Som jag beskrivit i den första delen av avhandlingen finns ursprunget till begreppet musisk i den grekiska antiken och de nio muserna. Jag ser det mu- siska som ett förhållningssätt till lärande som bygger på
- Ett helhetstänkande som innehåller en balans mellan handen, hjärtat och hjärnan. Muserna förknippades inte endast med de sköna konsterna utan även med lärdom och intellektuell verksamhet. Det var i mousiké och gymna- stik som ungdomarna skulle fostras enligt Platon och inte endast i musik och gymnastik. Jag vill även här lägga in Platons tankar om att det musiska måste kombineras med rytm och harmoni samt att det musiska först framträder när uttrycksbehovet förenas med formvilja. Detta hänger samman med grekernas strävan efter harmoni och ordning, efter en balans mellan det berusande och medryckande hos Dionysos samt ordningen och harmonin hos Apollon. Jag vill koppla detta till hur vi ofta använder de estetiska ämnena i skolan, näm- ligen som något som kan förgylla en redovisning eller göra något som annars skulle vara tråkigt lite roligare. Vi använder, ur antikens sätt att se det hela, endast den berusande sidan. För att få balans, uppnå harmoni och ordning, få saker att anta en form, måste det musiska finnas med redan i planeringen av undervisningen för att på ett medvetet sätt kunna levandegöra kunskap i alla ämnen och uppnå en balans mellan handen, hjärtat och hjärnan.
- Tid för reflektion. Jag vill lyfta fram den, som jag ser det, oerhört viktiga tiden för reflektion. Att ha ett musiskt förhållningssätt innebär även tid to muse, att noggrant och under en längre tid få möjlighet att reflektera över det vi gör och lär oss. Detta är som jag ser det en bristvara i utbildning av olika slag idag.
- Musiska aktiviteter som innebär möjlighet till kunskapande med hjälp av olika uttrycksformer. Det finns en mängd olika beskrivningar av vad musiska aktiviteter innebär och som jag beskrivet i tidigare kapitel. För mig
handlar det om skapande verksamhet som använder rörelse, ljud (där både olika musikaliska och språkliga uttrycksformer ingår), färg, form och drama.
- Lek som en viktig beståndsdel. Samtliga beskrivningar av det mu- siska tar upp leken som en viktig beståndsdel. Leken har en meningsfull funktion, en förmåga att få oss att glömma tid och rum och leken skapar ord- ning. För mig är lek att laborera för att lära på ett levande och lustfyllt sätt.
- Att eleverna ses som kunskapare, det vill säga en spejare efter kun- skap och olika sätt att lära sig den. Detta innebär bland annat att jag som lära- re ser på eleven som en person som aktivt är ute för att söka kunskap och de olika sätt det finns att göra den till sin egen och inte som någon som passivt väntar på att bli matad med utvald faktakunskap.
- Att det musiska är överordnat en ämnesmässig indelning. Detta inne- bär att det inte handlar om olika ämnen utan att det är något som finns före en uppdelning i ämnen eller det som Ronnefeld (1990) kallar førfaglig och som jag önskar att jag kunde hitta ett bra svenskt uttryck för.
- Att det musiska inte görs till en metod som består av vissa steg eller moment som ska följas och prickas av. Det musiska måste förbli ett sätt att förhålla sig till lärande, annars förlorar det sin själ.
I den empiriska delen framkom i detta sammanhang inte något kring begreppet musisk som gör att jag vill utöka ovanstående definition. Däremot finns det en del att utöka när det gäller förhållandet mellan musisk och este- tisk. Utifrån del 1 gjorde jag en illustration av likheter och skillnader mellan de båda begreppen (se fig. 2 på s. 93). De likheter som jag identifierade be- står i harmoni och rytm, nära samband mellan teori och praktik, sinnlig och logisk samt mellan fantasi och förnuft. De använder båda olika konstnärliga uttrycksformer och det talas om kontemplation respektive reflektion.
Så finns det en hel del som ligger i gränslandet. Dessa delar innehåller vissa likheter, men stämmer inte helt överens. Det gäller bland annat förhåll- ningssätt, som är en viktig del i det musiska, och som även finns inom det estetiska även om det inte uttrycks på samma sätt. Inom det estetiska finns både ett producent- och konsumentperspektiv, det vill säga att det handlar både om att ta intryck och ge uttryck, medan det musiska betonar den egna aktiviteten och vikten av eget skapande. Det estetiska talar om skapad och avsiktlig form och inom det musiska används uttrycket att det musiska måste kombineras med en formvilja och ett estetiskt sinne. Imitationens medium, som består av rytm, språk, tonfall och intonation/stämning inom det estetiska blir i det musiska till aktiviteter som exemplifieras med spel, musik, drama, rörelse, skapande i olika uttrycksformer och lek.
