Den första delen i min empiriska undersökning handlar om vad lärarstuden- terna har för uppfattning om begreppet musisk.
Svaren på frågan om hur de uppfattar detta begrepp domineras av en stor kategori som omfattar sjutton av de tjugo studenterna. Kategorin har jag kal- lat för att musisk uppfattas som i första hand synonymt med musik.
Då tänker jag på musik och musikskapande, sjunga och spela. Man brukar ju säga att någon har musisk talang eller snarare musikalisk talang. Det låter ju så lika. (Frida)
Den första kopplingen blir till musik bara för att det är så likt, men det känns som att det ändå är ett hopkok utav många konstnärliga inriktningar. (Annika)
Alla människor är nog lite musiska (fast kanske inte riktigt alla) för alla lyssnar på musik. Det är kanske de som är jätteduktiga på musik och som spelar någonting, fast jag tycker att alla ska få lära sig. (Inger)
De allra flesta studenterna sätter likhetstecken mellan musisk och musik. Några av studenterna tillägger att ordet musisk visserligen låter som musik och att det är det första de tänker på, men att det nog också finns något mer. Någon föreslår dans, någon att det också har med sinnena att göra och ytter- ligare någon att det mer känns som en blandning av fler konstnärliga uttryck.
De övriga tre studenterna återfinns inom var sin kategori. Den första av dessa har jag benämnt att musisk har med kroppen att göra.
En av studenterna kopplar ihop musisk med Grekland, filosofi och litte- ratur och kategorin har jag kallat musisk är i första hand en blandning av
olika områden.
Jag vet inte, men Grekland – blandningen mellan filosofi och litteratur och så där. (Robert)
Den sista kategorin har fått namnet musisk är både lite och mycket på en
gång.
Det känns som det är väldigt mycket och väldigt lite på något sätt. Man skulle kanske vända på det och säga att det är lite fast mycket? Jag läste om det i broschyren. Nu känns det som om det är så himla många olika moment och då är risken att det blir så lite så att det blir ingenting. Istället för att man har mycket av några få saker, så får man liksom lite av allt. Så känns det. (Nina)
De tre sistnämnda kategorierna nämner inte ordet musik utan kopplar ihop musisk med att det handlar om att lära med hela kroppen, att det är ett be- grepp som innehåller många olika moment, men att det då samtidigt blir väl- digt lite av varje moment. En av studenterna gör kopplingen till Grekland, filosofi och litteratur.
Under mitt arbete med denna avhandling blev jag nyfiken på hur studen- terna såg på förhållandet mellan begreppen estetisk och musisk i slutet på deras 40 poäng av inriktningen Musiskt lärande.106 Jag bad studenterna, i
undersökningsgrupp två, att fundera över frågan Hur ser du på förhållandet
mellan begreppen ”musisk” och ”estetisk” (likheter, skillnader, utmärkande drag för respektive begrepp)? Jag påminner om att denna fråga besvarades
skriftligt.
De tankar kring begreppen musisk–estetisk som kom fram har jag delat in i tre olika kategorier. Från början hade jag fem kategorier, men valde senare att föra två av dem till någon av de andra kategorierna då de mer var varianter innanför en kategori än en egen. Hos varje enskild student återfinns ofta flera av kategorierna, ibland alla tre.
Den största av kategorierna handlar om att studenterna ser musisk som en integrering av dels de estetiska ämnen, dels mellan de estetiska ämnena och övriga ämnen i skolan, medan det estetiska handlar om de estetiska ämnena var för sig. Hos tjugoen av studenterna hittar vi dessa tankar. Jag har här valt att illustrera denna kategori med fyra citat för att visa spännvidden, då detta
är en av de kategorier som blivit en sammanslagning av två, där den ena handlade om att det musiska är en integrering av de estetiska ämnena och den andra om att musisk är en integrering av estetiska ämnen och teoretiska. Många av studenterna uttryckte båda synsätten och därför blev mitt beslut att sammanföra detta till en kategori. Jag kallar kategorin för musisk är integre-
rat och estetisk är uppdelat i ämnen. Här följer några exempel på detta.
Likheten mellan musiskt och estetiskt är att man arbetar i praktiska former (även teoretiskt). Man får använda sig av flera sinnen för att lära sig. Skill- naden mellan musiskt och estetiskt är att inom det musiska blandar man redskapen i en mixer och får ut ett innehåll som ska förmedlas. Inom det estetiska förmedlar man innehållet bara genom ett redskap eller man utgår bara från ett redskap för att förmedla ett innehåll. (Sedan kan flera redskap ingå och blandas in men då är det upp till den som ska lära.)
Musisk: Att integrera olika uttryckssätt i sin undervisning (eller yrkes- utövning) Estetisk: Användande av enskilda uttryckssätt som betecknas som konstformer (såsom bild, formgivning, musik, lyrik, dans, drama etc). Således kan estetiska uttryck vara en del av det musiska … Eller???? Hmmmmm …
Begreppet ”musiskt”, för mig, handlar mer om att integrera de olika ämne- na som är estetiska med andra kärnämnen. Givetvis finns det stora likheter med ordet ”estetisk”, men jag ser det mer som man arbetar enskilt med de estetiska ämnena i skolan, därav den hårfina skillnaden i de två olika begreppen.
