Under detta kapitel redogörs uppsatsens metod och teori. Under metod redogörs för vilka metoder som används för att studera källmaterialet Avsnittet om teori presenterar den valda teorin som studien applicerar.
34 Bengt Thelin, ”Skolöverstyrelsen“, Nationalencyklopedin (NE),
http://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skolöverstyrelsen (hämtad 2021-05-04).
15 6.1 Komparativ metod
För att besvara undersökningens frågeställningar behöver läroplanerna jämföras med varandra för att framhäva skillnader och likheter mellan dem, för att göra detta används en komparativ metod. Anledningen till att detta metodval är för att möjliggöra att undersöka läroplanerna mot varandra och genom jämförelsen framhålla på vilket sätt de skiljer sig och hur de är lika.35 Genom att jämföra läroplanerna med varandra synliggörs om det har
förändrats över tid och på vilket sätt de har gjort det. Förändringen framhåller även på vilket sätt som samhället har förändrats mellan de olika läroplanerna därför att de är skriva ur sin tid med samhällsaspekter som påverkar dem. Genom att använda både en komparativ metod och en kvalitativ textanalys möjliggörs en djupare undersökning av läroplanernas skillnader och likheter. Den komparativa metodens syfte är att framhäva på hur läroplanerna skiljer sig åt och synliggöra en förändring mellan dem, medan den kvalitativa textanalysen kommer användas för att studera förändringarna.
6.2 Kvalitativ textanalys
En kvalitativ metod i form av en textanalys appliceras för att uppnå djupare förståelse av hur läroplanerna skildrade döva och hörselskadade elever och deras språk. Metoden används till fördel i denna uppsats den synliggör samhällsprocesser, menar historikern Maria Sjöberg.36 Med hjälp av läroplanerna återskapas och tolkas ett historisk förlopp, i detta fall utvecklingen av synen på språk.37 Vid en textanalytisk analys bör kontexten förstås och forskaren bör vara medveten om att språk förändras över tid. Vid analysen bör forskaren tolka texten utifrån sin kontext, för att kontexten påverkar textens yttre sammanhang. Detta gör att det är viktigt som forskare att tänka på skillnad mellan dåtid och nutid, och undersöka texten utifrån när den är skriven.38 Sjöberg lyfter även ordet intertextualitet och menar att det är viktigt vid en
kvalitativ analys. Sjöberg definierar intertextualitet som att det är textens inre sammanhang som framhåller aspekter som vem texten riktar sig till, och vilka dess föregångare är.
Begreppen kontext och intertextualitet anknyter till texters kvalitativa aspekter, som egenskaper och värderingar. Begreppen synliggör vad som uttrycks och hur det uttrycks.39 Den kvalitativa metoden appliceras på denna studie för att undersöka kontexten och
35 Thomas Denk (2002), Komparativ metod - förståelse genom jämförelse, s. 7 f.
36 Maria Sjöberg (2018), “Textanalys”, i Martin Gustavsson & Yvonne Svanström (red.), Metod, s. 69.
37 Sjöberg (2018), s. 71.
38 Sjöberg (2018), s. 73.
39 Sjöberg (2018), s. 73 f.
16 intertextualiteten i läroplanerna, med hjälp av den kvalitativa analysmetoden synliggörs hur läroplanerna är skrivna och vad de innehåller. Den kvalitativa analysmetoden gör det därmed möjligt att undersöka vad de döva och hörselskadade eleverna skulle lära sig för språkliga färdigheter och på vilket sätt samt vad det förmedlar.
6.3 Språket som kommunikationsintstrument
Den teoretiska utgångspunkten som denna studie applicerar är språket som ett
kommunikationsinstrument. Teorin utgår från att språk är ett kommunikationsinstrument som har flera dimensioner, det fungerar delvis som kommunikationsmedel mellan människor, men det fungerar även som en möjlighet att uttrycka sig själv och sin identitet, till en själv och till andra. Genom språk får människor möjlighet att förmedla upplevelser och känslor, man kan tolka budskap och kan reflektera och värdera sig själv vilket påverkar ens
identitetsutveckling. Den språkliga tillhörigheten påverkar även ens emotionella tillhörighet, det visar vilken grupp man tillhör vilket ger människor en känsla av gemenskap.40
Människans identitet och självbild påverkas av ens språk och därför blir en kränkning av språket även en kränkning mot ens identitet.41 Språket påverkar vår identitet, genom att identitetsutvecklingen påverkas av interaktionen med andra människor, både de som är nära oss men även samhället i sig. Identitetsutvecklingen påverkas av ens självbild samt relationen man har till andra människor och samhället, därför bör identitetsutvecklingen diskuteras i samband med integrationsprocesser. Känslan av gemenskap och tillhörighet är centrala i identitetsutvecklingen, för att utvecklas till en trygg och självständig individ i samhället behövs dessa beståndsdelar.42 Språket utgör en viktig del i människans identitetsutveckling och vår plats i samhället. Gemenskap och tillhörighet gäller inte endast en tillhörigheten i klassrummet, utan även att vara med och tillhöra samhället.
För att vara en del av samhället bör medborgarna behärska ett språk som
kommunikationsmedel. Människor bör behärska ett språk för att utveckla och bruka språket för att inkluderas i samhället. Språket har även en funktioner som att uttrycka tankar och känslor samt samspela med andra människor. Människors utbildningsmöjlighet kräver att språket används. Utan språket kan en människa inte heller få utrymme i samhället då det inte
40 Brunnberg (2003), s. 47 f.
41 SOU 2006:54, s. 47 f.
42 Brunnberg (2003), s. 57 f.
17 finns något ätt att delta i det offentliga samtalet vilket leder till att människan inte heller kan hävda sin rätt i samhället.43 Kommunikation och språk krävs för att ha interaktion med andra, syftet med att kommunicera är inte endast att producera ord utan kommunikation har oftast ett syfte, som att till exempel vara med i en tillhörighet. Syftet med kommunikation är att både förstå vad som förmedlas till en samt att bli förstådd.44