Slutligen finns det en del olikheter. Inom det estetiska finns det ett antal teorier medan det musiska ses som ett vagt begrepp som är svårt att definiera. Det estetiska fokuserar på produkten medan det musiska har slagsida åt
processen. Inom det musiska talas det mycket om vikten av att ha ett helhets- tänkande, om personlig frigörelse, det viktiga sociala sammanhanget och om rörelsebehovet. Inom det estetiska framhålls istället vikten av balans och mångfald eller enhetlighet i variationen. Det estetiska ses ofta som synonymt med skönhet och smak.
Utöver det som framkommer ovan finns det ytterligare några saker som är av vikt vid en beskrivning av likheter och skillnader mellan de båda be- greppen. Begreppet musisk används idag huvudsakligen inom skolans värld. När man arbetar musiskt är målet inte att ge ett konstnärligt bidrag, utan konsten är medlet för att nå andra mål. En annan viktig del är att få hur- och varför-frågorna att mötas, för då uppstår lusten att fortsätta lära.
När studenterna150 beskriver hur de ser på förhållandet mellan estetisk och musisk visar det sig att även studenterna ser på musisk som ett förhåll- ningssätt till lärande som handlar om att skapa helheter och sammanhang där inte innehållet under skoldagen är uppdelat och sönderstyckat av ämnesindel- ningar. En del studenter sätter också likhetstecken mellan estetisk och vacker och att estetisk är mer praktiskt det vill säga har fokus på produkten. Skillnaderna mellan musisk och estetisk ligger framförallt i att det musiska starkt förknippas med lärande och ses som en integrering både av de estetiska ämnena sinsemellan och av de estetiska och teoretiska ämnena. Det estetiska är mer förknippat med ett innehåll och ses som de estetiska ämnena var för sig. En student illustrerade detta med en bild (se fig. 5).
Bild
Drama Estetisk Idrott/rörelse
Musik Musisk
Figur 5. En students illustration av skillnaden mellan musisk och estetisk. Inom det musiska blandar man redskapen och får ut ett innehåll, men inom det este- tiska förmedlar man innehållet genom ett redskap i taget.
150 Jag påminner om att svaren på denna fråga besvarades av de studenter som läst i stort sett 40 poäng i Musisk lärande.
En student ställde en fråga som avslutning på sin beskrivning som löd: ”Således kan estetiska uttryck vara en del av det musiska … eller?” Mitt svar på denna fråga och på frågan om det musiska kan ses som en del av det este- tiska finns i figur 2 (på s. 93). Med den vill jag belysa att jag inte ser musisk som en del av estetisk och tvärtom, utan jag ser dem som två separata be- grepp. Delar av begreppen är identiska, andra har vissa beröringar och ytter- ligare andra delar är helt olika.
Boklig lärdom, sinnliga erfarenheter och
integrering
Detta avsnitt skulle kunna ha rubriken Redan de gamla grekerna, för så gam- mal är tanken om att det jag kallat boklig lärdom och sinnliga erfarenheter är varandras förutsättningar vid allt lärande. Den ena forskaren och läroplanen efter varandra uttrycker vikten av att balansen mellan dessa båda är viktig. I den senaste läroplanen, LpO 94, talas det om att skolan ska uppmärksamma de ”intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna” (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 8) och i den reviderade upplagan från 2003 står det:
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan ut- veckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycks- former som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans. (SKOLFS 2003:17, s. 5)
Även i läroplanen för gymnasiet (Lpf 94) talas det om vikten av ”balans mel- lan teoretiska och praktiska kunskaper” (a.a. s. 31).
Den utredning som föregick den reformerade lärarutbildningen, som startade hösten 2001, tog också upp vikten av att lärarna inte bara kan utan ”skall utnyttja olika kulturformer och konstnärliga uttryck i skolans läro- processer” (SOU 1999:63 s. 56).
Min empiriska undersökning bekräftar det jag funnit i mina teoretiska avsnitt. En återkommande kommentar från studenterna handlar om att de måste få vara med och uppleva och göra saker innan de känner att kunskapen har fått fäste eller som en student uttryckte det ”har jag fått det i kroppen, så sitter det”. Studenterna betonar också hur viktigt det är att även praktiska mo- ment innehåller teorier, det vill säga de ser boklig och sinnlig som varandras förutsättningar oavsett om de går från teori till praktik eller tvärtom. Att bara göra utan att förstå vad man gör ger ingen ny kunskap. De två figurer av Nielsen (1994B) och Borg (2001) som jag använt mig av visar också hur onaturligt det är att skilja dessa båda aspekter åt, då alla ämnen innehåller