vilken syn det har varit på dessa vilket synliggör en exkludering.
Arbetet kan då relateras till dagens situation och tankar om handikappade och öppna upp för tankar om inkludering, normalisering och acceptans. Om läraren exempelvis lägger upp ett arbete där eleverna ska studera läroplanerna för grundskolan 1980 kan eleverna analysera vilken syn det var på hörselskadade och döva och då jämföra med idag. Ett sådant arbete öppnar upp för tankar om den historiska kontexten vilken kan föra diskussioner om varför samhället såg ut så då, och kan då synliggöra vilka förändringar som har gjort att det ser
95Skolverket (2011), s. 5.
96 Magnus Hermansson-Adler (2014), Historieundervisningens byggstenar, s.21.
97 Skolverket (2011), s. 67 ff.
98 Skolverket (2011), s. 5.
33 annorlunda ut idag. Ett sådant arbete utvecklar elevernas historiska bildning och referensram då eleverna kan får möjlighet att förstå sin egen tillvaro genom att få kunskap om det större sammanhanget, till exempel hur döva och hörselskadade behandlades då av det offentliga samhället och hur det påverkar dagens syn på dem.99
99 Skolverket (2011), kommentarmaterial till ämnesplanen i historia i gymnasieskolan, s. 1.
34
Käll- och litteraturförteckning Tryckta källor:
SOU 1980:34 Handikappad Integrerad Normaliserad Utvärderad. Delbetänkande från integrationsutredningen.
SOU 2006:54, Statens offentliga utredningar från Socialdepartementet
Teckenspråk och teckenspråkiga: Översyn av teckenspråkets ställning.
Proposition 1976/77:87, om insatser för handikappades kulturella verksamhet WHO - World Health Organization (2003), Klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa [Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).
Litteratur:
Brunnberg, Elinor (2003) Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva: förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljö.
Örebro: Örebro universitetsbibliotek.
Denk, Thomas (2002), Komparativ metod - förståelse genom jämförelse. Lund:
Studentlitteratur AB.
Eriksson, Per (1994), Dövas historia – en faktasamling, Örebro: SIH Läromedel.
Frances Kelly, Jane, McKinney, Emma Louise & Swift, Odette (2020), “Strengthening teacher education to support deaf learners” i International journal of inclusive education, 2020-08-18, s. 1-19 , DOI: 10.1080/13603116.2020.1806366
Förhammar, Staffan (2004), ”Lytt, abnorm, invalid, handikappad, funktionshindrad”, i Förhammar, Staffan och Nelson, Marie C. (red.), Funktionshinder ur ett historiskt perspektiv, Lund: Studentlitteratur AB.
Linikko, Jari (2009), “Det gäller att hitta nyckeln...”: lärares syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan.
Stockholm: Stockholms universitet specialpedagogiska institutionen.
Heiling, Kerstin (1993) Döva barns utveckling i ett tidsperspektiv - kunskapsnivå och sociala processer, Stockholm: A&W International.
Hermansson-Adler, Magnus (2014), Historieundervisningens byggstenar, Stockholm: Liber AB.
Holme, Lotta (2000), ”Begrepp om handikapp. En essä om det miljörelativa
35 handikappbegreppet”, i Magnus Tideman (red), Handikapp: synsätt, principer,
perspektiv, Lund: Studentlitteratur AB.
Murray, Joseph J,Kristin Snoddon , De Meulder, Maartje & Underwood, Kathryn (2020)
“Intersectional inclusion for deaf learners: moving beyond General Comment no. 4 on Article 24 of the United Nations Convention on the Rights of Persons with
Disabilities” i International journal of inclusive education, 2020-06-06, Vol.24 (7), s.
691-705, DOI: 10.1080/13603116.2018.1482013 Nationalencyklopedin, ”Språk”
https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/spr%C3%A5k (hämtad 2021-06-01)
Nikolaraizi, Magda & Hadjikakou, Kika (2006) “The Role of Educational Experiences in the Development of Deaf Identity”, i Journal of deaf studies and deaf education, 2006-10-01, Vol.11, (4), s. 477-492, DOI: 10.1080/13603116.2020.1806366
Roos, Carin & Fischbein, Siv (2006) “Introduktion – interaktion, delaktighet, lärande”, i Carin Roos & Siv Fishbein (red), Dövhet och hörselnedsättning : Specialpedagogiska perspektiv, Lund: Studentlitteratur AB.
Sandén, Staffan (2000), “Funktionshindrades upplevelser av medborgarskap”, i Magnus Tideman (red), Handikapp: synsätt, principer, perspektiv, Studentlitteratur AB:
Lund.
Sjöberg, Maria (2018), “Textanalys”, i Martin Gustavsson & Yvonne Svanström (red.), Metod guide för historiska studier, Lund: Studentlitteratur AB.
Skolöverstyrelsen (1980), Läroplan för specialskolan: kompletterande föreskrifter till LGR80, Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Skolöverstyrelsen (1969), Läroplan för grundskolan: Specialskolan för syn-hörsel- och talskadade, Stockholm: Bröderna Lagerström AB.
Skolverket (2011), Läroplan (Gy11) för gymnasieskolan 2011, Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011), kommentarmaterial till ämnesplanen i historia i gymnasieskolan,
Pärsson, Anita (1997). Dövas utbildning i Sverige 1889-1971 : En skola för ett språk och ett praktiskt yrke, Skurup: Lidbergs Blankett AB.
Thelin, Bengt, ”Skolöverstyrelsen“, i Nationalencyklopedin,
http://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skolöverstyrelsen (hämtad 2021-05-04).
Tideman, Magnus (2000), "Inledning”, i Tideman, Magnus (red.), Handikapp - synsätt -
36 principer - perspektiv, Lund: Studentlitteratur AB.
WHO - World Health Organization (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa [Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF)]. Stockholm: Socialstyrelsen.
Internet:
“Funktionshinderspolitiken“, Myndigheten för delaktighet,
https://www.mfd.se/kunskap/funktionshinderspolitiken/ (hämtad 2021-06-01).
“Inkludering”, Specialpedagogiska myndigheten, https://www.spsm.se/stod/inkludering/
(hämtad 2021-06-01).
”När blev teckenspråk erkänt i Sverige?“, Sveriges Dövas Riksförbund,
https://sdr.org/question/nar-blev-teckensprak-erkant-i-sverige/ (hämtad 2021-05-03)