Musisk undervisning är kopplat till den ”teoretiska” undervisningen. I en musisk undervisning blandas estetiska ämnen med teoretiska. Både begreppen musisk och estetisk har med konsttermerna att göra. Estetisk har enbart med de olika konstformerna, Musisk kan vara en blandning av lite av varje. Under det musiska begreppet kan man arbeta tematiskt.
En av studenterna hade ritat en förklarande bild vid sidan av sin text, för att tydliggöra hur han/hon ser på skillnaden mellan musisk och estetisk. Genom en tratt häller man ner Bild, Drama, Idrott och Musik (BDIM) i en flaska och där blandas alla ämnen och bildar det musiska, medan BDIM sida vid sida och var för sig är det estetiska. Hos en del av studenterna handlar det mest om att integrera de olika estetiska ämnena med varandra, medan andra ser det musiska som integrering mellan de estetiska ämnena och skolans övriga ämnen. Att eleverna ska få möjlighet att lära in teoretiska moment genom praktiska övningar. En student exemplifierar detta med att man kan hoppa rep
samtidigt som man lär sig multiplikationstabellen. Varje gång eleven hoppar rep kommer han/hon att ha en förnimmelse av multiplikationstabellen. Inom det musiska lär man sig tänka hur man kan integrera för att eleverna ska lära på ett givande sätt. Det musiska är starkt förknippat med lärande, medan det estetiska mer handlar om ett innehåll. Detta för oss över till nästa kategori, som är närbesläktad med den förra.
Nästa stora område handlar om att studenterna ser det musiska mer som
en metod, ett redskap för lärande, en helhetssyn. Detta nämns av fjorton
studenter. Detta är den andra kategorin som är sammanslagen av två tidigare, där den ena handlade om att studenterna ser det musiska som en metod och den andra kategorin tog upp detta med helhetssyn. Som citaten visar så är det svårt att skilja detta åt varför de fick bilda en gemensam kategori.
Musisk känns mera som om det är något man använder som en metod i undervisningen och estetisk känns mera som ämnen för sig. Musiskt – undervisningsmetod. Estetisk – ämnen – bild, musik, drama, dans m.m. Ämnena var för sig. Det musiska är att använda sig av de estetiska ämnena i alla ämnen, ämnesintegration.
För mig står ordet ”musisk” för metod att använda estetiska uttryck i. ”Estetisk” är enligt mig drama, bild, dans, musik osv. alltså olika uttryck som man kan utöva. ”Musisk”, då använder man dessa estetiska uttryck för att lära sig något inom ex. andra ämnen eller för att memorera något ex sjunga en ramsa för att befästa kunskap, inte bara sjunga för att sjunga. Begreppet ”musisk” är mer omfattande då det innefattar en helhetssyn på vad kunskapstillägnan och lärande är och hur en ”pedagogisk metod” kan innefatta hela människan, ett sociokulturellt sammanhang.
Musiskt är en helhet för mig. En metod att öka förståelsen och förtrogen- heten hos eleverna.
Ovanstående kategori talar mycket om det musiska som en metod för lärande, att ha en helhetssyn på vad lärande innebär. Det musiska kan leda till en bättre inlärning hos eleverna, inte minst när det gäller att befästa kunskaper. Samtidigt finns det gemensamma drag med föregående kategori som talar om att det musiska är att integrera medan det estetiska mer är ämnena var för sig.
Sju av studenterna kopplar ihop det musiska med de olika sinnena, sinn- lighet, känslor och liknande, medan det estetiska mer står för det praktiska, men även får betydelsen vacker. Jag kallar kategorin för musiskt är sinnligt,
”Estetiskt” känns för mig som mera dokumenterande och konkret än ”musiskt”. Estetiskt är något som är vackert och tilltalande, men inte sinn- ligt på samma sätt som ”musiskt”. Musiskt har mer med samspelet mellan kropp och själ, sinnena och andligheten att göra. I allt vi har sysslat med i musiskt lärande har det handlat om en slags förening mellan det förnuftiga och logiska med det estetiska och sinnliga. Det har vi strävat efter hela tiden. Renodlat estetiskt tycker jag bara handlar om en sida av detta, men man strävar inte efter en förening med ”andra sidan”. Estetiskt känns som någonting producerande i sig, någonting som står för sig själv och där man strävar efter ett resultat.
Jag upplever begreppet ”musisk” vara mer ”känsloladdat”. Man använder sina sinnen, sina känslor, sin kropp. ”Estetisk” är, för mig, mer praktiskt. Visserligen använder man sinnen då med. ”Estetisk” som begrepp är ju ett ”gammalt” begrepp för mig, som jag förknippar med bild och ”konstnär- ligt” och skapande. ”Musiskt” har jag inte känt till så länge, men jag upp- lever det mer ”djupare” – något som finns inom varje människa – men som ofta inte får tillfälle att lockas fram!
I den här kategorin står det musiska för en slags förening mellan kropp och själ, förnuft och logik, estetiskt och sinnligt, medan det estetiska mer står för sig själv, är mer praktiskt till sin karaktär och som mer strävar efter att nå ett resultat.